Åtgärder för att minska flygets utsläpp

Herr talman! Jens Holm har ställt tre frågor till statsrådet Isabella Lövin.

Gör statsrådet bedömningen att ICAO-överenskommelsen är förenlig med Parisavtalets målsättning om att begränsa uppvärmningen till långt under två grader Celsius?

Avser statsrådet att vidta ytterligare åtgärder, förutom nämnda utredning om flygskatt, på det nationella planet för att minska flygsektorns snabbt växande utsläpp?

Avser statsrådet att vidta åtgärder på det internationella planet för att minska flygsektorns snabbt växande utsläpp?

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen anser att det internationella flyget bör bidra till att den globala temperaturökningen hålls väl under två grader och att man ska sträva mot att hålla den vid 1,5 grader genom faktiska utsläppsminskningar. Regeringen välkomnar därför ICAO:s beslut i början av oktober i år att införa ett globalt styrmedel för koldioxidutsläpp från internationellt flyg.

ICAO:s beslut är ett viktigt första steg för att minska det internationella flygets klimatpåverkan, men ambitionsnivån i det globala styrmedlet behöver höjas över tid för att vara i linje med Parisavtalets mål. Sverige ska fortsätta att vara pådrivande inom ICAO och EU för effektiva och ambitiösa krav och styrmedel som syftar till att minska flygets klimat- och miljöpåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller åtgärder på det nationella planet är det regeringens ambition att en skatt på flygresor ska införas. Det bör dock påpekas att regeringen ännu inte har lämnat något förslag om en sådan skatt.

I regeringens kommande flygstrategi är minskad klimatpåverkan från flyget en viktig del.

Regeringen driver alltså på såväl på nationell nivå som inom EU och globalt för att så skyndsamt som möjligt minska flygets klimatpåverkan.

Herr talman! Jag vill tacka infrastrukturministern för svaret på min interpellation.

Utsläppen från flygsektorn hör till våra snabbast växande utsläpp, både i Sverige och i världen. I Sverige har det internationella flygandet ökat med över 100 procent de senaste 20 åren. Under samma period har utsläppen bara från flygsektorn ökat med ungefär 60 procent. De samlade utsläppen från flygsektorn i dag är ungefär lika stora som utsläppen från våra 4,5 miljoner personbilar, om vi räknar med flygets effekter på högre höjd, där utsläpp av vattenånga och kväveoxider gör att effekten blir ännu större än bara med utsläppen av koldioxid. Det är väldigt bekymmersamt.

Vi talade om utsläppen från våra bilar, och där behövs verkligen mer åtgärder. Men där känns det i varje fall som att det finns en del åtgärder på plats. Vi har till exempel en koldioxidskatt på bränsle, andra skatter och andra styrmedel för att minska de utsläppen. Men flyget är i princip helt skattebefriat vad gäller bränsle, och det är även momsbefriat, såvida det inte är inrikesflyget, som har en nedsatt moms.

Vi i Vänsterpartiet välkomnar förslaget om en flygskatt. Vi ser fram emot att den ska införas här i Sverige. Men det behöver göras väldigt mycket mer för att vi snabbt ska kunna minska utsläppen. I min interpellation tar jag upp överenskommelsen på internationell nivå inom det internationella flygorganet ICAO. Det som är bekymmersamt med den överenskommelsen är att flygets utsläpp kommer att kunna fortsätta att öka.

Det länderna ska göra är egentligen bara att kompensera för flygets utsläpp genom att man köper upp osäkra krediter i andra länder. ICAO-överenskommelsen innebär inte heller att man tar in höghöjdseffekterna, det vill säga utsläpp av vattenånga, kondensstrimmor och kväveoxider som gör att flygets utsläpp egentligen är dubbelt så stora.

Därför välkomnar jag ministerns svar om att den överenskommelsen, som jag tolkar det, måste skärpas och förbättras och att den inte är i linje med Parisavtalet om att hålla våra utsläpp väl under två grader Celsius med sikte på 1,5 grader. Min första fråga är helt enkelt: Vad kommer regeringen att göra för att se till att vi får en bättre överenskommelse på global nivå?

Inom EU ingår flygets utsläpp i utsläppshandeln. Men det är en sanning med modifikation. Flygplan som flyger in utifrån EU-området omfattas inte av den utsläppshandeln. Dessutom vet vi att priset på utsläppsrätter är väldigt lågt. Det är väldigt billigt att släppa ut inom EU. Utöver det ingår återigen inte höjdhöjdseffekten inom EU:s utsläppshandel och flyget.

Därför vill jag fråga ministern: Vad kommer ministern att göra för att skärpa ambitionsnivån för flygets utsläpp inom ramen för EU:s utsläppshandel? Har regeringen en sådan strategi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Flygets utsläpp är ett stort bekymmer. Samtidigt ska man konstatera att det faktum att flygresorna ökar är ett uttryck för att allt fler människor har möjlighet att resa och besöka andra länder, vidga sina vyer och skapa nya kontakter. På det sättet är naturligtvis flyget ett väldigt positivt inslag i samhället. Det ger möjlighet till en rörlighet som inte var möjlig utan flyget.

Det gäller att hitta ett sätt att minska flygets negativa klimat- och miljöpåverkan. Det är förmodligen också så att antalet resor kan behöva hållas nere. När man tittar på hur flygets utveckling kommer att se ut de närmaste åren pekar det på ett ganska dramatiskt ökat antal resor. Det är inte affärsresandet eller jobbresandet som primärt ökar utan det är det som brukar kallas för leisure, det vill säga nöjesresor. Där finns det säkert väldigt mycket att göra för att påverka beteendet.

Vi från regeringen ser väldigt positivt på överenskommelsen i ICAO, framför allt för att det är första gången någonsin i historien som det träffas en internationell överenskommelse om att begränsa flygets negativa miljö- och klimatpåverkan. Man kan ha synpunkter på hur effektivt avtalet kommer att vara, synpunkter på hur det är utformat och synpunkter på att det är en för låg ambitionsnivå. Men någonstans måste man börja.

Jag tror att även Jens Holm är medveten om att inför ICAO:s generalförsamling i oktober var det fortfarande högst osäkert om det över huvud taget skulle kunna bli något avtal. Sverige har tagit ett stort ansvar både inom EU-kretsen och i de internationella förhandlingarna för att trycka på och förhandla för att det skulle komma till stånd ett avtal.

Det är oerhört viktigt också som en signal till flygbranschen att avtalet nu finns på plats och att världens länder, motsvarande ungefär 84 procent av flygtrafiken, har ställt sig bakom avtalet. Det betyder inte på något sätt att arbetet i och med det är avslutat. Det finns mycket att göra som handlar om regleringar och den typen av frågor.

Men det finns också en hel del lågt hängande frukter, till exempel när det gäller teknikutveckling med lättare flygplan, effektivare motorer och inte minst rakare rutter. Det sker i dag till följd av hur luftrummet är organiserat en hel del alldeles för långa flygningar som man nog får säga är i onödan. Där är Sverige också ett föregångsland. Vi har tillsammans med Danmark ett gemensamt luftrum. Det är något som påverkar utsläppen, eftersom man kan göra effektivare rutter och därmed minska bränsleförbrukning och miljöpåverkan.

Det finns också på detta område alternativa drivmedel som en utvecklingsmöjlighet. Det är fortfarande ett väldigt dyrt alternativ. Tillgången på alternativa drivmedel inom flygsektorn är väldigt begränsad. På samma sätt som det inom andra sektorer i samhället ofta har varit en kombination av effektiva styrmedel och teknikutveckling som har förflyttat oss framåt har jag goda förhoppningar om att det kommer att kunna ske även i flygsektorn.

Det har genomförts försök med solcellsdrivna farkoster, visserligen väldigt små farkoster men dock. Ska man få den förändringen behöver man ha ett tryck på hela sektorn att förändra beteendet och på riktigt ta sig an utmaningarna att minska sin klimatpåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag kan dela mycket i det Anna Johansson säger. Samtidigt är det någonting jag saknar, och det är krisinsikten. Det är faktiskt vad det handlar om. Den här planeten håller på att värmas upp alldeles för fort.

Vi har sett skräckrapporter nu under hela hösten om global uppvärmning i Arktis där temperaturen vissa dagar har varit 20 grader varmare än det normala. Vi vet att om vi fortsätter att flyga som vi gör i dag kommer flygsektorn kanske att vara vår största utsläppskälla näst efter den tunga basindustrin. Vi kommer att ha passerat biltrafiken om vi fortsätter som vi gör i dag.

Ministern talar mycket om biobränsle, teknik, nya flygrutter och sådana saker. Vi ska självklart göra allt det. Men tekniken kan bara på marginalen lösa problemet. Någon måste våga säga att vi måste flyga mindre. Jag hörde ordet beteendeförändringar från ministern. Men jag har inte sett någon klar och tydlig strategi eller någon målsättning från regeringen som handlar om att vi ska flyga mindre och att vi ska transportera oss på andra sätt.

Min första kompletterande fråga till ministern är: Anser ministern att det behövs en målsättning för flygets utsläpp och kanske också för vårt flygande som sådant? Det handlar om att vi sätter upp en målsättning och säger: Så här mycket ska utsläppen minska fram till det här årtalet.

Jag satt med i den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen. Där kom vi överens om att transportsektorns utsläpp måste minska totalt med 70 procent till 2030. Men det internationella flyget omfattas inte av den målsättningen. Det var väldigt beklagligt att det blev på det sättet. På något vis flyger flyget hela tiden under radarn. Flyget kommer hela tiden undan. Det är momsbefriat och skattebefriat, och det finns ingen konkret målsättning och inte heller några andra styrmedel.

När det gäller överenskommelsen inom det internationella flygfartsorganet ICAO är det självklart bra med en global överenskommelse. Men det räcker inte på långa vägar. Det är en överenskommelse som tillåter att flygets utsläpp får öka, och det tycker jag inte att vi kan acceptera. Jag hörde inte riktigt ministerns strategi för hur man ska kunna vässa den överenskommelsen och se till att det blir en överenskommelse som bringar ned utsläppen från flygindustrin.

Sedan finns det mycket som vi kan göra här på hemmaplan, där vi inte behöver vara beroende av andra länder, krångliga förhandlingar och så vidare. Som jag sa tidigare: Jag välkomnar utredningen om en flygskatt, och jag hoppas att vi kan införa denna skatt så fort det bara går.

Men det finns andra saker som vi kan och borde göra här på hemmaplan. Man skulle kunna ha kvotplikt för flygbolagen, alltså att de måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bränslet eller överlag förbruka en viss andel. Vi skulle kunna se till att vi betalar full moms på alla flygresor. Vi skulle kunna verka för att det blir en skatt också på flygbränsle; det är ju skattebefriat i dag. Som jag sa tidigare: Vi borde ha en målsättning för hur mycket flygets utsläpp ska minska fram till ett visst årtal, låt oss säga 2030, och vi borde säga att flygets utsläpp ska minska med si och så mycket fram till dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad säger infrastrukturminister Anna Johansson om de förslag som jag har tagit upp både på internationell nivå och när det gäller det vi kan göra här hemma i Sverige?

Herr talman! Som jag inledde med att säga är detta en viktig fråga för regeringen. Sverige har genom sina myndigheter varit aktivt i att driva fram avtalet på internationell nivå. Som jag också sa kan man ha synpunkter på ambitionsnivån, innehållet och utformningen av avtalet, men det är första gången i världshistorien som det finns ett avtal globalt på plats som över huvud taget närmar sig frågan om att flygets miljö- och klimatpåverkan måste minska. Jag tycker ändå att det är ett viktigt steg och en viktig milstolpe i att ta sig an dessa problem, som till sin karaktär är globala. Flyget är till sin karaktär en internationell företeelse, och därför är det naturligtvis viktigt att verka på internationell nivå för att påverka flygets utsläpp.

Flygskatten är ett viktigt instrument som vi hoppas att vi kan få möjlighet att införa i Sverige. Om inte annat är det en viktig påminnelse om att flyget är en klimatbov - så får man väl ändå uttrycka det - i förhållande till andra. Det gäller inte totalt sett, eftersom flyget står för en mindre andel, men i förhållande till hur många flygresor som företas jämfört med exempelvis bilresor står flyget för en alldeles för stor andel av klimatutsläppen.

Det är inte heller tillräckligt beforskat i vilken utsträckning höghöjdsutsläppen påverkar både klimat och atmosfär, och där behövs ytterligare forskning. Men det behövs också åtgärder för att minska miljöpåverkan.

Det man kan konstatera är att inrikesflyget har minskat under de senaste åren medan tågresandet har ökat ganska dramatiskt under samma period. Det är naturligtvis oerhört positivt, och denna utveckling bör fortsätta. I sammanhanget är det viktigt att framhålla planerna på att tillföra ny kapacitet i järnvägssystemet. Det gäller både att underhålla det som finns och att tillföra ny kapacitet. Jag är övertygad om att det kommer att behövas både ytterligare styrmedel och andra åtgärder, till exempel ytterligare teknisk utveckling, för att åstadkomma förbättringar.

Regeringen kommer att vara aktiv både på EU-nivå och på internationell nivå för att dels se till att de länder som har undertecknat avtalet också lever upp till det - det är det första steget - dels att så småningom vässa avtalet och göra det skarpare och tydligare.

Till att börja med måste vi ändå glädjas åt och se det som positivt att avtalet äntligen har kommit på plats, för det är en viktig händelse.

Herr talman! Tillåt mig att dra en parallell till våra landbaserade utsläpp här i Sverige. Mellan 1990 och 2015 har våra utsläpp av växthusgaser här i Sverige minskat med 25 procent. Det är ingen dålig utveckling. Detta är resultatet av ett idogt arbete både från oss politiker och från alla medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under samma period, 1990-2015, ökade flygets utsläpp med 61 procent. När alla andra utsläpp minskar ökar flygets utsläpp. Det är lite grann denna krisinsikt - att vi måste agera nu - som jag saknar hos regeringen. Förslaget om en flygskatt är bra, men det är mycket mer som behöver göras. Att vässa ICAO-avtalet är bra, men jag får inget besked om hur det ska göras. Ministern får gärna berätta. Att agera inom EU, där flygets utsläpp finns inom utsläppshandeln, är bra. Där måste mycket mer göras.

Sedan finns det en mängd saker som vi kan göra här och nu i Sverige. Jag nämnde detta, men jag fick inget svar. Vi kan införa kvotplikt för biobränsle för flyget. Det är jättebra att satsa på andra färdmedel, inte minst järnvägen. Här är saker på gång, men vi behöver investera ännu mer.

Full moms på flygets alla resor borde vara en självklarhet. Skatt på flygets bränsle borde vi också ha. Sist men inte minst: Vi har målsättningar för andra sektorer när det gäller hur mycket deras utsläpp ska minska. Det finns ingen målsättning för hur mycket flygets utsläpp ska minska med till exempelvis 2030. Är Anna Johansson beredd att införa en sådan målsättning för flygets utsläpp?

Herr talman! Jag är i alla fall beredd att gå vidare med att titta på ytterligare åtgärder för att komma till rätta med det här. Tyvärr är flyget, förutom att det har en negativ klimat- och miljöpåverkan, samtidigt en förutsättning för att hela vårt land ska leva. Det är en förutsättning för att man ska kunna driva företag i alla delar av vårt land och att man ska kunna ha en tillgänglighet till andra delar av världen som i en globaliserad värld naturligtvis är både önskvärd och värdefull.

Utmaningen här handlar om att få ned den negativa klimat- och miljöpåverkan och att ersätta flyget där så är möjligt med andra färdmedel. Ibland kanske man kan ersätta flyget med inga resor. Men vi har till exempel en växande turistmarknad i Sverige som är en viktig del i att öka antalet arbetstillfällen, att få ned arbetslösheten och att skapa goda levnadsmöjligheter i hela vårt land. Där är flyget en viktig faktor vare sig man vill eller inte.

Precis som i alla andra hänseenden handlar det om att balansera de tre olika dimensionerna i hållbarhetsbegreppet på ett sätt som gör att vi når så långt som möjligt i alla tre dimensionerna. Här finns mer att göra på flyget.

När det gäller kvotplikt är det nog så att tillgången på alternativa drivmedel inom flygsektorn än så länge är alldeles för låg. Där behöver man också titta på vilka åtgärder som kan vidtas för att understödja en positiv utveckling samtidigt som marknaden själv måste ta ett ansvar. Jag är definitivt beredd att titta vidare på många olika åtgärder på många olika nivåer och med beaktande av att balansera olika mål mot varandra, vilket är alldeles nödvändigt i det här sammanhanget precis som i alla andra sammanhang.

Jag vill tacka för debatten och önska ledamoten en god jul.

Överläggningen var härmed avslutad.