Andrahandsuthyrning

Interpellationsdebatt 9 december 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 88 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Nooshi Dadgostar har frågat mig om jag har en annan uppfattning än min företrädare i frågan om andrahandsuthyrning.

Vi har, som Nooshi Dadgostar är väl medveten om, en omfattande bostadsbrist i merparten av Sveriges kommuner. För att komma till rätta med detta arbetar regeringen med att dels öka bostadsbyggandet, dels förbättra nyttjandet av befintliga bostäder bland annat genom att öka uthyrning av privatbostad eller del av bostad. Tillskottet av nyproducerade bostäder kommer inte att räcka för att möta bostadsbristen, utan fokus måste också läggas på att bättre nyttja befintligt bestånd.

Även om vi saknar offentlig statistik för hyresnivåer vid privatbostadsuthyrning är jag, liksom Nooshi Dadgostar och min företrädare, bekymrad över de uppgifter som förekommer om ökande andrahandshyror, hyresnivåer som gör det svårt för många hushåll att ta sig in på andrahandsmarknaden och hyresmarknaden. Det är också bekymmersamt med de otrygga förhållanden som ibland tycks råda, inte minst uppgifter om kriminalitet på andrahandsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2013 infördes en ny lag om uthyrning av egen bostad som bland annat innebär att hyresvärden får ta ut en kostnadsbaserad hyra till skillnad från boende i hyreslägenhet. Boverket har gjort en uppföljning av lagen och bland annat analyserat andrahandshyror i annonsdata från två större annonseringstjänster under åren 2009-2014. Statistiken visar på ökande andrahandshyror även för hyreslägenheter som inte omfattas av den nya lagen. Att hyrorna ökade såväl före som efter lagen, oavsett upplåtelseform, bidrog till svårigheten att dra slutsatser om orsaken. Sannolikt påverkas hyresnivåerna av det ökande underskottet på bostäder.

Boverkets uppföljningsrapport utgör underlag till den pågående utredning som vi har tillsatt om stärkt ställning för hyresgäster och som kommer att lägga fram sitt betänkande under våren. Utredningen ser bland annat över hur hyresgästernas ställning kan stärkas och hur tryggheten kan öka avseende uthyrning av egen bostad.

Lagen om uthyrning av egen bostad syftar till att befintliga bostäder i så stor utsträckning som möjligt ska nyttjas. Det är dock viktigt att avvägningen mellan hyresvärdens och hyresgästens intressen är lämplig, något som utredaren nu ser över och där jag inväntar utredarens förslag.


Anf. 89 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Innan jag kom hit läste jag senaste numret av tidningen Hem & Hyra som nyligen har gått igenom andrahandshyrorna. Rubriken är "Rekorddyrt att hyra bostadsrätt", och slutsatsen är i princip: Hyr inte en bostadsrätt! Sök dig i stället till en hyresrätt som har helt andra regler för uthyrning.

I ingressen står det: "Att hyra bostadsrätt i andra hand kan vara tre gånger dyrare än att ha ett förstahandskontrakt, visar vår granskning. Men ingen klagar hos hyresnämnden - eftersom det är lönlöst." Jag har hållit på med bostadspolitik ett tag nu, och jag är oerhört förvånad över det regelverk vi har och som egentligen syftar till att den enskilde inte ska kunna ta till vara sina rättigheter. Du kan alltså inte i efterhand få tillbaka den överhyra du betalt. Du kan med kort varsel direkt bli av med ditt kontrakt - förmodligen i samband med att du till exempel går till hyresnämnden, även om man har kommit överens om någonting annat.

Här har vi alltså ett regelverk där en person är helt rättslös. Det finns i verkligheten inget tak för hyrorna i bostadsrätt, kan man säga, för i praktiken kan du aldrig ta till vara din rätt.

Ministern menar - ganska snällt, skulle jag vilja säga - att det är en kostnadsbaserad hyra. Det är det inte; det är en marknadsbaserad hyra. Har du till exempel fått en bostadsrätt av dina föräldrar som är cashad och klar och du därför betalar en kostnad på kanske 1 000 kronor i månaden kan du fortfarande begära 12 000 kronor i hyra och själv bo någon annanstans.

Anledningen till att jag ställer frågan om regeringen har ändrat åsikt är att jag i ministerns svar ser att det fortfarande från regeringen finns en betoning på nyttjande. Det "tycks råda" vissa otrygga förhållanden, säger ministern. Han är inte säker på det. Jag skulle säga att detta är en grav underdrift av vad som sker på andrahandsmarknaden i dag.

Jag vill också ifrågasätta hela idén om ett ökad nyttjande. Det är ju inte ett ökat nyttjande när vi ser att folk i dag köper upp bostadsrätter och utnyttjar det faktum att människor är i stort behov av bostäder genom att ta ut enorma andrahandshyror, medan de själva bor i en annan satellitbostad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har inte ökat nyttjandet av beståndet. Det är någonting annat. Det har däremot ökat bostadsspekulationen.

I Sverige har vi jobbat ganska hårt med att inte underlätta den här typen av spekulation på det egna boendet. Det är precis det som är väldigt farligt för ekonomin. Vi säger ibland så här i Sverige: Nej, det kommer förmodligen inte att bli en bostadsbubbla som brister, för vi har inte den typen av spekulation som man har i andra länder.

Sådant kan man höra ibland. Men lagstiftningen underlättar precis den typen av spekulation.

Många människor har hört av sig till mig efter att jag sa att jag skulle ställa den här interpellationen till ministern. Det här är nämligen ett problem som bara blir större och större. Jag talade senast i går med en person som sa att nu har de köpt en bostad, men personen kommer naturligtvis inte att bo i den själv, utan rummen i den här jättebostaden kommer att hyras ut för 20 000 kronor styck till olika individer. Det är alltså bara ett sätt att köpa upp bostäder och tjäna pengar på dem på ett starkt spekulationsartat sätt.

Jag menar att ministern skulle behöva ta det här lite mer seriöst än vad jag upplever att man gör.


Anf. 90 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag menar att den bostadsbrist vi har i Sverige skapar en hel del problem av olika karaktär inom en rad olika områden. Olika andrahandshyror är ett av de problem som vi ser i dag men också de kraftigt ökade priserna på villor och bostadsrätter är ett väldigt stort problem, eftersom det är väldigt många människor som inte kommer in på bostadsmarknaden. Det är en växande grupp som inte har råd att ta plats på bostadsmarknaden.

Detta är kanske i grunden det allra största problemet på området, men det är också i förlängningen ett problem att fler och fler människor hamnar i en stor skuldsättning som de är osäkra på om de klarar av om vi får en ändrad ekonomisk situation i landet. Hushållen som grupp får kraftigt ökade problem om vi får en ändrad situation i form av försämrad konjunktur eller ökade räntor. Människor med mindre inkomster får trängas på en allt mindre del av bostadsmarknaden, vilket gör att priserna på till exempel andrahandskontrakt ökar. Också kriminella organisationer växer upp i takt med att det här problemet växer i olika delar av landet.

Jag håller alltså verkligen med om att den stora bristen på bostäder är ett stort problem som vi måste försöka komma till rätta med, annars skapar vi situationer som riskerar att orsaka stora problem för hela landet. Vi riskerar också att få en växande kriminalitet i andra änden. Delar av det som jag uppfattar att Nooshi Dadgostar hänvisar till är egentligen en kriminell verksamhet som man borde agera tydligare emot. Det tror jag är riktigt: Vi behöver göra agera tydligare för att motverka en kriminalisering av den här sektorn och en växande trångboddhet som också för med sig problem.

Jag är däremot inte beredd att vidta betydande åtgärder som minskar omfattningen av uthyrningen av en del av en bostad. Jag tycker att det är något som vi borde göra i större utsträckning än i dag: hyra ut en del av vår bostad. Oavsett om det gäller en villa, bostadsrätt eller hyresrätt tycker jag att fler borde göra det, för även om det finns trångboddhet framför allt kring storstäderna i dag är det också många som har gott om utrymme. Vi borde kunna åtgärda en del av problemen med att många har svårt att hitta en bostad genom att hyra ut en del av vår bostad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här finns alltså en nödvändig del av lösningen för att alla ska kunna ha tak över huvudet. Det måste vi också inse.


Anf. 91 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Det som jag beskriver är inte kriminellt. Det är problemet. Det är därför jag vädjar till regeringen att ändra det regelverk som den borgerliga regeringen för några år sedan införde, nämligen uthyrningen av privatbostad.

Det har alltid varit möjligt att ha inneboende. Det rör inte riktigt frågan. Det kan man också tjäna pengar på. Problemet med lagstiftningen är att man aldrig kan få tillbaka överhyran i efterhand, vilket gör att det i praktiken inte finns något tak för hyressättningen. Det gör att bostadsbristen späs på. Enskilda rika individer köper upp ett stort antal bostäder. De har kvar sin bostad trots att den egentligen borde läggas ut på marknaden. I stället flyttar de någon annanstans och hyr ut bostaden till en enorm hyra.

I den utredning som tidningen Hem & Hyra gjort framgår det att utbudet av andrahandslägenheter har ökat med ynka 4 procent. Det är lite. Hyrorna för en tvårummare har däremot ökat med 35 procent. Man kan få betala tre gånger hyran i Stockholm och dubbelt så högt i Göteborg.

Melissa Eriksson i artikeln bor inte i en storstad utan i Strängnäs. Hon betalar i dag en hutlös hyra. Hon säger: "De tjänar flera tusen kronor i månaden och ändå får man bara hyra i korta tider och kan kastas ut när som helst." Det är precis vad regelverket innebär. "Jag tycker att det är för jävligt", säger Melissa.

Detta är utbrett i hela Sverige. Det spär på det som ministern beskriver, nämligen bristen. Det är inte så att det finns tomma lägenheter som plötsligt fylls med personer. Tvärtom! Nu har det skapats en farlig spekulation kring bostäderna. Det kan innebära att bostadsbubblan brister. Det innebär att det blir enorma klyftor. Personer med mycket pengar köper upp bostadsrätterna och exploaterar, suger ut, de som står långt ifrån bostadsmarknaden med hyror som är bortanför rimlighetens gräns. Det är en klyfta som växer och växer.

Bostaden är en social rättighet. Det är inskrivet i grundlagen. Här blir det ett slags pyramidspel där vissa tjänar extremt mycket på att utnyttja bostadsbristen. Peter Eriksson beskriver själv vilket enormt problem bostadsbristen är. Jag menar att lagstiftningen måste skydda den enskilde. Det måste finnas ett starkt konsumentskydd just i tider där bostadsbristen är så stor, så att inte effekterna uppstår. Det är inte fler personer som har fått bostad. Däremot betalar de mycket högre hyra.

Jag vill lyfta upp en sista sak. Det finns de företag i dag som är bra. De vill bygga bostäder till rimliga kostnader, till exempel bostadsrätter. Det finns den typen av företag. Det är superbra att bostadsrätterna inte är alldeles för dyra. Men i dag funkar inte det. Det kommer spekulanter och köper upp bostadsrätterna och hyr ut dem till en hög marknadshyra. De goda företagen som vill bygga bra fungerar inte som prispress på marknaden.


Anf. 92 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ett av problemen på området är att den officiella statistiken på området är svag. Boverket gör, som jag refererade till, en del undersökningar på området. Sedan finns andra aktörer, någon enskild tidning, som gör små egna undersökningar. Jag tycker att man ska vara lite försiktig med att dra alltför stora slutsatser; att i dag funkar det inte därför att det är så här på grund av att man har hört att någon säger att det är så någonstans. Det är en sida av det hela.

Jag håller med om att det finns ett problem, men man ska inte utifrån det säga att det är så det ser ut i dag. Det kan vara en sida av saken. Sedan kan det se ut också på andra sätt.

Men vi ska inte underskatta problemen. För att försöka åtgärda en del av problemen diskuterar vi vad regeringen kan göra med den växande kriminaliteten. Jag tycker fortfarande att kriminalitet är en del av det problem interpellanten tar upp. Det är fråga om kriminalitet om det finns ett organiserat uthyrande i form av andrahandskontrakt. Det är möjligt att det går att rikta tydligare åtgärder framöver och se om det finns brister i regelverket.

Det finns också en pågående utredning som ska vara färdig till våren. Den ska handla om att stärka ställningen för hyresgäster. Där kommer en del av frågorna att tas upp. Det handlar om reglerna för hyresgästers inflytande om och det ska ske ändringar i lagen om uthyrning av egen bostad. Utredningen ska också titta på problem med kriminella grupperingars användning av hyreslägenheter. Det finns en rad saker som kan vara viktiga i sammanhanget där utredningen ska lägga fram förslag till våren.


Anf. 93 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Det är talande att ministern tycker att det är fråga om kriminalitet. Det är precis vad det inte är. Det är därför jag tar upp frågan. Lagstiftningen är felaktig. Det här är i princip en legal verksamhet som vi understöder - som är politiken. Man kan tycka att det är legaliserad maffiaverksamhet. Men problemet är att det finns en lagstiftning som inte innehåller straff.

Det är som om vi skulle säga att vi förbjuder mord i landet, men det finns inga påföljdssystem. Vi bara hoppas att det ska vara så. Det är regelverket i dag.

I artikeln framgår att hyresnämnden i Stockholm har tagit emot en mängd ansökningar om återbetalning av andrahandshyra. Hyresrådet konstaterar att nästan alla vinner. De som går till hyresnämnden och kräver tillbaka en överhyra vinner i nästan alla fall. Men hyresrådet säger att av folk som har hyrt en privatbostad, bostadsrätt eller villa där marknadshyra råder, har noll personer gått till hyresnämnden för att få tillbaka en överhyra.

Tror bostadsministern på allvar att problemet inte finns för bostadsrätt? Så kan det inte vara. Det är orimligt att det finns två olika system för att hyra ut - ett rimligt system på hyresrättssidan där det finns en påföljd och där brott kan beivras, vid överhyra, men ett system på privatbostadssidan där det inte kan ske. Där har verksamheten legaliserats, som ministern själv menar är maffiametoder eller kriminell verksamhet.

Jag vädjar till regeringen att titta på problemet. Det är stort. Det är fråga om spekulation. De goda företag som finns på marknaden i dag som vill bygga till rimliga priser kan inte göra så eftersom spekulationen har tagit över.


Anf. 94 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Detta är ett av skälen till att regeringen tillsatte utredningen som Agneta Börjesson arbetar med. Den ska läggas fram under våren. Det finns problem med andrahandsuthyrningen. Det är också viktigt att vi inte reagerar så att ännu fler blir utan bostad.

Det är helt sant, och det verkar stämma, att andrahandshyrorna ökar kraftigt. Men det finns lite evidens som säger att det beror på den nya lagen. Hyrorna ökade kraftigt redan innan den nya lagen trädde i kraft. Det beror sannolikt i huvudsak på att det råder en kraftig bostadsbrist. Hur ska vi komma till rätta med problemet?

Det problemet kommer att vara svårt att lösa i det kortsiktiga perspektivet. Men om vi ökar bostadsbyggandet rejält kommer det att bidra till en förändring av marknaden.

Vi måste hitta tydligare bättre strukturer som stärker och tydliggör både hyresgästernas och fastighetsägarnas ställning. Det kan bidra till att vi i Sverige i större utsträckning kan hyra ut delar av lägenheten på bra och sjysta villkor som är transparenta för alla, och det blir tydligt om regelverket överträds.

Där finns ett arbete att göra. Regelverket måste bli bättre. Jag kan stödja interpellantens inställning att det finns brister i systemet som behöver åtgärdas.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:95 Andrahandsuthyrning

av Nooshi Dadgostar (V)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

I december 2015 ställde jag en skriftlig fråga till dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplan om vilka åtgärder han avsåg att vidta för att komma till rätta med de höga andrahandshyrorna (skriftlig fråga 2015/16:506). Redan då fanns det tendenser till att lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad inte skyddade andrahandshyresgästen från ockerhyror. I sitt svar uttryckte bostadsminister Kaplan att ”även jag anser att utvecklingen av andrahandshyrorna är problematisk” (Dnr N2015/08942/PUB).

I dag ser utvecklingen betydligt mörkare ut. Andrahandshyrorna ökar snabbt samtidigt som utbudet minskar. Många menar att andrahandsmarknaden för bostäder inte varit så här brutal på länge. Var tionde person har blivit lurad på förskottshyra eller deposition. Polisen menar att situationen bäddar för att folk blir utnyttjade. I en enkät om andrahandsuthyrning som Boverket genomförde i juni 2015 uppgav var tredje person att de mött oseriösa uthyrare och nästan var fjärde att de kommit i kontakt med en bedragare. 6 procent av de tillfrågade har till och med blivit utsatta för hot, våld eller övergrepp i samband med uthyrning (Boverket, rapport 2015:39).

En ny trend är att det uppstår en budgivning mellan bostadslösa om andrahandskontrakten. Den som är villig att betala högst månadshyra vinner, ett system som påminner om marknadshyra – som vi i Sverige inte vill ha. Det är väl känt att den lagstiftning som den borgerliga regeringen införde 2013 försvagade den enskilde oerhört mycket, vilket har öppnat upp för den här typen av utnyttjande.

Nyligen ställde jag en skriftlig fråga till nuvarande bostadsminister Peter Eriksson om vilka åtgärder han tänker vidta för att komma till rätta med de höga hyrorna på andrahandsmarknaden (skriftlig fråga 2016/17:106). I sitt svar ger bostadsministern uttryck för en helt annan linje än sin företrädare. Bostadsministern nämner över huvud taget inte problemen med den nya privatuthyrningslagen och konstaterar att ”regeringen ser ett bättre nyttjande av befintliga bostäder och däribland en ökad uthyrning av privatbostäder som en viktig del för en bättre fungerande bostadsmarknad i hela landet.” (Dnr N2016/06380/PBB)

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Har statsrådet en annan uppfattning än sin företrädare i frågan om andrahandsuthyrning?