Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! I går träffades Europeiska rådet på ett extrainsatt möte för att än en gång diskutera läget i brexitfrågan.

Inför mötet var vi i en situation där Storbritannien riskerade att lämna EU utan avtal redan natten till lördag. Ett sådant scenario har vi nu kunnat undvika med den överenskommelse som nåtts.

Mötet inleddes med att premiärminister May redogjorde för läget i de förhandlingar som nu förs mellan den brittiska regeringen och oppositionspartiet Labour. Premiärministern bedömde att det finns förutsättningar att nå en överenskommelse för att möjliggöra ett ordnat utträde men att mer tid behövs. Hon betonade det unika läget och att samtalen som nu förs i parlamentet är extraordinära i en brittisk kontext. Hon var också tydlig med att man avser att genomföra valet till Europaparlamentet i det fall man behöver stanna kvar i EU efter den 22 maj.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Efter sin redogörelse lämnade premiärministern mötet. Därefter följde en diskussion om hur vi från EU-27 skulle ställa oss till Theresa Mays begäran om en förlängning till den 13 juni. Det fanns på mötet olika uppfattningar om hur lång förlängningen skulle vara, och det var kring detta som det mesta av kvällens och nattens diskussioner kretsade. Jag vill betona att även om det fanns olika syn på själva förlängningsperioden delade alla samma grundintresse: att underlätta ett ordnat utträde och samtidigt värna EU:s grundläggande intressen.

Den överenskommelse som till slut nåddes mellan EU-27 och Storbritannien innebär en förlängning till den 31 oktober med en utvärdering av läget vid Europeiska rådets möte i juni. Skulle utträdesavtalet ratificeras tidigare än den 31 oktober sker utträdet den första dagen i nästkommande månad.

Anledningen till att det blev den 31 oktober hänger samman med att den nya kommissionen är tänkt att tillträda dagen efter, den 1 november. Det blir på så vis en naturlig brytpunkt i EU:s arbete.

Överenskommelsen slår också fast att om Storbritannien inte skulle anordna val till Europaparlamentet sker utträdet med automatik den 1 juni.

I överenskommelsen betonas även att utträdesavtalet inte kan omförhandlas men att ändringar kan göras i deklarationen om den framtida relationen om den brittiska hållningen skulle utvecklas. Det kan till exempel gälla en tullunion med EU eller en närmare anknytning till EU:s inre marknad.

Det tydliggörs också att Storbritannien som utträdande medlemsstat ska agera i enlighet med principen om lojalt samarbete.

Fru talman! Det är bra att vi nu har nått denna överenskommelse. Jag kan inte nog betona hur viktigt det är för alla, inte bara för alla britter utan också för alla svenskar i hela EU med ett ordnat utträde. Det är viktigt för studenter, företagare, entreprenörer, löntagare och många fler.

Samtidigt får EU:s interna arbete inte hämmas av låsningen i det brittiska parlamentet. Vi har nu ägnat två år åt förhandlingar. Vi är fortfarande utan ett ratificerat avtal. EU står snart inför en ny lagstiftningsperiod och måste ägna tid och energi åt andra viktiga saker såsom att skapa fler och bättre jobb, lösa migrationsfrågan och möta klimathotet. Det är därför av största vikt att de förhandlingar som förs i London ger resultat så att utträdesavtalet kan godkännas och vi får en ordnad brexit. Därmed lägger vi också en god grund för en nära och stark framtida relation mellan EU och Storbritannien.

Det, fru talman, avslutar min återrapportering från gårdagens möte.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen!

Låt mig vara tydlig med att vi i Moderaterna tycker att det är otroligt viktigt att man vid gårdagens möte kunde undvika en oordnad brexit. Moderaterna har genomgående i brexitförhandlingarna understrukit vikten av att britternas utträde blir så ordnat som möjligt, först och främst för invånarnas skull men också för de 100 000 svenskar som bor i Storbritannien och även de tusentals britter som bor i Sverige eller i andra EU-länder.

En annan viktig aspekt på att utträdet blir så ordnat som möjligt är svenska företags möjligheter att fortsätta handla med Storbritannien på ett smidigt sätt. Det handlar om tusentals jobb som är beroende av Sveriges export till Storbritannien.

Britternas val att lämna det europeiska samarbetet är just britternas val. Men det spelar såklart roll för EU:s popularitet vad EU de facto gör. Ett EU som är relevant bör ingen vilja lämna. Det vill säga ett EU som levererar lösningar på gränsöverskridande problem som medlemsstaterna inte kan lösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Det handlar bland annat om migrationsfrågan, där EU fortfarande inte har en hållbar politik på plats. Det handlar om terrorism och internationella stöldligor, som kraftfullt måste bekämpas. Det handlar också om klimatfrågan, där EU verkligen kan spela en avgörande roll.

Min fråga till statsministern, fru talman, gäller hur han ser på vägen framåt nu. Ansvaret för brexit är främst britternas, men ser statsministern att han och regeringen i detta läge kan göra något annat, något mer, för att utträdet ska bli så ordnat som möjligt? Det är otroligt viktigt för de 100 000 svenskar som bor i Storbritannien och för alla svenska företag som är beroende av handeln med Storbritannien.

Fru talman! Regeringen har sedan dag ett arbetat tillsammans med Storbritannien och EU för att få till ett ordnat utträde och har efter bästa förmåga bidragit till att få till en pragmatisk lösning, hela tiden med beaktande av och ansvar för EU:s intressen så att vi inte skadar dem. Det var bland annat därför vi också fick mandat i EU-nämnden att vara flexibla gällande den förlängning av tiden fram till utträdet som britterna ville ha. Jag har haft ett antal bilaterala samtal med premiärminister May, och vi har från svensk sida engagerat oss i olika grupperingar i EU i syfte att få till ett ordnat utträde.

Denna överenskommelse är enligt mitt sätt att se det ett framsteg, men vi kan naturligtvis aldrig garantera att det nu fungerar och att den diskussion som förs i London leder till ett resultat - det styr bara de parterna över. Dock låter det som att det finns en viss möjlighet till framgång.

Det är också detta som är det nya i den här situationen och som gjorde det lättare för flera, som kanske annars hade varit emot en förlängning, att ändå acceptera den. Vi har en delvis ny situation med en pågående dialog mellan Tories och Labour.

Regeringen har alltså sedan dag ett jobbat med detta, och vi fortsätter och kommer att göra vad vi kan. Men sist och slutligen får, som sagt, medlemsländerna i EU-27 inte heller agera på ett sådant sätt att vi skadar oss själva och framtida EU-arbete. Vi fortsätter att arbeta på för att få till ett ordnat utträde.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Konsekvenserna av brexit är svåra att överblicka, men en uppenbar risk är att Sverige kan tappa inflytande i EU när vår kanske viktigaste samarbetspartner nu lämnar unionen. Detta ställer krav på att regeringen har en mer aktiv och tydlig EU-politik än vad som har varit fallet de senaste fem åren.

Sveriges inflytande i EU är även beroende av att vi kan vara ett föredöme och inspirera andra medlemsländer. Vårt inflytande riskerar att försvagas när andra EU-länder ser att vi inte sköter vårt eget gränsskydd och frågan om återvändande IS-terrorister på ett förtroendeingivande sätt samt av det faktum att Sverige faktiskt har den lägsta tillväxten per capita i EU, för att bara nämna några problemområden.

Därför vill jag ta tillfället i akt att fråga statsministern hur han ser på risken att Sverige tappar inflytande. Vad har han för plan för att så inte ska bli fallet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Fru talman! Detta var väl delvis ett inrikespolitiskt inlägg. Jag tycker att EU-linjen är tydlig och ska vara så. Sverige räknas som en viktig aktör i EU. Vi är med inte bara i det formella EU-samarbetet utan också i olika grupperingar av länder som har liknande uppfattningar. Det är sant att Storbritannien har tillhört denna grupp av länder, men detta fortsätter.

Vi ingår naturligtvis i gruppen av nordiska och baltiska länder; det är sex länder. Därutöver samarbetar vi med Irland, Holland, Tyskland och även med de sydliga länderna. Det pågår alltså hela tiden en sådan dialog, där Sverige räknas som en mycket aktiv aktör och så ska vara.

Vi koncentrerar oss på jobben och ser till att de blir fler och bättre och på den sociala dimensionen. Vi ska se till att hantera klimatomställningen och jobba för mer säkerhet för medborgarna.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Detta liknar alltmer något slags never-ending story som vi får behandla även här i riksdagen stup i kvarten. För att återigen vara tydlig stöder Sverigedemokraterna såväl regeringens som rådets ansträngningar för att undvika ett oordnat utträde.

Det är i dag svårt att se hur Theresa May ska kunna få igenom utträdesavtalet i underhuset. Enligt de rapporter som har kommit i dag från frågestunden i parlamentet finns det inget som tyder på att Labour och de konservativa har närmat sig varandra. Detta är en beklaglig situation.

Jag tänkte fråga statsministern om det tillägg som Europeiska rådet fattade beslut om i går gällande hur Storbritannien ska bete sig i Europeiska rådet under utträdesperioden. Detta är något motsägelsefullt. Det framgår att Storbritannien har fullvärdiga rättigheter och skyldigheter och får delta i arbetet och rösta, men de ska samtidigt bete sig lojalt.

Har man i rådet definierat detta på något sätt? Har Storbritannien rätt att lägga in veto? Får de rösta nej till förslag, eller förväntas de ligga lågt? Är det underförstått att det är så Storbritannien ska bete sig framöver?

Fru talman! Jag håller med om bilden av en never-ending story - detta har pågått länge. Det är bra att Sverigedemokraterna har bytt uppfattning och tycker att det är bra att vara medlem i EU. Vi ser ju inte minst nu vad som faktiskt står på spel.

Hur Storbritannien ska bete sig är även det en balansgång. Så länge Storbritannien är medlem har man alla plikter och rättigheter. Samtidigt har man bestämt sig för att gå ur, och då är frågan om man fram till dess kan använda medlemskapets rättigheter för att agera på ett sätt som blir till nackdel för den organisation man ska lämna.

Detta är inget tvisteämne såtillvida att Storbritannien skulle ha gett uttryck för detta. Premiärminister May har varit tydlig med att de inte har någon sådan ambition. Men flera har velat ha inskrivet att de båda parterna är överens om detta, för annars skulle man kunna använda rättigheterna på ett felaktigt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Det finns alltså ingen lista över vad man ska och inte ska göra, utan detta är en överenskommelse mellan två parter där båda är överens om att medlemskapstiden ska användas på ett sätt som är lojalt mot organisationen.

Fru talman! Jag tackar för svaret och har inget att tillägga.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen!

"Politik är det möjligas konst" är ett citat som väl tillskrivs Olof Palme, men innan dess Otto von Bismarck. Man kan fundera på om det hör hemma i en situation där de haft en folkomröstning och fick ett resultat som de inte var riktigt överens om vad de skulle göra med, eller om det handlar om vad som krävs framöver för att lösa detta.

När statsministern var hos oss i EU-nämnden i onsdags hade jag en del frågor kopplade till det rent praktiska. Finns det ett antal beslut som behöver fattas om Storbritannien finns kvar över Europaparlamentsvalet, vad gäller både parlamentet och den tillträdande kommissionen? Det känns som att det lite grann var det man tog hänsyn till när datumet sattes till den 31 oktober. Det är ju en viktig del om det någonstans behöver fattas ytterligare beslut för att möjliggöra detta.

Den andra frågan gäller utvärderingstillfället i juni. Vad är tänkt att utvärderas om Storbritannien fortfarande är kvar då? Vad är det som ska ge ett bu eller ett bä eller visa om man är på rätt väg? Vad är det tillfället tänkt att användas för?

Fru talman! Det är självklart att man redan nu måste börja förbereda EU-parlamentsvalet, och så har enligt uppgift skett. Det måste genomföras om man är medlem efter den 22 maj; detta är självskrivet.

Senare kommer också nomineringar av kommissionärer och så vidare. Exakt hur den processen kommer att se ut, om man kommer att välja att föreslå någon eller inte, vet vi inte. Men de har alla rättigheter till dess att de inte längre är medlemmar. Det är väl lite upp till Storbritannien.

Utvärderingen i juni syftar till att titta på hur läget ser ut då och om det har hänt något inrikespolitiskt i Storbritannien. Vi vet ju inte det. Det kan vara en annan bild, som gör det antingen troligare eller mindre troligt att det blir ett ordnat utträde. Det är bra för oss att redan i juni se det. Men inget beslut ska fattas i juni, utan det kommer längre fram.

Om Storbritannien, allt annat lika, i oktober inte har ratificerat något avtal eller återtagit sin ansökan enligt artikel 50 - det får man ju också göra - börjar det se besvärligt ut på riktigt. Det handlar mer om att kunna bilda oss en uppfattning om huruvida något har förändrats och hur den politiska situationen ser ut i Storbritannien. Det är detta som är syftet.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporteringen från toppmötet. Även vi i Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att det blir ett organiserat utträde för Storbritannien. Det är bättre att vi ger det lite mer tid så att det blir ordning och reda på det hela.

Nu talar i alla fall premiärminister Theresa May med oppositionsledaren Jeremy Corbyn. Det är bra. Det hade varit önskvärt att de samtalen hade börjat redan för två år sedan, men nu händer det i alla fall.

Jag skulle först vilja ställa en fråga till statsministern om detta med att Storbritannien behöver delta i EU-parlamentsvalen i maj. Jag tror att Theresa May bad EU:s ledare om att kunna få lämna EU senast den sista juni, just med tanken att man inte skulle behöva delta i EU-parlamentsvalen, för då har inte det nya EU-parlamentet hunnit sammanträda än.

Nu tvingas Storbritannien sannolikt delta i EU-parlamentsvalen. Då undrar jag vad som egentligen händer med det svenska extramandat som vi skulle få när de brittiska mandaten försvinner. Och vad händer med det mandatet om Storbritannien sedan lämnar unionen till hösten? Kommer de 73 brittiska mandaten då tillbaka till de andra EU-länderna, får vi i Sverige då ett extramandat, och vem tillfaller i så fall det mandatet? Det skulle jag vilja veta.

Sedan är det intressant att fundera på vad som händer om det blir nyval i Storbritannien, vilket är mycket sannolikt. Kan statsministern garantera att det inte blir nya förhandlingar om ett nytt utträdesavtal för Storbritannien när vi vet att många som ångar på och vill bli premiärminister i Storbritannien inte vill arbeta särskilt lojalt, konstruktivt och ansvarstagande i enlighet med vad som sägs i beslutet? Kan statsministern garantera att det inte blir nya förhandlingar om ett nytt utträdesavtal?

Fru talman! När det gäller samtalen mellan May och Corbyn kan jag dela Jens Holms uppfattning. De säger själva att det är unikt att man sitter ned och samtalar på det sättet. Jag gissar att om vi i Sverige hade haft en folkomröstning om utträde hade det varit det första vi hade gjort, men detta är alltså unikt. Den här typen av samtal har inte förts sedan andra världskriget.

Valet i maj är viktigt först och främst för att säkerställa legitimiteten för EU-parlamentet så att det inte finns någon tvekan om den. Därför måste man som medlem vara med. Så hade varit fallet oavsett om datumet hade varit den 30 juni eller det som blev nu.

Exakt vad som händer med de olika mandaten kan jag här och nu inte svara på, men det är klart att det blir hoppigt. Den osäkerheten finns för alla länder - hur många mandat har man egentligen? Den frågan var också uppe till diskussion och måste klargöras. Flera, bland annat Kroatiens premiärminister, var inne på den frågan. Den osäkerheten föreligger.

Kan jag garantera att det inte blir nya förhandlingar? Ja, där är EU-27 enigt. Det blir ingen ny omförhandling om utträdesavtalet, utan det ligger fast. Det är också så diskussionen mellan brittiska regeringen och Labour har lagts upp. Utträdesavtalet ligger fast, och det man diskuterar är den framtida relationen. Utan att gå in i detalj på den kan jag säga att det handlar om vilken huvudinriktning man ska välja. Labour föreslår tullunion medan regeringen säger tullsamarbete. Det är något i den stilen. Det är en av de frågor som man diskuterar. Men själva utträdesavtalet är förhandlat och klart, och där blir det ingen omförhandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Fru talman! Jag tror inte heller att det är en jättelyckad idé att riva upp allting och förhandla om ett nytt utträdesavtal, men jag vill påminna om att om man har ett val väljer man ett nytt parlament, som utser en ny regering med en ny premiärminister. Därmed ger man den nya ledningen ett nytt mandat. Jag tänker mig åtminstone att man resonerar så i Storbritannien. Det är väl detta som skulle vara hela poängen med ett nyval i Storbritannien? Låt mig varna för att jag inte är helt säker på att vi har skrivit den sista sidan i den här historien.

Sedan vet jag inte om det är så lyckat att tvinga britterna att ha ett EU-parlamentsval som ingen där egentligen vill ha. Jag tror inte att det stärker legitimiteten för EU:s institutioner att man först har ett val och utser ledamöter som aldrig kommer att tjänstgöra en enda dag i den nya valda församlingen. Då hade det kanske varit bättre att de inte hade tillåtits arrangera valet och att vi i Sverige kan få det extra mandatet i stället.

Fru talman! På det sista vill jag direkt svara att det vore att riskera vårt eget. Det får aldrig gå så långt att vi skadar oss själva i samarbetet för att få till ett utträde för Storbritannien. Om man som medlemsland inte har val riskeras legitimiteten för hela EU-parlamentet. Det vore den sämsta av vägar. Där måste vi vara tydligt formella. Det har ju britterna också accepterat.

Jag håller med om att det blir en lite konstig situation. Så är det. Men vi kan inte riskera EU-institutionernas och vår egen legitimitet. Det vore inte smart, om jag uttrycker mig så.

När det gäller valet i Storbritannien och vem som ska bli premiärminister är det parlamentet som måste ta ställning. Det är därför parterna nu för diskussioner - så att parlamentet kan ta ett beslut med tillräckligt bred majoritet.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Vi är alla överens om att vi vill ha ett ordnat utträde, men det känns inte särskilt ordnat, faktiskt. Det känns väldigt oordnat alltihop, framför allt från den brittiska sidan. Väldigt lite var genomtänkt när man genomförde folkomröstningen.

Jag tycker att det är bra att tidpunkten inte sattes längre än till den 31 oktober. Vi hade ju lite diskussion om detta i EU-nämnden. Budget och annat ska ju antas med den nya kommissionen under hösten. Med den tidpunkt som gäller kommer britterna, antar jag, att kunna vara med och fatta beslut om kommissionsordförande, kommissionärer, rådsordförande och andra viktiga saker. Även om de har lovat att inte ställa till det för EU kommer de att vara med i väldigt många viktiga beslut.

Det är två saker jag specifikt skulle vilja fråga om. Europeiska rådet säger ju att man inte ska förhandla om utträdesavtalet. Men man är ändå redo att ompröva den politiska förklaringen. Kan statsministern säga vad detta innebär lite mer konkret? Vad är det man där ska kunna göra för att få Storbritannien att komma framåt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Theresa May säger att britterna kanske bara ska vara kvar i tullunionen. Vad behövs i så fall för att få detta på plats?

Fru talman! Jag delar den kluvna bilden av huruvida det är ordnat eller oordnat.

Vad gäller tidpunkten var det några som förespråkade en ännu längre frist, fram till mars nästa år. Då var argumentet att det inte finns någon avgörande omröstning under hela den aktuella tiden. Budgeten har några haft förhoppningen att vi ska kunna rösta om i höst. Det har varit vår ambition, men det är många som tror att det inte kommer att hålla och att man inte kommer fram till en omröstning i höst. De som förespråkar längre tid ansåg alltså att det inte finns några farliga, viktiga beslut som behöver tas med enhällighet under den aktuella tiden. Men i övrigt, när det gäller vilka beslut som Storbritannien deltar i, sitter de med nu i mötena om budgeten men begär aldrig ordet och säger inget om den kommande budgeten. Jag kan tänka mig att man kan agera på liknande sätt i andra frågor också. Man kanske sitter med i rummet men deltar inte eftersom man har föresatsen att lämna EU - eller så kanske man kan klara det på något annat sätt som inte förstör.

Det är, återigen, tydligt uttryckt från både Theresa May och parlamentet att de efter detta vill ha en bra relation med EU. Då finns ingen anledning att nu förstöra eller försvåra för EU.

När det gäller den politiska förklaringen om framtida relationer blir det heller ingen förhandling i detalj rörande hur det ska se ut, men däremot väljer man ett huvudspår här. Nu är båda inne på någonting som har med tull att göra. Om man då är överens om utträdesavtalet och den här inriktningen, är det kanske det som skulle kunna få till en överenskommelse i det brittiska underhuset. Det handlar alltså mer om inriktningen på övergripande nivå.

Fru talman! Tack för svaret, statsministern!

Jag kanske inte riktigt helt förstår vad det är som krävs för den här politiska förklaringen och tullunionen och vad det är för handlingar som behöver komma till från EU - om det är några korta rader eller ett större avtal. Men det kan vi återkomma till.

Jag har ett annat förslag, och det är att EU kan erbjuda sig att bli någon typ av medlare i det brittiska parlamentet. Det kanske kunde behövas. Det känns som att det händer väldigt lite, och det verkar som att de inte har vana av att tala med varandra. Jag tänker att det ändå måste ligga i EU:s intresse att det går framåt.

Hur ser statsministern på vad EU kan göra mer för att få frågan att verkligen komma framåt utan att intervenera? Om det ändå finns en inbjudan från olika parter skulle man väl kunna tänka sig det?

Fru talman! När det gäller tullunionen måste Storbritannien lämna EU för att man ska kunna förhandla om hur relationen egentligen ska se ut i detalj. Då får de inte vara kvar som medlem. Den politiska deklarationen är just en deklaration, en viljeinriktning. Vi ser framför oss att Storbritannien lämnar EU. De vill ha en tullunion eller något annat tullsamarbete, och då får vi ta ställning till om vi tycker att det är okej. Det är alltså mer övergripande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

När det gäller frågan om medlare kanske man inte ska lägga sig i vad andra länder gör. Men samtidigt, när man har tittat på hur det går till i det parlamentet vet jag inte vem som är så sugen på att gå in där. Kanske Désirée Pethrus skulle kunna göra en insats! Jag vet inte. Det är möjligt.

Fru talman! Det är skönt att vi kan skratta också mitt i allt elände.

Tack, statsministern, för redogörelsen! Alla är för ett ordnat utträde och fortsatt goda relationer mellan Storbritannien, Sverige och EU, och EU borde ägna sig åt klimatet, brottsbekämpning och att stärka den inre marknaden och så vidare i stället för att statsministern ska flänga fram och tillbaka på de här mötena.

Jag vill säga att Liberalerna instämmer i högsta grad med det som statsministern framför när han säger att det inte finns något halvt medlemskap, det vill säga att är Storbritannien med är de med tills de inte är det. Det är klart att de måste betraktas som en fullvärdig medlem och då också, vad gäller valsituationen, förrätta val.

Jag tänker inte stå här och filibustra längre, utan jag tror att vi har uttömt ämnet för stunden. Men jag har en konkret fråga.

Medierna rapporterade tidigt i morse, eller om det var i natt, att vissa länder hade stått för förlängningen som det nu fattades ett beslut om. Jag antar att det var en del av diskussionen att man hade olika datum satta först men att man sedan enades om detta. Det är egentligen bara när det gäller detta som jag vill få ett svar. Är man fullständigt enig i hur man ska hantera den här frågan framöver så att vi fortfarande har ett enat EU-27 i frågan?

Fru talman! Det korta svaret är ja. Det var som bekant förslag på alltifrån att hålla kvar vid den 22 maj till den 30 juni, årsskiftet eller den 31 mars. I den meningen är det här en kompromiss, men samtidigt har den sakligt innehåll. Det finns ett argument för det, och det är just som jag sa i återrapporteringen att det är knutet till när den nya kommissionen ska tillträda. Det finns alltså ett sakligt argument. Man är helt överens, och Storbritannien har alltid möjlighet att dra tillbaka det här; det har de rätt till.

Kommer vi överens om ett utträdesavtal ordnar det sig också, men om vi inte gör det är det stor risk. Man ska aldrig garantera hur saker och ting blir, men då är risken uppenbar - om det inte har hänt något annat inrikespolitiskt i Storbritannien som skulle motivera någonting. Men det är meningen att det ska gå mot ett avgörande nu.

Fru talman! Tack så mycket för det klargörandet, statsministern!

Ja, mycket kan hända, och flera har lyft fram att det finns farhågor om att Theresa May kanske inte är kvar tills den här frågan är löst.

Med de orden ska jag gå och förbereda mig för morgondagens EU-nämnd, där vi ska jobba för en stärkt inre marknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Fru talman! Tack så mycket för återrapporten, statsministern!

Som alla har sagt här är det viktigt att undvika att Storbritannien kraschar ut ur unionen och att Sverige också bidrar till att vi gör allt för att det ska bli ett ordnat utträde. Jag tycker att statsministern redogjorde väl för hur vi agerar för detta.

Det är, som flera har varit inne på här, ganska uppenbart att EU-27 agerar konstruktivt, hjälpande och stödjande i den här situationen - om än inte fullt ut medlande. Däremot hörde vi faktiskt chefsförhandlaren säga när han var i Sverige att han hade erbjudit sina tjänster men ännu inte fått något napp på detta.

Det känns som att vi försöker underlätta så mycket som möjligt för Storbritannien, och det är viktigt. Samtidigt har brexit lett till att många i vårt land, men också i andra länder, har fått upp ögonen för vad vi faktiskt har gemensamt. Stödet för EU-medlemskapet har stärkts i Sverige. Samtidigt är förtroendet fortsatt ganska lågt för EU som institution. Det är inte en slump att just Storbritannien väljer att lämna unionen utifrån den mediesituation och den politiska situation som har rått, där EU hela tiden har beskyllts för en massa saker och man dag ut och dag in matats med nidbilder av vad EU gör och ibland inte gör.

Jag skulle vilja fråga hur statsministern ser på den här situationen. Vad finns det att lära av detta, och vad kan Sverige göra för att inte hamna i den situationen? Har den här lärdomen på något sätt gjort avtryck i EU-kretsen och lett till en djupare diskussion om hur EU och medlemsländerna kan agera för att undvika fler sådana här situationer där länder vill lämna EU?

Fru talman! Det är en naturligtvis en viktig frågeställning. Jag delar uppfattningen att det nog har funnits en kraftig nidbild av EU. När man får ta del av berättelserna om omröstningen inser man att den bilden har varit väldigt negativ. Men folkomröstningen är gjord. Det är ett demokratiskt fattat beslut som bara är att respektera.

Vad kan vi lära? Det är väl inte minst det som Åsa Westlund själv är inne på om vad som är plus och minus i detta och att vara ärlig i den debatten. Det finns många fördelar, men det är också så som vi ger uttryck för exempelvis i diskussionen om långtidsbudgeten att vi menar att en del av budgeten kan användas på ett mycket bättre sätt. EU är till för människorna i medlemsstaterna, och marknaden är ett verktyg och inte ett självändamål. Det är faktiskt människorna i medlemsstaterna som ska fara väl.

Innebär det att man ska använda resurserna på ett annat sätt? Vad bör man fokusera på? Säkerhetsfrågan är en sådan fråga, och där tror jag att vi har en bred enighet om att vi behöver ha ett betydligt bättre samarbete för att bemöta och skydda oss mot terrorism men också den organiserade brottsligheten.

Jag fick för några veckor sedan när jag var i Haag en mycket bra bild av Europols samarbete, där svensk polis har människor på plats nere i Haag och får del av mycket värdefull information. Man kan agera i realtid därför att man har information från andra länder vad gäller knarkhandel, människohandel och allt vad det kan vara. Det är en sådan tydlig fråga, tror jag, där EU skulle kunna göra mer och visa människor att vårt samarbete skapar trygghet för dig oavsett var du bor i Sverige. Den typen av resonemang tror jag skulle vara bra för EU-samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag hoppas att vi ska slippa fler särskilda toppmöten om just brexit och att detta löser sig på smidigast möjliga sätt.

Fru talman! Tack, statsministern, för ditt arbete i rådet och för rapporten!

I dag ska vi kanske använda det typiskt svenska ordet lagom. Europeiska rådet kom ju fram till en lagom lång förlängd tidsfrist för brexit. Miljöpartiet anser att det är bra att åtminstone rådet nu tydligt agerar för en ordnad brexit och att det finns ordningsregler på plats som alla är överens om. Vi är också glada över den breda samsyn som råder här i riksdagen.

Brexit tar mycket energi. Det bästa med att brexitprocessen nu blir förlängd är ändå att de politiska ledarna runt om i Europa får utrymme för att skifta fokus. Nu är det hög tid att EU och kommande toppmöten handlar om andra saker än brexit - de riktigt viktiga sakerna. Jag tänker på att vi har tio år på oss att halvera klimatutsläppen för att klara klimatomställningen. Nu behöver EU och EU:s medlemsländer fokusera på ett fortsatt starkt klimatledarskap.

EU behöver också driva fram ännu tydligare politik för miljön när det gäller kemikalier och hållbar utveckling. Det behövs kanske också tydligare ekonomiska styrmedel för klimatet.

Nu står vi inför en helt ny jordbrukspolitik. Där behövs mycket starkare satsningar på ekologi, miljö och klimat.

Nu kan debatten inför EU-parlamentsvalet också få handla om klimat, rättvisa, framtid och samarbete. Eller hur, statsministern?

Fru talman! Jag delar den uppfattningen. Det var också en av anledningarna till att vi ville att mötet i juni bara ska vara en genomlysning av hur det ser ut. Vi kan inte sitta igen och fatta beslut, traggla slutsatser och texter, utan då ska det bara vara en överblick. Vi känner alla en frustration över att det har tagit så lång tid. Vi binds upp, både när det gäller energi och tidsmässigt.

Det är exakt de frågor som Maria Gardfjell nämner som vi vill ge oss i kast med. Vi vill se till att göra mer på klimatområdet. Vi vill göra mer för säkerhet, samarbete mot terrorism och organiserad brottslighet men naturligtvis lika mycket för klimatet. Det är den avgörande frågan. EU har kunnat spela en betydande roll där, i Parisavtalet och även efter det. Det är den ledarrollen vi vill att EU ska ha i världen. Den är helt nödvändig. Det råder ingen tvekan om det.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10 april

Det är återigen det som jag tror ger medlemsstaternas medborgare bilden av att det är ett bra samarbete för oss. Det är oerhört nödvändigt. Alltifrån handel till jobb, klimat och säkerhet är det som skapar ett tydligt mervärde.

Ja, det är dit vi vill. Nu gäller det att se till att valet till EU-parlamentet får handla om just de frågorna och inte om brexit.

Fru talman! Jag säger tack och god afton.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

Offentlighet, sekretess och integritet