Avskaffande av krav på danstillstånd

Interpellationsdebatt 17 mars 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 8 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig när jag avser att återkomma med förslag till riksdagen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om att slopa kravet på tillstånd för att anordna offentlig danstillställning. Vidare har han frågat mig om det är min och regeringens ambition att avskaffa tillståndskravet för offentliga danstillställningar och hur regeringen har resonerat och agerat i förberedelserna av lagrådsremissen.

I september 2017 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda frågan om kravet på tillstånd för att anordna offentlig danstillställning. Uppdraget redovisades i juni 2018 (Ds 2018:20). I promemorian föreslås att det absoluta kravet på tillstånd ska slopas men att det ska finnas kvar i de fall då danstillställningen utgör en risk med hänsyn till ordning och säkerhet.

Utredarens förslag remissbehandlades från den 5 juli 2018 till den 15 oktober 2018. Det är nu upp till regeringen att utifrån utredarens förslag och de synpunkter som kommit in under remissbehandlingen lämna förslag på lämpliga författningsåtgärder.

Som jag tidigare har anfört i svar på riksdagsfrågor från bland andra Mattias Bäckström Johansson (SD) och Lars Püss (M) har ärendet tyvärr inte kunnat prioriteras på grund av att Justitiedepartementet har haft ett flertal viktiga lagstiftningsärenden att hantera. Lagstiftningsärenden kopplade till straffskärpningar och nya polisiära verktyg mot den organiserade brottsligheten och gängvåldet har prioriterats före danstillståndet. Arbetet med att ta fram en lagrådsremiss pågår dock i Regeringskansliet.


Anf. 9 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Tack för svaret från Mikael Damberg!

För snart fyra år sedan riktade en enig riksdag ett tillkännagivande till regeringen om att slopa tillståndskravet på anordnande av offentliga danstillställningar. Sedan dess har frågan utretts, och promemorian Tillstånd till offentlig danstillställning överlämnades till regeringen i juni 2018. Med andra ord har det funnits en bred politisk enighet i flera år utan att någonting har skett. Ordningslagen kräver fortfarande danstillstånd, och krögare utan tillstånd riskerar att förlora serveringstillstånd och dömas till böter eller fängelse om de inte omgående avbryter eventuellt riskfylld spontandans i sina lokaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Man kan lätt ledas till att tro att när politisk enighet råder och när riksdagen har bekräftat detsamma, då smider regeringen när järnet är varmt och verkställer det tillkännagivande som riksdagen gett dem. Dessvärre har regeringen i detta fall valt att dra verkställandet i långbänk. Inrikesministern påpekar i sitt svar att detta härleds till rådande arbetsbelastning på Justitiedepartementet.

Fru talman! Jag har full förståelse för det. Såväl inrikesministern som hans partikollegor och företrädare för andra partier har tillsammans orsakat vårt land så stora problem att det av naturliga skäl krävs både tid och ansträngning att försöka åtgärda dem. I det arbetet kan jag endast önska ministern och regeringen lycka till. Sverigedemokraterna är mer än gärna behjälpliga, både vad gäller att agera inspirationskälla och vad gäller att axla ansvar.

Med det sagt vill jag dock hävda att tidsbrist inte kan ses som ett fullvärdigt svar på mina frågor. De var nämligen bredare än så.

Fru talman! De frågor jag ställde var: När avser statsrådet att återkomma med förslaget till riksdagen? Är det statsrådens och regeringens ambition att avskaffa tillståndskravet? Hur har regeringen resonerat och agerat i förberedelserna av lagrådsremissen?

På dessa frågor svarade inrikesministern kort och gott att arbetet med att ta fram en lagrådsremiss pågår i Regeringskansliet. Det var kontentan av det hela.

När regeringen de facto kommer att finna tid att tillmötesgå riksdagens önskemål har statsrådet alltså ännu inte gett svar på. Den konspiratoriskt lagde skulle kunna ledas att tro att regeringen aktivt förskjuter och förhalar frågan. Det i sig hade inte varit särskilt förvånande då Socialdemokraterna var ensamma med att inte driva frågan när den behandlades av riksdagen.

Inte heller har inrikesministern svarat på hur regeringen har resonerat och agerat i förberedelserna av nämnda lagrådsremiss. Anledningen till att jag undrar är att det råder stora skillnader mellan det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen om att kravet på tillstånd för att anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och utredningens förslag om att frångå ett absolut tillståndskrav men ändock låta det finnas kvar.

Fru talman! Jag finner inga skäl att i detta inlägg ställa några nya frågor till inrikesministern. Jag inväntar fortfarande svar på de jag redan har ställt.


Anf. 10 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag har i interpellationssvaret svarat på hur regeringen har hanterat tillkännagivandet. Vi har tillsatt en utredning och haft förslag ute på remiss. Jag sa också att det inte var en prioriterad beredning, eftersom vi hade andra frågor som var viktigare, inte minst kopplat till gängkriminalitet. Men jag sa samtidigt att beredningsarbetet fortsätter.

Nu kan jag gå så långt som att säga att det här inte är prioriterat just nu. Det kommer inte något sådant här förslag i närtid. Vi har just nu en coronakris och försöker få människor att ta eget ansvar för att minska den sociala interaktionen. Då kan regeringen inte presentera ett förslag om att avskaffa danstillstånden. Det blir helt fel. Jag kommer inte att göra det. Jag tror inte att riksdagen vill att jag gör det.

Jag kan däremot säga att när vi har kommit igenom den här krisen kommer beredningen av ärendet att fortsätta, och då kan vi ta en förnyad diskussion. Jag kommer inte att öppna upp för en diskussion om att avskaffa kraven på danstillstånd i händelse av nationell kris på grund av corona.


Anf. 11 Tobias Andersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill upplysa inrikesministern om att interpellationen lämnades in innan vi hamnade i den situation som vi nu befinner oss i. Jag vill hävda att det ändå finns ett värde i att riksdagen kan fortsätta sitt arbete, trots att vi befinner oss i en så här svår situation. Vi har redan nu vidtagit åtgärder. Men min strikta bedömning är att vi måste fortsätta agera för att skapa ett bättre samhälle överlag, även om vi befinner oss i den här situationen.

Man kan inte enbart skylla på corona, som har slagit hårt mot Sverige de senaste veckorna, när vi har haft en enig riksdag i den här frågan i snart fyra år. Det är anmärkningsvärt. Det är klart att inrikesministern har haft fullt upp. Men det kan inte vara en anledning att helt skjuta ifrån sig ansvar i en fråga där det har rått politisk enighet under fyra års tid.

Låt oss i stället fokusera på innehållet och titta närmare på det förslag som utredningen presenterade. Utredningen har stort fokus på att problematisera vad som skulle kunna ske om tillståndskravet helt slopas och räds vad man beskriver som riskfyllda danstillställningar. Det är lätt att tillåta sig att raljera över hur riskfylld en danstillställning egentligen kan bli, men det är klart att utredningen har en poäng.

Det man huvudsakligen fokuserar på för att motivera risken med danstillställningar är specifikt nattklubbsmiljöer. Man skriver till exempel följande om nattklubbar: "Det är väl känt att det i samband med sådan verksamhet ofta förekommer problematik i form av alkohol- och drogpåverkan, konfrontationer mellan människor och våldsbrott, vapeninnehav med mera. När många människor samlas inomhus ökar risken."

Fru talman! Jag önskar på intet sätt att ifrågasätta denna beskrivning. Tvärtom håller jag med om den och har förståelse för den. Jag ifrågasätter däremot ifall just tillståndskrav för danstillställningar är lösningen. Min poäng är att om en nattklubb är fylld med gängkriminalitet, vapenbrott, narkotikaförsäljning, våldsbrott med mera torde det minsta problemet i sammanhanget vara ifall de också dansar eller inte.

Fru talman! Jag vill därför fråga inrikesministern om han ser tillståndskravet för offentliga danstillställningar som ett effektivt sätt att bekämpa gängkriminalitet, vapenbrott, narkotikaförsäljning och våldsbrott.

Utredningen föreslår som sagt att vi ska frångå det absoluta tillståndskravet. Man anser att näringsidkaren själv borde avgöra ifall tillstånd behövs utifrån en rad olika men svårberäkneliga faktorer. Utredningen skriver bland annat: "Mindre danstillställningar som äger rum inom ramen för sedvanlig restaurang- eller pubverksamhet bör falla utanför tillståndskravet . Inslaget av dans får inte heller medföra att verksamheten byter huvudfokus och övergår i något som är att likställa med en nattklubb eller därmed jämförlig verksamhet."

Fru talman! Jag må vara i en ålder i vilken gemene man vistas förhållandevis mycket i de berörda miljöerna, men jag skulle trots det ha svårt att dra en gräns för när huvudfokus övergår från pubverksamhet till något som kan likställas med en nattklubb.

Min andra fråga till inrikesministern i detta inlägg är därför ifall han hade kunnat göra en sådan gränsdragning när man är medveten om att en upprepad felaktig gränsdragning riskerar att generera både böter och fängelse.


Anf. 12 Statsrådet Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har hittills i debatten förklarat att jag i det här läget inte kan prioritera arbetet med att avskaffa kravet på danstillstånd. Jag kommer inte heller att föregå vilken produkt regeringen kommer att presentera när vi, i enlighet med riksdagens tillkännagivande, väl presenterar ett förslag.

Jag har full respekt för att riksdagen kan och ska kunna diskutera alla frågor hela tiden. Men som riksdagsledamot kan man också fundera på när det är lämpligt att diskutera vissa frågor. Vi försöker just nu avråda människor från att ha för mycket sociala kontakter. Att då, i det här nationella krisläget, på det här sättet jaga regeringen för att vi ska presentera exakt vad vi tycker, kanske till och med presentera ett förslag, om att avskaffa kraven på danstillstånd, tycker jag är oansvarigt. Vi hade kunnat ta den här interpellationsdebatten när krisen är över. Jag tycker inte att det är rätt tillfälle.

Jag har förklarat att jag inte kommer att prioritera beredningen av det här förslaget. Jag gör det gärna när vi har kommit igenom den här krisen. Vi har nämligen sagt att vi ska tillgodose tillkännagivandet från riksdagen. Men det finns en tid och en plats för när det lämpar sig. Jag tycker inte att den tiden och platsen är här och nu.


Anf. 13 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag vill återigen upprepa för inrikesministern att den här interpellationen riktades till ministern själv innan Sverige hamnade i den situation som vi befinner oss i just nu.

Man kan såklart ha en diskussion om ministern ska avgöra vilka frågor ledamöter ska få lyfta till ministern i nuläget. Jag tycker att det är ganska olämpligt att som minister raljera över vilka frågor riksdagsledamöter, som är folkvalda och ska granska regeringen och dess arbete, ska ta upp. Vi ska inte minst granska hur regeringen når fram, vilka lagförslag den presenterar, hur de är utformade och vilka konsekvenser de får. Då är det anmärkningsvärt att som minister säga: I nuläget befinner vi oss i en situation som innebär att jag anser att riksdagsledamoten bör vara tyst. Ni ska inte granska regeringen, inte säkerställa att regeringen fortsätter med det arbete som den har lovat att utföra och inte ta i beaktande det tillkännagivande som riksdagen för fyra år sedan riktade till regeringen. Det är anmärkningsvärt, fru talman.

Om interpellationen hade kommit som ett initiativ från mig här och nu hade jag såklart förstått om inrikesministern hade tyckt att det var märkligt att jag valde att lägga min arbetstid på detta. Men interpellationen skrevs innan vi försattes i den här situationen. Jag upplevde det hela som en del av den plikt som är kopplad till mitt ämbete och också att fullfölja och ha en diskussion med inrikesministern. Men givet det uteblivna svaret är det självklart min bestämda uppfattning att återkomma när krisen har lagt sig och åter lyfta upp frågan. Förhoppningsvis har inrikesministern då ett bättre svar på de frågor som ställdes i den här interpellationen.

I nuläget verkar ministern uppleva det som att det på hans bord endast ligger att tillrättavisa ledamöter om vad de borde göra och i vilken utsträckning de ska jaga regeringen. Jag tycker att det är direkt anmärkningsvärt att försöka begränsa riksdagsledamöter på detta sätt. Det är inte därför man är minister i en regering.


Anf. 14 Statsrådet Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har både besvarat interpellationen och deltar i dagens debatt, men verkligheten måste också spela roll för det arbete vi bedriver i riksdag och regering.

Just nu har vi en nationell kris, och vi har fått rekommendationer om att människor inte ska umgås och ha för mycket sociala kontakter, allt för att minska smittspridningen. Det skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hälso- och sjukvården och för liv och hälsa. I detta läge hade jag själv inte - och det är min personliga åsikt - ställt en interpellation där jag sagt att vi nu måste ta fram ett förslag om att avskaffa kraven på danstillstånd.

Alla partier får göra precis som de vill. Jag har varit tydlig i denna riksdagsdebatt med att det här inte är ett arbete som jag kommer att prioritera under krisen. Riksdagsledamoten får ha precis vilken uppfattning han vill i denna fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:359 Avskaffande av krav på danstillstånd

av Tobias Andersson (SD)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

För snart fyra år sedan riktade en enig riksdag ett tillkännagivande till regeringen om att slopa kravet på danstillstånd. Sedan dess har frågan utretts, och promemorian Tillstånd till offentlig danstillställning överlämnades till regeringen i juni 2018 (Ds 2018:20). En remissrunda ägde rum den 5 juli till den 15 oktober 2018, men sedan dess har det varit helt tyst från regeringen.

Det har med andra ord funnits en bred politisk enighet i flera år – vilket tillkännagivandet i april 2016 bekräftade – utan att någon förändring skett. Ordningslagen kräver fortfarande danstillstånd, och krögare utan tillstånd riskerar att drabbas av repressalier om dans ändå uppstår.

De enda livstecknen för frågan har på senare tid utgjorts av de svar Mikael Damberg gett på de skriftliga frågor som lämnats in på området, 2019/20:144 av Mattias Bäckström Johansson (SD) och 2019/20:927 av Lars Püss (M). Svaren är samstämmiga och säger endast att regeringen inte hunnit med att hantera frågan.

När regeringen de facto kommer att finna tid för att tillmötesgå riksdagens önskemål har statsrådet dessvärre undvikt att ge svar på. Den konspiratoriske skulle kunna ledas att tro att regeringen aktivt förskjuter och förhalar frågan, då Socialdemokraterna inte drev frågan när den behandlades av riksdagen.

Frågan försvåras dessutom då tillkännagivandet rörde att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort. Så lyder nämligen inte förslaget i den tidigare nämnda utredningen. Det innebär att innehållet och inriktningen på den lagrådsremiss som Mikael Damberg påstått att Regeringskansliet håller på att arbeta fram är mycket ovissa.

Med anledning av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Mikael Damberg följande:

 

  1.  När avser statsrådet att återkomma med förslaget till riksdagen?
  2.  Är det statsrådets och regeringens ambition att avskaffa tillståndskravet, och hur har regeringen resonerat och agerat i förberedelserna av lagrådsremissen?