Arlandas roll som hubb i norra Europa

Fru talman! Erik Ottoson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa Arlandas roll som hubb för luftfarten i norra Europa, dels för att få till stånd fler interkontinentala direktlinjer mellan Arlanda och viktiga städer i andra delar av världen, dels för att få till stånd en direktlinje mellan Arlanda och Haneda i Tokyo.

Arlanda flygplats ska vara Nordens ledande storflygplats. En viktig del i att långsiktigt stärka Arlandas roll som nav är inrättandet av Arlandarådet. Rådet, där jag själv är ordförande, har till uppgift att vara ett rådgivande organ för erfarenhetsutbyte mellan regeringen och företrädare för myndigheter, näringsliv, statligt ägda bolag med flera.

Arlandarådet har inlett sitt arbete. En särskilt viktig uppgift blir att bidra med råd och rekommendationer till det arbete som påbörjats inom Regeringskansliet med att ta fram en "färdplan Arlanda". Syftet med färdplanen är att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats, genom ett trafikslagsövergripande helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet, anslutande transporter och infrastruktur på marken samt tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen.

Samtidigt innebär flygets ökande utsläpp en stor utmaning, och utvecklingen av Arlanda måste vara hållbar ur miljö- och klimatsynpunkt. Klimatet är en av regeringens tre huvudprioriteringar.

Interkontinentala direktlinjer ut från Arlanda är, som Erik Ottoson påpekar, viktigt av flera skäl. Även här har Arlandarådet en viktig roll att spela. Regeringen arbetar vidare med frågan om att införa preclearance vid Arlanda, vilket skulle ge potential för fler direktförbindelser med USA.

Till grund för flygtrafiken mellan Sverige och tredjeland, utanför EU, ligger de bilaterala luftfartsavtalen. Sverige strävar efter att ingå så öppna avtal som möjligt, för att de luftfartspolitiska förutsättningarna för fler direktlinjer ska finnas.

När det slutligen gäller frågan om direkttrafik mellan Arlanda och Haneda i Tokyo är SAS i dagsläget hänvisade till att utnyttja Narita, enligt de luftfartsavtal som de skandinaviska länderna har med Japan. Regeringen för, på olika nivåer, en dialog med japanska myndigheter om möjligheten att nyttja Haneda. Men det har ännu inte visat sig möjligt. Regeringen förtröttas dock inte i sina ansträngningar att få till stånd en förändring, som är angelägen av flera skäl.

Jag vill i sammanhanget understryka att vad regeringen förhoppningsvis kan göra på sikt är att möjliggöra flygningar till Haneda. Det är sedan upp till flygbolagen om en direktlinje ska komma till stånd.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Han sa det inte, men leendet avslöjade att han tycker att det är kul att vi har fyra interpellationer på raken. Jag försökte bespara både mig själv och statsrådet lite besvär genom att försöka samla ihop det, så att vi kan vara här en kväll i stället för fyra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arlanda är och ska vara Nordens ledande flygplats. Det håller statsrådet med om. Han beskriver de viktiga förutsättningarna för att det svenska flyget ska fungera väl och för att vi ska nå ut i världen och världen ska nå in i Sverige och beskriver färdplaner och Arlandaråd. Men han säger inte ett ord om den hämsko som har lagts på svenskt in- och utrikesflyg i och med att regeringen har meddelat att man vill införa en flygskatt.

Den mest omedelbara förändringen en flygskatt skulle innebära är inte att flyget mellan Stockholm och Luleå eller särskilt många av våra inrikesflyg minskar. Det handlar snarare om att direktlinjerna, som är så lätta att flytta, kanske hamnar i Köpenhamn i stället.

Därför blir resonemangen lite märklig för undertecknad - jag tror även för de som lyssnar på debatten - när man vill stärka Arlanda och säger att "Arlanda flygplats ska vara Nordens ledande storflygplats". Samtidigt omöjliggör man för Arlanda att vara en sådan hubb gentemot resten av världen och att kunna ta de interkontinentala linjerna. Otaliga flygbolag - SAS, Norwegian och flera - meddelade direkt att om flygskatten införs kommer de interkontinentala linjerna att flyttas, sannolikt till Köpenhamn, Hamburg, Frankfurt eller någon annanstans. Det är väldigt lättflyttat.

Därför blir min fråga till statsrådet: Hur kan han med hedern i behåll beskriva denna mycket vidlyftiga strategi för svensk luftfart och för Arlanda som hubb i norra Europa samtidigt som han företräder en regering med detta förslag? Jag tycker inte att det är helt uppriktigt gentemot väljarna och resenärerna.

Och varför är det då så viktigt att ha dessa interkontinentala linjer här? Jo, svaret på den frågan är att det handlar om utbyte med andra delar av världen och om att styra investeringar från andra delar av världen till Sverige och tvärtom. Då är så mycket som en eller möjligen två mellanlandningar någonting som försvårar detta, det tror jag att vi håller med varandra om.

Det gör att restiderna blir längre. Det minskar möjligheterna till utbyte. Det gör att vår tillväxt i förlängningen lider skada.

Hur har nu statsrådet tänkt sig att lyfta fram Arlanda till att bli Nordens ledande flygplats med det i bagaget att det kommer att bli dyrare att landa här än att landa i Köpenhamn. Hur har han tänkt?

Fru talman! Så kom det till slut. Inte en interpellationsdebatt med en moderat utan att skatten nämns! Nog är det så att moderata ledamöter till slut brukar landa i frågan om beskattning. Det görs självsäkra uttalanden om vilken effekt eventuellt höjda skatter får och vilket underverk sänkta skatter gör. Nu hör det till saken att jag ingår i en regering, och jag har deltagit i arbetet här i riksdagen för att röja upp efter den förra moderatledda regeringen som lämnade efter sig 60 miljarder i budgetskott, skyhög arbetslöshet och en dränerad offentlig ekonomi till följd av vidlyftiga löften på skattesidan.

Man tog bland annat en bransch som sanningsvittne. Moderata företrädare stod här i talarstolen och sa att Max, McDonalds och andra varnade sina anställda för att välja en socialdemokratisk ledd regering, för då skulle minsann förslaget om sänkta socialavgifter komma att innebära katastrof för ungdomsarbetslösheten. Om man tog bort de subventioner som riktade sig till den branschen skulle det bli ett katastrofscenario.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, vi kom till makten. Vi tog bort de miljardsubventioner som riktade sig till vissa näringar. Ungdomsarbetslösheten är nu den lägsta på 14 år.

Man ska vara lite ödmjuk när man uttalar långtgående profetior om vilken effekt olika skatter har. Det gäller såväl flygskatten, skatter på klimatområdet och skatter på det trafikpolitiska området som generella skatter. Det vi ska vara nogsamma med är att vi inser att skatter är ett instrument för att finansiera viktiga gemensamma investeringar - detta för att upprätthålla en god standard.

Vi avsätter till exempel 100 miljarder kronor mer i den nationella planen för infrastruktur än vad den dåvarande alliansregeringen mäktade med att göra. Skatter kan också vara viktiga styrinstrument och signaler, inte minst när det gäller flygets möjligheter att framöver kunna anpassa sig och möta de klimatutmaningar som hela världen ser, utom möjligtvis ibland några företrädare för oppositionen.

Jag är inte alls orolig för Arlandas utveckling. Tvärtom tror jag att Arlanda fortsatt kommer att ha en kraftig expansion för flyget, inte minst det internationella flyget. Den starka ökning av exporten som vi ser i dag i Sverige till följd av en kraftfull näringspolitik, till följd av en ökande sysselsättning och stora investeringar gör att flyget även framöver kommer att ha goda möjligheter.

Jag hoppas att det kommer att vara ett flyg som bättre möter de klimatutmaningar som vi har. Därför investerar vi också i möjligheter för flyget att successivt kunna genomföra den förändring på bränslesidan som andra delar av fordonsslagen har kunnat göra. Jag har själv varit på plats - inte minst på GKN i Trollhättan - och besökt tillverkningen där för att se den tekniska utvecklingen för hur man ska kunna möta andra krav på bränslesidan, men det kommer att ta tid. När det tar tid är det viktigt att komma ihåg att klimatet inte kan vänta. Signalerna måste vara tydliga.

Det första jag vill säga är att vill vi värna Arlanda och flyget måste vi som politiker också vara tydliga och våga tala om de utmaningar som det innebär att klara klimatutmaningen.

Sedan är interpellationen ställd till mig, inte utifrån en skattepolitisk fråga - då hade kanske Magdalena Andersson svarat på den - utan utifrån hur Arlanda ska utvecklas. Jag skulle ändå vilja veta om Erik Ottoson delar min uppfattning om att Arlanda framöver kommer att behöva utvecklas för att vara det internationella logistiska center som det innebär med fokus på att vara ett transportcentrum för hela norra Europa och om Moderaterna har någon tanke på hur detta ska kunna ske med en dränerad offentlig ekonomi då man inte har tillräckliga resurser att samhälleligt göra de nödvändiga investeringar som behövs för att Arlanda ska klara konkurrensen, inte minst med Kastrup.

Fru talman! Det är en uppenbar socialdemokratisk strategi att göra det man kan för att befläcka den finanspolitik som fördes under den förra regeringen. Man kan ha en sådan strategi, det må så vara, men då måste nog minnet vara lite längre än vad statsrådet och hans kollegor låter påskina i olika sammanhang. Det är väldigt lätt att glömma bort den största finansiella krisen sedan depressionen. Det är väldigt lätt att glömma bort de egna förslagen här i kammaren om större utgifter, större underskott i de offentliga finanserna och rop på mer resurser utan täckning på inkomstsidan. Det är väldigt lätt att glömma bort detta, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss komma ihåg att Sverige fortfarande är ett av de mycket få länder som klarade sig bäst ur den finansiella krisen, ja, efter en lågkonjunktur, efter svåra ekonomiska lägen har man ofta underskott. I brinnande högkonjunktur, fru talman, vore det väl märkligt om inte också ungdomsarbetslösheten påverkades. Det, om något, vore ju skandal.

Men det här är, som sagt, inte en ekonomisk debatt på det viset. Men det är definitivt relevant för Arlandas framtid huruvida man skattebelägger flyget eller inte.

När man talar om den stora och viktiga miljöfrågan ska man komma ihåg att den skatt som regeringen nu föreslår har ungefär motsvarande miljönytta som att ta bort nyårsfyrverkerier och rökning. Det är i den pariteten som man ska ställa denna oerhört viktiga och avgörande miljösatsning som statsrådet här beskriver. Jag ber om ursäkt, fru talman, men jag kan inte dölja min sarkasm i detta sammanhang.

Det gör att dessa direktlinjer riskerar att flytta. Jag försöker inte att vara bombastisk när jag säger detta, utan det är uppgifter som kommer från andra än mig. De kommer från dem som faktiskt bestämmer var linjerna kommer att gå. Som statsrådet uttrycker det så väl i slutet av sitt svar: "Om sedan direktlinjer kommer till stånd är upp till flygbolagen."

Om det är så att om man har en skatt i Sverige som man slipper att betala i Danmark vore det väl märkvärdigt om man väljer att bara på grund av sin allmänna välvilja göra detta i Sverige.

Jag tror att vi båda har stora ambitioner för hur Sverige ska utvecklas. Vi ska komma ihåg att där skiljer vi oss inte. Jag vet inte hur statsrådet kopplar ihop välfärdsstatens utveckling med våra direktlinjer till resten av världen. Det är klart att det finnas ett mycket vagt sådant samband, men statsrådet får gärna utveckla exakt hur det hänger ihop.

En stark svensk ekonomi kommer av viktiga strukturella reformer där vi tar ansvar för att se till att fler kommer in på arbetsmarknaden och bidrar till att göra oss till en konkurrenskraftig nation på den internationella marknaden, absolut. Det har stor påverkan också på vem som får och inte får direktlinjer till olika viktiga delar av världen.

Men att en miljöskatt som motsvarar utsläppen från nyårsfyrverkerier och cigarrettrökning ska var en del i att flytta direktlinjer till exempelvis Kastrup, det begriper jag inte.

Statsrådet får ursäkta mig, men jag tycker inte att det är ett uppriktigt sätt att tala till väljarna utanför det här rummet när man beskriver detta som en stor miljösatsning som kommer att få viktiga konsekvenser och som är viktig för att vi ska klara klimatmålen. Också jag har ett oerhört stort engagemang för klimatfrågor, fru talman. Vi kan gärna ta upp dem i en annan diskussion - jag lovar att ställa en sådan interpellation.

Fru talman! Erik Ottoson har rätt i en sak, att det är strukturella reformer som avgör den ekonomiska utvecklingen. Det är klart att åtta års underinvesteringar i sådant som bygger ett land starkt - såsom underinvesteringar i utbildning, i bostadsbyggande, i infrastruktur, inte minst i järnväg - gjorde att vi stod inför en ganska stor utmaning 2014, eftersom den förra regeringen mer prioriterade några hundralappar mer i plånboken för privat konsumtion än de nödvändiga investeringar som behövs för att bygga ett land starkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu står vi i ett läge med kraftigt ökande investeringar i bostadssektorn, och det har vi haft under lång tid. Det kommer inte att räcka för att möta hela den bostadsbrist som finns efter alla år av underinvesteringar. Men ungefär 75 000 bostäder byggs nu, vilket är väsentligt fler än under den tid då Sverige hade en alliansregering.

Vi kan lägga 100 miljarder mer på investeringar i infrastruktur. Vi kan göra stora satsningar på att möta den brist på rätt utbildad kompetens som finns framöver inom snart nog alla delar av svensk arbetsmarknad, eftersom man inte investerade i vuxenutbildning, högskoleutbildning, folkbildning eller annan utbildningssektor. Som man bäddar får man ligga.

Nu görs dessa investeringar, och de görs i ett läge när vi har 80 miljarder i överskott i statens finanser. Vi kan lägga 40 miljarder på att faktiskt beta av statsskulden och samtidigt lägga 40 miljarder på reformer.

Det handlar inte om någon strategi för att svärta ned hur Anders Borg och alliansregeringen mötte den ekonomiska krisen. Det handlar om att nogsamt och ärligt beskriva vad som faktiskt skedde. Även så sent som 2013 och 2014 lånades 12 miljoner kronor om dagen för att man fortsatt skulle kunna göra stora skattesänkningar i stället för att göra nödvändiga investeringar. Nuvarande partiledare Ulf Kristersson lämnade efter sig en 12 miljarder stor ökning av sjukförsäkringen, trots att man hade infört förslag som innebar att ungefär 100 000 personer utsorterades.

Det var en dåligt skött ekonomi, så som det brukar vara när vi har en borgerlig regering. Det skapar inte de bästa förutsättningarna för att bygga stark infrastruktur eller stark konkurrensmöjlighet för Sverige på världens exportmarknader.

Nu går exporten upp. Nu ökar den. Nu öppnar vi direktlinjer till Los Angeles, Hongkong och senast New Delhi. Uppenbarligen ser världen och exportföretag något som moderata riksdagsledamöter inte ser: att det går bra för Sverige och att detta är ett land man investerar i.

Därför är jag trygg i förhoppningen om att vi kan fortsätta att utveckla Arlanda. Även där finns många år av underinvesteringar. Jag kan själv imponeras av hur man i Danmark systematiskt har arbetat för att stärka Kastrups roll. Låt oss inspireras av det arbete som har gjorts i Danmark. Och låt oss också inspireras av hur andra länder stärker sina hubbar, sina nationella nav för infrastruktur, för det kommer vi att behöva om vi som ett litet exportberoende välfärdsland ska kunna hävda oss på världens exportmarknader.

Om vi gör detta, och dessutom gör det på ett sätt som bidrar till klimatsmart omställning, kommer detta inte bara att väcka förundran eller imponera, utan det kommer även att ge svenska affärsmöjligheter. För i dag beror det faktum att Volvo och Scania gör storsuccé på transportområdet bland annat på att de klarar omställningen bättre än vad många andra konkurrenter gör.

På samma sätt är det min förhoppning att vi inom flyget och andra transportslag ska klara denna omställning på ett nödvändigt sätt, inte bara av politisk-moraliska skäl för att vi måste utan för att också få stora framgångar för Sverige. Jag är inte ett dugg orolig för att ha en modig politik som utmanar och ser de klimatutmaningar som finns. Jag skulle vara mer orolig om vi hade en räddhågsen politik som inte vågar anta framtidens utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är ingen enkel uppgift att på två minuter bemöta alla väldigt vidlyftiga och i många delar märkliga påståenden från statsrådet om tingens ordning. Det går snabbt att göra påståenden, men det krävs ett mindre seminarium att motbevisa dem. Vi kan dock ta det vid ett annat tillfälle och i stället försöka fokusera lite grann på några av de viktiga bärande delarna i det som statsrådet och jag diskuterar nu. Det handlar om konkurrenskraften för Sverige och hur vi på detta sätt kan få Arlanda att växa.

Låt mig bara påminna om att det var en alliansmajoritet som förbättrade kollektivtrafiken till Arlanda genom att se till att pendeltågen nu stannar där. Låt mig påminna om att Arlanda Express kom till under en borgerlig regering, och den har fungerat bra så här långt, tycker jag. Jag vet att det finns många synpunkter på det, men jag tycker att detta är väldigt viktig infrastruktur som kom till stånd för Arlanda. Den hade annars sannolikt inte funnits på plats. Låt mig också påminna om att Arlanda har vuxit oerhört mycket under Alliansens år i regeringen, och att den fortsätter att göra det.

När statsrådet nu säger att en socialdemokratisk regering råkar sitta vid makten under brinnande högkonjunktur och att vi har en stark ekonomi i Sverige är det såklart helt naturligt. Det vore katastrof om vi inte hade en stark ekonomi under brinnande högkonjunktur. Trots detta, fru talman, är vi inte där vi borde vara. Om detta ska gå bra får jag och statsrådet hjälpas åt, men vi är nog inte så rustade som krävs för den lågkonjunktur som kommer.

Statsrådet nämner en flygförbindelse till Los Angeles. Om jag får avsluta med detta exempel är förbindelsen nog en av dem som riskerar att försvinna om flygskatten implementeras. Det skulle skada Arlanda och Sverige, trots den fina högkonjunktur som statsrådet nu drar nytta av.

Fru talman! Jag kom in i riksdagen 1994 och fick ägna väldigt många år åt att sanera statsfinanserna efter den dåvarande borgerliga regeringen, som fullständigt hade kört dem i kras. Arbetslösheten var skyhög, och budgetunderskotten var stora. Det var allt annat än ordning och reda i statens finanser. Detta präglar såklart min politiska gärning så att jag ständigt vill se till att det är ordning och reda.

Det är därför som jag ställer upp bakom de finanspolitiska regelverk som vi har. Därför blir jag också irriterad när man inte tar effekterna av en dåligt förd ekonomisk politik på allvar.

Det är sant att världen hade en ekonomisk kris 2008 och 2009. Den kunde mötas med olika insatser, men det råder ingen tvekan om att domen kommer att falla hårt, och gör det, över den insats som Anders Borg gjorde som finansminister 2012, 2013 och 2014. Man såg inte nödvändigheten av att göra investeringar för att klara den samhällsekonomiska utmaningen. I stället fortsatte man att låna och försatte Sverige i ett läge med 60 miljarder i budgetunderskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har vi 80 miljarder i överskott till följd av att vi är en regering som investerar och för att vi gör rätt insatser så att människor kan komma in på arbetsmarknaden. Därför sjunker också arbetslösheten. Och därför är ungdomsarbetslösheten den lägsta på 14 år.

Om jag ska koppla till interpellationsfrågan: Ja, det är de grundläggande strukturella förändringarna som möjliggör investeringar i infrastruktur. Jag har 100 miljarder kronor mer på regeringens bord för att kunna göra investeringar. Det kommer inte att tillgodose alla intressen. Många kommer att tycka att det fortfarande finns fler saker som man borde göra. Men det är ändå väsentligt större ekonomiska muskler vi nu har för att göra fler investeringar på grund av att samhällsekonomin faktiskt är bättre. Det är den till följd av politiska beslut och insatser, inte stora subventioner riktade till vissa näringar.

Jag är positiv när det gäller Arlandas utveckling. Jag för gärna breda samtal med oppositionen om detta. Och jag kommer att leda Arlandarådet för att se till att vi ihop med näringen stärker Arlanda som vårt viktigaste nav framöver.