Allvarliga hot mot poliser

Interpellationsdebatt 17 september 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 22 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att agera för att trycka tillbaka de kriminellas maktutövning i vårt samhälle.

Vi kan aldrig acceptera att polis och andra samhällsnyttiga funktioner utsätts för angrepp och hindras från att utföra sina uppgifter. Lagstiftningen måste vara tydlig med att samhället ser allvarligt på angrepp mot dem som ska hjälpa andra. Regeringen har därför infört ett nytt brott - sabotage mot blåljusverksamhet - och skärpt straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman.

En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten är att öka antalet polisanställda. Fler poliser är också viktigt för de polisanställdas trygghet och säkerhet.

Regeringens satsning på 10 000 fler polisanställda till 2024 ligger fast. I somras hade vi nått halvvägs mot målet. Det kommer att leda till ännu bättre förutsättningar för att klara av polisens uppdrag.

Det hot och våld som kriminella nätverk står för måste bemötas med samhällets fulla kraft. Den här regeringen levererar åtgärder steg för steg som kommer att bekämpa kriminaliteten. De kriminella nätverken ska knäckas, brottsligheten ska tryckas tillbaka och tryggheten ska öka.

Med 34-punktsprogrammet genomför vi det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Programmet omfattar åtgärder på både kort och lång sikt. Vi ger nya verktyg till myndigheterna och skärper straffen, men vi ser också till att vi får ett bra och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Åtgärderna kommer att slå hårt mot de kriminella gängen. I den nyligen överlämnade propositionen om straffskärpningar för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor är en generell utgångspunkt att de nya straffskärpningarna ska träffa kriminella nätverk särskilt hårt. Samtidigt har en särskild utredare i uppdrag att bland annat lämna förslag som innebär skärpta straff för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också mycket viktigt att vittnen vågar medverka vid brottsutredningar. Här är regeringens budskap tydligt: Tystnadskulturen måste brytas och rättsprocessen stärkas. Därför har vi tillsatt en utredning som bland annat ska analysera skärpta straff för övergrepp i rättssak och även titta på skydd och stöd till vittnen och deras anhöriga.

Vi måste dessutom se till att de personer som vill lämna de kriminella miljöerna får det stöd de behöver. För att stärka arbetet med avhoppare har regeringen gett ett uppdrag till fyra myndigheter om att inrätta ett nationellt avhopparprogram. I mars får vi deras redovisning.

Regeringen arbetar både brett och kraftfullt mot den grova och organiserade brottsligheten. Det är ett långsiktigt arbete, och vi har inga planer på att slå av på takten.


Anf. 23 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Mikael Damberg! Det finns ett par saker i svaret som jag gärna vill ha ytterligare kommentarer om.

I det skriftliga svaret står det så här: "Vi kan aldrig acceptera att polis och andra samhällsnyttiga funktioner utsätts för angrepp och hindras från att utföra sina uppgifter." Jag har en fråga om det. Är det inte hög tid att växla upp detta arbete? Vi kan ju konstatera att kriminaliteten i vårt samhälle inte är tillbakatryckt, utan den tar allt större plats. Man hotar poliser under deras tjänsteutövning.

"Regeringens satsning på 10 000 fler polisanställda till 2024 ligger fast", står det vidare i svaret. Borde man inte öka takten och ta in fler? Man kan se över andra möjligheter att utöka samhällets möjlighet att kunna slå tillbaka mot de kriminella.

"Med 34-punktsprogrammet genomför vi det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige." Men det är bara två punkter i det som hittilldags är verkställda. Man kan därför inte säga att regeringen i dagsläget har vidtagit kraftfulla åtgärder. Vi ser ju hur utvecklingen ser ut.

Poliser utsätts för hot och våld. Den 3 september kunde vi i ett nyhetsinslag se hur poliser omringades av ett gäng, och det uttalades hot. I en tidningsartikel dagen efter stod det på följande sätt: "På film syns hur männen tar total kontroll över situationen, och inte svarar på polisens upprepade uppmaningar om att backa. En av poliserna lyfter sin batong.

- Om du rör dig med den där så kommer du få tillbaks. Vi bryr oss inte. Stoppa undan den fucking batongen annars kör jag upp den i dig, hörs en av männen säga."

Det här är ett ganska grovt hot mot en tjänsteman som gör sitt jobb. Jag har full förståelse för att man i en sådan situation blir orolig och kallar på förstärkning.

"Erik Nord, polischef i Storgöteborg, uppger att hotbilden mot polisen får konsekvenser.

- Ett och annat ingripande blir inte gjort eftersom man inte vill exponera sig för risken att bli utsatt för våld eller bara tråkad på det där viset, säger han till TV4."

Det är här vi börjar få den farliga effekten av detta, nämligen att de kriminella trycker tillbaka det demokratiska samhällets väktare, polisen. Polisen har ett uppdrag att hjälpa, skydda och stötta allmänheten samt jaga brottslingar och se till att de kommer in i en rättsprocess och, om det är fråga om grova brott, hamnar i fängelse. Men när de kriminella tar sig makten att trycka tillbaka samhällets skydd är det fara å färde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blir därför lite bekymrad när jag läser svaret från statsrådet. Planen om 10 000 fler polisanställda är vackert så. Jag säger inget om det. Men det borde snarare öka med tanke på hur situationen ser ut. Att man nöjer sig i svaret med att detta ligger fast bekymrar mig.

Jag är också bekymrad över att poliser, räddningstjänst, ambulanspersonal och väktare är oroliga över att gå till jobbet då de inte vet vad arbetspasset kommer att sluta med. Kommer man hem, eller blir man liggande på sjukhus? I absolut värsta fall kan det till och med leda till att man avlider under sin tjänsteutövning.

Det här var några frågor som jag skulle vilja få svar på.


Anf. 24 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Först och främst är arbetsmiljöarbetet för polisen jätteviktigt. Jag har flera gånger talat med rikspolischefen om detta. Han har inlett ett väldigt systematiskt arbetsmiljöarbete ihop med de fackliga parterna för att se vad polisen kan göra för att skärpa arbetsmiljöarbetet och hur man jobbar systematiskt med de här frågorna. Jag tror att det är viktigt att myndigheterna gör detta på egen hand, eftersom det är deras ansvar. Det är deras anställda, och de måste ta det här på allvar. Jag upplever att det hela har blivit bättre. Det känns inom polisen att det är viktiga frågor. Det handlar både om utrustning och om en systematik i det här.

Jag är lite försiktig med att göra för mycket reklam för kriminella gäng, vare sig det handlar om att de kaxar eller stressar polisen. Ibland måste poliser såklart göra taktiska avvägningar av situationer, men min bild är att polisen inte har för avsikt att backa tillbaka. Med den offensivare inställning som polisen har mot de kriminella gängen är de mer på dem. Man stör dem mycket mer i deras vardag. Det handlar både om den rena narkotikahandeln, eller vad det nu kan vara, och om andra näringsverksamheter som de sysslar med och har kriminell verksamhet i.

Mitt besked och min bild är att svensk polis rör sig framåt och inte tillbaka. Och det gör de i kraft av sina nya kamrater. Att de får fler kollegor gör att de också kan vara mer offensiva, oavsett var de är.

Det gavs en bild av att polisen backar från de utsatta områdena. Jag noterar dock att Polismyndigheten nu har sagt att det finns ungefär 16 procent fler anställda i lokalpolisområden som har utsatta områden i dag än för några år sedan. Man har alltså fyllt på med anställda i de områden där störst brottslig påverkan har funnits.

Borde vi då öka takten mer än med 10 000? Jag noterade att när vi sa att vi skulle öka med 10 000 anställda till 2024 var det många som hävdade att det inte skulle gå, att det inte kommer att funka, att folk inte kommer att vilja bli poliser och att många kommer att hoppa av. Vi ligger nu före prognosen, och vi har kommit mer än halvvägs. Men än så länge har det handlat om många civilanställda, eftersom det tar två och ett halvt år att utbilda poliser.

Det är ett enormt tryck på polisutbildningen, apropå de tuffa utmaningar som polisen möter i sin vardag. Vi hade senast 20 000 sökande till ungefär 1 000 platser på polisutbildningen. Nu i pandemin - kanske är det en pandemieffekt - ser vi att fler äldre söker. Det är lite större bredd bland dem som söker; det är inte bara de unga som vill bli poliser nu. Jag tycker att vi har en bra dynamik i polisens tillväxt just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill dock varna för en sak. Jag såg att Sverigedemokraterna häromdagen sa att de funderar på en korttidsutbildning för poliser. Jag tror inte på den idén. Jag tror att poliserna möter en sådan komplex vardag, som du ju själv beskriver, att de måste ha både bra utbildning och trygghet i sin yrkesroll som polis. Polisförbundet har varnat för A- och B-poliser. Rikspolischefen vill inte ha en korttidsutbildad polis.

Om man skulle införa en korttidsutbildad polis är jag personligen rädd för att det skulle innebära ett stort tryck nedåt vad gäller löner och villkor för befintliga poliser. Vi har ofta sett att när en yrkeskategori får en annan yrkeskategori med lägre utbildning bredvid sig kan man använda dem i stället för, som i detta fall, poliser. Det blir därmed ett tryck på villkor och löner. Jag tror inte att det vore bra för svensk polis i den här tillväxtfasen.

Jag vill därför varna för de kortsiktiga lösningarna, som inte riktigt möter den problembild som polisen står inför i dag. Jag tror snarare att vi behöver stärka polisens utbildning ytterligare med ytterligare akademiskt innehåll så att man kan gå vidare från polisutbildningen framöver.


Anf. 25 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Att korttidsutbilda poliser är inget nytt. Det har man gjort tidigare. Man erbjöd personal inom Försvarsmakten att genomgå en polisutbildning. Dessa hade mycket med sig från sin militära utbildning. Jag vill inte påstå att Försvarsmakten skulle vara särskilt dålig på att utbilda individer. De är om inte annat erkänt duktiga ledare. Man skulle mycket väl kunna gå vägen att nyttja en redan befintlig kompetens och lägga på det där sista för att få ut en duktig polis på vägen.

Jag håller här i min hand en dom från Lidköpings tingsrätt. Den är från 2005 och är därför något gammal. Den är dock intressant eftersom det handlar om hot mot personal inom Polismyndigheten. Det handlar om två individer. Det hade kommit ett telefonsamtal från ett okänt nummer på juldagen. Någon uttalade hot mot dels den som svarade i telefonen, dels den telefonsvarande individens hustru. Vi talar här om mig själv. Det handlade om tre unga män som inte hade fått som de ville vid en kontroll. De hade då bestämt sig för att rikta ett hot. De kartlade min hustru, som på den tiden var chef på PKC, och hon jobbade på juldagen. Jag tog då kontakt med vakthavande befäl, och man drog igång en process.

Vad vill jag ha sagt med det här? Jo, att jag vet precis hur de här poliserna upplever situationen när de är utsatta för hot. När vi gick ut på stan och gick in i en affär stannade jag utanför med ryggen mot en vägg för att ha koll på vilka som gick in i butiken, samtidigt som min fru var där inne. Det är den här situationen som poliser upplever.

Detta är länge sedan nu; det var juldagen 2004. Det har blivit en dramatisk förändring under de år som har gått sedan dess, och den har inte varit till det bättre.

Därför tycker jag att det är oerhört viktigt att samhället markerar mot dem som försöker ta makten i samhället. Det är samhället, staten och polisen som ska äga makten. Det är polisen som är riksdagens och regeringens verktyg för att upprätthålla lag och ordning. Det ska ingen annan göra. Lag och ordning ska vila på de demokratiska beslut som tas bland annat i den här kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det sker alltför ofta rättskipning ute på gatorna. I natt hittade man en avliden person på en bro vid Årsta. Enligt det sista jag läste innan jag gick hit var det någon som hade varit aktiv i något kriminellt gäng; man trodde att det var en uppgörelse. Det här ser vi nu dag efter dag i Stockholm, i Göteborg, i Malmö och lite varstans.

Det är dags att staten och samhället tar kontroll över situationen. Då måste man stärka arbetssituationen för polismännen där ute och för all del även för räddningstjänst, ambulanspersonal, väktare och andra som har ett samhällsuppdrag att hjälpa och skydda. Jag tycker att regeringen är lite för defensiv i det här arbetet. Statsrådet sa att man ligger lite före tidsplanen på 10 000. Det är jättebra, men växla upp lite grann så att vi får fler! Vi behöver det om samhället ska vara tryggt och säkert för den vanliga medborgaren.


Anf. 26 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag är helt enig med Thomas Morell om att vi behöver ett starkare samhälle och om att polisen ska äga våldsmonopolet i Sverige. Lagen gäller lika för alla i vårt land. Det är enormt viktigt. Det är därför vi gör historiskt stora satsningar på polisen.

Polismyndigheten är väl medveten om att poliser i yttre tjänst är i en ganska utsatt position och jobbar därför väldigt mycket med arbetsmiljöfrågorna. Målsättningen verkar nu vara att egentligen alla poliser i yttre tjänst ska ha bärbara kameror på sig - för ökad trygghet och för att man ska kunna lagföra till exempel hot, trakasserier eller blåljussabotage i framtiden; man kan då dokumentera det direkt för användning vid kommande rättegångar. Jag tror att det är en positiv utveckling.

Jag beklagar verkligen vad som hände 2004. Det är fruktansvärt när man drabbas av det, dessutom så nära inpå i familjen. Till det som har hänt sedan 2005 hör att vi från den 1 januari har en helt ny lag om sabotage mot blåljusverksamhet. Det är en lag som ambulanspersonal, räddningstjänst och poliser har i ryggen. Det blir rejäla straff om man angriper blåljuspersonal eller förhindrar blåljuspersonal. Det räcker med att man ger sig på till exempel deras hundar eller polisbilar. Det får effekt genom dagens lagstiftning med skärpta straff.

För något år sedan - jag kommer inte ihåg exakt när det var - skärpte vi också straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman. Det är inte bara poliser som nu måste mobiliseras mot gängen, utan det är även så att tjänstemän på olika nivåer till exempel ska säga nej till att bevilja tillstånd eller ska ingripa med en granskning av en verksamhet. Då är det viktigt att tjänstemän i statens eller kommunens tjänst känner att de har samhället i ryggen och att det blir kännbara straff om det skulle visa sig att någon försöker rubba de viktiga principerna att lagen gäller lika för alla och att myndigheter de facto har rätt att fatta beslut i sådana frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar alltså bilden, och jag kommer att fortsätta jobba för det här. Min viktigaste uppgift, som många trodde var omöjlig, är att se till att vi har en starkare polis närvarande i hela Sverige. Jag har sagt det från dag ett, och det är det som jag jobbar med hela tiden. Än så länge har det gått bättre än vad jag kanske trodde. Jag trodde att det skulle vara svårt att nå 10 000, och det tror jag fortfarande, men än så länge ligger vi lite före i tillväxtbanan. Bara för året som kommer föreslår vi i budgeten att Polismyndigheten ska få 1,9 miljarder kronor mer för att kunna fortsätta tillväxtresan.

Jag tror inte att polisen har förmåga att växa så mycket snabbare än vad man gör just nu. Man efterfrågar inte korttidsutbildade poliser nu. Man efterfrågar rejält utbildade poliser i den svåra verklighet man möter. Min ambition är inte att sänka kraven till polisutbildningen.

Däremot finns det i dag en funktionsutbildning för poliser, där man tittar på militär personal och en del andra yrkeskategorier som har kunskaper om bombhantering eller vissa utredningsmoment. För dem gör man en funktionsinriktad polisutbildning med hög utbildningstakt. Därmed kan man snabba på vägen in i polisutbildningen utan att sänka kraven för att bli polis. Det tycker jag är en väldigt spännande väg in i polisyrket. På så sätt kan fler kategorier, inklusive specialister som polisen behöver i sin verksamhet, få en väg in i polisyrket.


Anf. 27 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Mikael Damberg för svaret.

Nu gäller det att verkligen lyfta på alla möjligheter och se vilken väg vi kan gå framåt för att skydda samhället och skydda de individer som finns i samhället - de vanliga hederliga medborgare som känner otrygghet. När tv-teamen är ute i de bostadsområden där det är skjutningar vittnar de som bor där, och som i de allra flesta fall är vanliga hederliga medborgare, om att kulorna bokstavligt talat viner runt huvudet på dem.

Samhället måste gå in och vidta kraftfulla åtgärder mot dem som tar sig friheten att ha en alternativ rättskipning. De här individerna fungerar ju som polis, åklagare, domare och i slutändan bödel. Det är det här som är så otäckt. Man tar sig makten i samhället. Man hotar polisen i akt och mening att få dem att backa, och det gör de naturligtvis om de bara är två i en patrull och inte har förstärkning omkring sig. Det är alldeles givet. Man visar sin makt, och man tar makten i samhället.

Jag tycker att det är jättebra att regeringen har satsat på 10 000 nya poliser, men jag tycker att det är för lite. Eftersom det är ett så långt tidsspann från det att man tar in människor till dess de är ute i fält finns det all anledning att vidga horisonten och titta på hur man ska öka takten. Ingenting tyder på att de kriminella backar tillbaka, utan de tar bara större plats i samhället och visar sin makt. Tyvärr läste vi i somras också att det här drabbat en tolvårig flicka, som blev ihjälskjuten. Jag tycker att det är en stor skam att vi har den här verksamheten i vårt samhälle.


Anf. 28 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi ska inte vänja oss vid det våld som de gängkriminella ägnar sig åt. De terroriserar vår vardag och vår frihet, och de ska tryckas tillbaka. Vi måste göra det tillsammans med samhällets fulla kraft.

Jag delar verkligen bilden av invånarna i de mest utsatta områdena. De är väldigt trötta på våldet, och de är frustrerade. Att få den kraften att rikta sig mot de kriminella gängen och att se till att de inte får fortsätta med sin narkotikaförsäljning, inte får stå och hänga utanför centrumen och dra in unga människor i kriminalitet och framför allt inte får använda vapen och sprängmedel för sina egna uppgörelser i samhället är jätteprioriterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då tror jag att vi måste våga fortsätta se till att polisen växer, som jag har tagit upp, och att de inte backar undan, som ledamoten är inne på. Just nu tror jag att vi har 3 000 poliser i utbildningssystemet. När de kommer ut kommer de att kunna anställas. Jag tror att man räknar med att anställa ungefär 1 200 nya poliser i år, vilket kommer att fylla på med poliser över hela landet. Jag tror att Polismyndigheten räknar med att sätta upp 150 nya kameror i år på de mest brottsutsatta platserna.

Vi skärper straffen, bland annat för vapenbrotten men även i flera andra delar. Vi tar bort straffrabatten för unga vuxna vid grov brottslighet. Ett sådant förslag är ute nu. Vi ger även polisen nya verktyg att till exempel kunna jobba med digitala bevis och sådant för att komma åt de kriminella gängen. Jag tror att det också krävs ett samhällsengagemang från fler aktörer, såsom skola och socialtjänst, för att förhindra att unga människor dras in i de kriminella miljöerna. Polisen efterlyser mer av social debatt i Sverige; de märker att det inte räcker att bura in människor om det finns unga människor som dras in i de här miljöerna. Det krävs mer satsningar på skola, socialtjänst och förebyggande arbete för att lyckas i det här viktiga arbetet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:477 Allvarliga hot mot poliser

av Thomas Morell (SD)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

I ett nyhetsinslag på tv den 3 september visades hur poliser hotades när de gjorde ett ingripande. Polismännen tvingades att lägga undan sina batonger, annars skulle dessa stoppas upp i deras kroppar.

Situationen är fullständigt oacceptabel, och det är uppenbart att regeringen har förlorat kontrollen över den samhällsutveckling vi just nu ser. Polisens uppgift är att ”skydda, hjälpa och ställa till rätta”. Polisen är det demokratiska samhällets väktare och ska upprätthålla hålla lag och ordning på uppdrag från de lagstiftande instanserna.

Det är därför sorgligt att se utvecklingen där kriminella bokstavligt talat sätter dagordningen ute i vårt samhälle. Det demokratiska samhället och dess väktare trycks tillbaka av våldsverkare. Regeringen hävdar att det aldrig tidigare har satsats så mycket på polisen som det görs nu, men likväl klarar inte polisen att agera mot den alltmer utbredda kriminaliteten! 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Avser statsrådet att agera för att trycka tillbaka de kriminellas maktutövning i vårt samhälle?