Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Vi ska debattera verksamheten i Europeiska unionen under 2014.

Först vill jag yrka bifall till reservation 15 under punkt 8. I övrigt står vi bakom utskottets förslag.

Herr talman! Verksamheten inom Europeiska unionen 2014 är som bekant ett nedslag i vad som skedde under förra året. En av de viktigaste frågorna handlar om EU:s utvidgning. Under hela EU:s existens har utvidgningsprocessen varit betydelsefull. De nya kandidaterna har fått genomföra långtgående reformer i sina samhällsstrukturer, och det har i sig inneburit ekonomiska och demokratiska lyft i de respektive länderna.

En av de viktigaste hörnstenarna för medlemskap är att kandidatländerna också måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, att vara en stabil demokrati som respekterar mänskliga rättigheter och ger skydd till minoriteter, det ekonomiska kriteriet, det vill säga att ha en fungerande marknadsekonomi, och det administrativa kriteriet, det vill säga att kunna hantera EU:s lagar och regler.

Många av kandidatländerna har successivt, i olika takt, börjat uppfylla de krav som EU-medlemskapet ställer. Serbien hade sin första förhandling i januari 2014, och de första kapitlen förväntas öppnas under 2015. Serbien har nått långt när det gäller uppfyllandet av de politiska kriterierna, och de har också nått långt i grundkravet om en stabil och funktionell relation med Kosovo.

Albanien har numera också kandidatstatus. Det finns många områden som måste regleras i Albanien, och EU-kommissionen har hittills drivit på bra i frågor som berör kampen mot korruption och organiserad brottslighet och respekten för mänskliga rättigheter. Likaså är det viktigt att den styrande regeringen har en tydlig politisk dialog med oppositionen.

Herr talman! Makedonien har kommit en bit på väg, men landet genomlider för närvarande en tuff politisk kris, där den styrande konservativa regeringen anklagas för omfattande korruption, inskränkande av yttrande- och pressfrihet, omfattande slöseri av statens medel med mera. Konflikten mellan regeringen och oppositionen har äntligen kommit upp till ytan, och det är bra att EU fortsätter att följa upp utvecklingen av tydliga demokratiska reformer i Makedonien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Förhoppningen är att regeringen avgår och i stället bildar en interimsregering med oppositionen för att under en övergångsperiod dels påbörja processen att möta kraven i Köpenhamnskriterierna, dels lägga grunden för fria och oberoende val i framtiden.

Här måste EU närvara tydligt och stringent. Namnfrågan har tagit alldeles för mycket fokus från de viktigaste frågorna om jämlikhet, jämställdhet, en fri och oberoende press, antikorruption med mera. För närvarande har förhandlingar inletts mellan regeringen och oppositionen, men det kommer att ta tid att komma framåt i enlighet med Köpenhamnskriterierna.

Montenegro har också kommit långt i förhandlingarna sedan 2012, men det finns fortfarande brister att åtgärda, framför allt inom rättsområdet för att motverka korruption och organiserad brottslighet.

Turkiet har dessvärre tagit steg tillbaka. Det finns omfattande brister kring bland annat yttrandefriheten som uppstått under senare år. Det är oroande, och det är någonting som måste hanteras.

Det är bra att EU-kommissionen med kraft arbetar för att inleda förhandlingar med Turkiet kring kapitel 23, rättsväsen och grundläggande rättigheter, och kapitel 24, rättvisa, frihet och säkerhet.

I dagsläget är det också angeläget att bryta det nuvarande läget kring Bosnien och Hercegovinas EU-närmande. Det har liksom stannat till en stund.

Herr talman! Det är bra att EU:s nya förmedlemskapsstöd IPA II-instrumentet inrättats. Det ger möjligheter för EU att mer flexibelt och med riktade insatser stödja närmandeprocesser bland annat inom rättsstatsområdet och kapacitetsbyggande inom offentlig förvaltning.

Varför nämner jag då de olika ländernas processer i EU-närmandet? Jo, därför att utvidgningsprocessen är en av EU paradgrenar för att jämna ut skillnaderna inom Europa. Det handlar om respekten för mänskliga rättigheter, upprättandet av rättsstater och införandet av bra och fungerande ekonomiska modeller i de länder som blir medlemmar.

De som vill motverka utvidgningen förstår inte magnituden kring vilken utvecklingspotential den ger för de länder som genomgår processen och uppfyller Köpenhamnskriterierna. Det är inte ett dugg högtravande - det är en mänsklig rättighet för alla som bor i Europa och världen att leva i länder som uppfyller kriterierna.

Jag och min kollega Jasenko Omanovic var i Skopje den 17 maj för att visa vår solidaritet vid den hittills största manifestationen för en fungerande demokrati i Makedonien med närmare 100 000 deltagare. Olika minoriteter som tidigare haft svårt att mötas samlades och stod sida vid sida. Det var stort, men det största intrycket fick vi när en - bara en, men i alla fall - Prideflagga vajade i folkvimlet. Det var ett stort steg i ett samhälle där hbtq-personer förtrycks och nedvärderas av regeringen.

Med detta i sinnet i talande stund kan jag konstatera att utvidgningen sätter fokus på det mest grundläggande för relationer människor emellan i länder som vill skapa fungerande demokratier och välfärdsstater. Det gör också att EU på sikt får ytterligare tillförsel av nya marknader och EU-medborgare som fritt kan röra sig och studera, arbeta och bidra till EU:s fortsatta tillväxt och välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Vi socialdemokrater understryker vikten av ett öppet Europa. Öppenhet är en vägledande princip inom EU:s alla samarbetsområden, däribland frihandel, utvecklingssamarbete och migration.

Migration har alltid förekommit. In- och utflyttning mellan länderna är en förutsättning för tillväxt och välfärd men också en möjlighet till kulturellt, praktiskt och intellektuellt utbyte. Mångfalden berikar och grundlägger möjligheter för nya kreativa tillväxtmarknader som annars sannolikt uteblivit från EU och etablerats i andra delar av världen.

Vi anser att EU vinner i inflytande och trovärdighet på att stå upp för varandra och agera gemensamt avseende migration. Alla EU-länderna måste ta sitt ansvar och bidra till att flyktingar som kommer till EU via högst riskabla vägar och många gånger dödliga farkoster ska beredas möjligheter att fördelas solidariskt mellan EU-länderna.

Så är inte fallet i dag. Vi i Sverige ska ha en generös flykting- och asylpolitik, men andra EU-länder måste visa framfötterna och inse värdet i att en solidarisk fördelning stärker EU på medellång och längre sikt. Demografin kommer att förändras. De flesta som flyr är yngre vuxna, redo att ikläda sig arbeten när den åldrande befolkningen inom EU sakta men säkert fasas ut i pension.

Sverige har i dag sannolikt de bästa demografiska förutsättningarna för att möta den kommande generationsväxlingen. Detta borde vara en signal till andra EU-länder att formera migrationspolitiken därefter.

Herr talman! Det talas ofta om det ökade trycket på Sverige och flyktingmottagandet. Ja, läget är ansträngt, men hanterbart. För drygt 20 år sedan hade Sverige motsvarande situation som nu. Många sökte sig till Sveriges gränser från det krigsdrabbade Jugoslavien. Dessa personer ställer upp solidariskt i dag för dem som kommer hit, på samma sätt som de möttes av solidaritet för 20 år sedan. De flydde från kriget i Jugoslavien och har numera fått framträdande roller i det svenska samhället. De har skapat sig arbets- och utbildningsmöjligheter, och de bidrar i dag till en hyggligt väl fungerande svensk välfärd.

Samma sak som hände för 20 år sedan händer i dag; dock kommer flyktingarna i huvudsak från Irak och Syrien. Det finns också flyktingar från Afrika som söker sig till Sverige för att finna nya livsmöjligheter och kanske chanser att så småningom återvända till sina hemländer och bidra med nya kompetenser och erfarenheter.

Jag är helt övertygad om att de som tvingas fly undan krig, förtryck och fattigdom i alla lägen kommer att bidra till utvecklingen av Sverige, på samma sätt som flyktingarna från Jugoslavien eller alla flyktingar som hamnade i Sverige under andra världskriget.

Det finns inget motsatsförhållande. Tvärtom! Sverige behöver inflyttning för att landet inte ska få en minskande befolkning och för att upprätthålla ett födelsetal på minst 1,7, som är nödvändigt för befolkningstillväxten.

Regeringen kommer att envist driva denna linje inom EU också. EU behöver hantera de ökade migrationsströmmarna solidariskt men också medvetet. I den medvetenheten finns just möjligheterna att få in nya människor som kan bidra med aktiva arbetsinsatser, skatter och kompetens i ett delvis åldrande EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Vi debatterar utrikesutskottets betänkande nr 10 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014. Ärendet täcker in hela EU:s verksamhetsområde och är tillbakablickande.

Låt mig, herr talman, börja med att yrka bifall till våra reservationer.

Såsom svensk, europé och smålänning ser jag unionen som det goda verktyget för att hantera många av våra framtidsutmaningar. Men unionen är också mer än så. Europasamarbetet är ett gemensamt värderingsbygge mot protektionism, nationalism och myter om självtillräcklighet. Samarbetet håller tillbaka och står emot dem som vill slå ned frihet, demokratiska principer, mänskliga rättigheter och öppenhet såväl inom som utanför unionens gränser. Det är i grunden dessa värderingar, herr talman, som binder oss samman och ger Europeiska unionen dess styrka.

Vi moderater vill se ett fritt, öppet och enat Europa. Europasamarbetet har genom historien säkrat frihet, fred och demokrati i medlemsländerna och fortsätter att göra det för medlemmar och för blivande medlemmar. Sverige ska tillhöra kärnan i detta samarbete.

Unionen ska vara öppen för alla de europeiska länder som vill och förmår leva upp till kraven för medlemskap. Skulle Europeiska unionen stänga dörren till dessa länder riskerar vi en ekonomisk nedgång och en destabiliserande utveckling i Europa. Många gränsöverskridande frågor kan bara lösas genom Europasamarbetet.

Därför driver vi frågor om en mer ambitiös miljöpolitik, om en ansvarsfull ekonomisk politik, om krafttag mot internationell brottslighet, om mindre byråkrati, om ett gemensamt asylsystem och om värnandet av frihet och demokrati i vår omvärld. Samtidigt, herr talman, ska unionen inte göra sådant som medlemsländerna bäst gör själva.

Arbetet med att förbättra den ekonomiska koordineringen i unionen måste fortsätta. Unionens medlemsländer behöver förverkliga tillväxt- och sysselsättningsstrategin, Europa 2020, och det är angeläget att öka kvinnligt deltagande i arbetslivet.

För att möta framtidens utmaningar krävs ett starkare samarbete inom unionen med mer fokus på ekonomisk konkurrenskraft, en gemensam röst inom utrikespolitiken och ett djupare transatlantiskt samarbete centralt. Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, kommer att skapa världens största regionala frihandelsområde. Målet är att få bort handelshinder för den transatlantiska handeln. Sveriges utveckling och välstånd är nära sammanlänkade med frihandeln. Ett ambitiöst och långtgående TTIP kan öka Sveriges export till USA med 17 procent och importen med 15 procent. För övriga unionen kan export och import öka med 20 procent. Även bruttonationalprodukten påverkas positivt. Vi vill därför se ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap mellan EU och USA senast 2015.

Herr talman! Unionens medlemsländer är i dag alldeles för beroende av fossila bränslen - ungefär två tredjedelar av deras energianvändning. Energibehovet inom unionen bedöms öka kraftigt under de närmaste två till tre decennierna. Detta riskerar att skada miljön och kan även skapa ett ohälsosamt beroendeförhållande till ett antal leverantörsländer, vilket begränsar unionens utrikespolitiska handlingsfrihet. Det är därför centralt för Europeiska unionens utrikes- och miljöpolitik att utveckla en gemensam energimarknad med minskad användning av fossila bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Relationerna mellan EU och Ryssland måste vila på respekt för internationella regler, institutioner och principer. Åtaganden inom världshandelsorganisationen och Europarådet måste följas och uppmuntra till en utveckling mot ett pluralistiskt och mer demokratiskt Ryssland. Unionen måste påtala de oacceptabla övergreppen mot de mänskliga rättigheterna, inte minst mot hbtq-personer, och den ökade repressionen mot det civila samhället.

Sverige ska stödja frihetslängtande människors kamp mot förtryck var än i världen de befinner sig. Det fria ordet måste värnas såväl inom som utanför de nya medierna. Sverige ska stå upp mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning med mera. En framgångsrik grannskapspolitik är av avgörande betydelse för unionens trovärdighet och effektivitet som global aktör. Den ryska aggressionen mot Ukraina och den ökade militära övningsverksamheten både i luften och till sjöss i Östersjön har skapat ett nytt säkerhetsläge i Sveriges närområde.

Vi vill se en förstärkt utrikespolitik som tar sin utgångspunkt i det gemensamma europeiska intresset. En stärkt gemensam politik kräver kompetens, kunnande och ett stärkt förtroende för EU:s institutioner. EU förenas av en djup värdegemenskap och starka handelspolitiska band med USA. Nato är en central organisation för Europas säkerhet. Den förra alliansregeringen beslutade om en översyn av hur Sveriges internationella försvarspolitiska samarbete i Norden, inom unionen, med Nato och andra berörda former ser ut. Vi vill se att arbetet och inriktningen fortsätter eftersom riskerna i omvärlden ökar snabbt.

Herr talman! Låt mig avsluta med följande. Vi vill betona vikten av att övriga medlemsländer följer Sveriges exempel och öppnar för legal arbetskraftsinvandring för de många människor som vill söka sig en bättre framtid. Under det närmaste årtiondet kommer arbetskraftsutbudet att minska med närmare 60 miljoner människor inom unionen på grund av befolkningsutvecklingen i medlemsländerna.

Unionen ska ge alla människor i behov av skydd möjlighet till asyl och genomföra inrättandet av ett gemensamt asylsystem. Europeiska unionen bör se till migrationens positiva effekter och vara generös i mottagandet av asylsökande. Sverige bör verka för att fler länder ska göra mer när det gäller flyktingmottagandet.

(Applåder)

Herr talman! Riksdagen har i dag att behandla EU:s så kallade årsbok, som fastän den är tillbakablickande har ett klart värde att både debattera och besluta om. Årsboken öppnar för en möjlighet att via riksdagsbeslut både ändra inställning i tidigare frågor och påverka den fortsatta utvecklingen av EU.

Debatten är viktig, inte minst eftersom den erbjuder en av få möjligheter att uppmärksamma och diskutera EU:s stora påverkan på svensk politik. Det är trots allt så att riksdagen i praktiken endast har en enda stor EU-debatt per verksamhetsår trots att EU påverkar hela 60 procent av besluten i de kommunala församlingarna, 50 procent av landstingens beslut och hela 43 procent av den lagstiftande verksamheten här i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Som folkvalda företrädare för de svenska väljarna har alltså jag och alla politiska kollegor till mig, oavsett partifärg, i huvudsak mindre inflytande över inrikespolitiken än vad den icke folkvalda EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet förfogar över.

Givetvis tror varken jag eller någon annan företrädare för något riksdagsparti att en majoritet av väljarna vill att väljarnas möjlighet att påverka samhällsutvecklingen i Sverige ska vara underordnad vare sig väljare i andra länder eller en EU-kommission som helt saknar demokratisk legitimitet. För de sju riksdagspartier som alla mer eller mindre försvarar denna ordning kan det därför säkert anses bekvämt att kammaren tilldelar så lite uppmärksamhet till den fråga som faktiskt påverkar mer än alla politiska beslut i alla politiska församlingar i Sverige.

Det är heller knappast en tillfällighet att EU-nämndens sammanträden, där Sveriges hållning i EU-politiska frågor från riksdagens sida avgörs, är stängda för offentlig direktinsyn. I riksdagens kammare diskuteras öppet alla inrikespolitiska beslut som fattas medan EU-nämndens beslut, som många gånger kan ha större inverkan på samhället, präglas av ett sekretessbelagt beslutsunderlag skyddat under sekretesslagen.

Som en företrädare för det enda EU-kritiska partiet i Sveriges riksdag som också aktivt driver frågan om att låta det svenska folket genom en folkomröstning ta ställning till om man vill vara en del av EU:s överstatlighet är jag alltså efter det att frågorna avgörs förhindrad att öppet torgföra min uppfattning baserat på frågornas verkliga innehåll.

Som enskild företrädare - eller som väljare, för den delen - kan man säkert ibland bli upprörd över EU:s maktfullkomlighet och dumhet. Men om sanningen ska fram är det ytterst Sveriges riksdag som är och ska hållas ansvarig för att EU kan fatta alla dessa dumma beslut.

Faktum är ju att EU:s makt i grunden styrs av grundlagar, även kallade EU-fördrag. Sedan Sverige blev medlem i EU har inte mindre än tre grundfördrag som alla har överfört makt eller förberett överföring av makt från Sverige till EU röstats igenom i denna riksdags kammare - utan att man först har frågat folket. Detta trots att dessa tre riksdagsvoteringar har medfört en enorm påverkan på svenska folkvaldas möjlighet att påverka de politiska besluten.

När stora beslut som påverkar svensk grundlag ska fattas i riksdagen måste besluten fattas mellan två val och mellan två riksdagssammansättningar. Men när EU ska ta över makten att fatta beslut som påverkar Sverige räcker det alltså med ett enkelt riksdagsbeslut som vilket som helst av dem som varje vecka fattas i kammaren. Den stora skillnaden är att de beslut som varje vecka fattas i kammaren när som helst går att ändra om något skulle bli fel. Riksdagen kan däremot inte när som helst ändra EU:s grundfördrag om något av de beslut som fattas i EU går fel.

Därför är det beklagligt att det i dag endast finns ett enda riksdagsparti som aktivt verkar för att ge väljarna det inflytande som de faktiskt förtjänar genom att öppna för en omförhandling av det svenska EU-medlemskapet med det primära syftet att låta pröva om det svenska folket verkligen vill ha den överstatlighet och den EU-påverkan som riksdagen över huvudet på väljarna har beslutat att EU ska förfoga över.

Frågan är relevant att låta pröva inte minst eftersom Storbritannien har aviserat att man 2017 tänker göra exakt detta men även eftersom vi om Sverige inte väljer att lämna överstatlighetens EU likväl har en möjlighet att med folkets mandat bromsa den vidare maktöverföringen, både inom de kvarvarande politikområdena med vetomöjlighet och inom de 68 politikområden som EU i och med Lissabonfördraget stärkte sin makt inom. Vi har en möjlighet att inför varje vetobeslut även förhandla om att låsa upp andra politikområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Politik handlar inte om att kunna utan om att vilja. Men politik handlar också om att våga. De som säger att det inte går säger med andra ord att de inte vill eller vågar. Men om Storbritannien vågar, då vågar även Sverige.

Även före Sveriges EU-medlemskap reste människor. Sverige handlade med andra länder, och människor flyttade mellan länder.

I detta nu står Schweiz, Norge och Island utanför EU, och de har alla högre sysselsättning och bättre ekonomiska förutsättningar än något EU-land. Och jag vågar lova att schweizare, norrmän och islänningar, trots att de inte är EU-medborgare, är lika internationella som övriga européer. Dessa länder har inte några stängda gränser, problem med handeln eller reseförbud. Inte heller förhindras de att samarbeta i stora gränsöverskridande frågor. De europeiska länderna utanför EU är snarast som vilka länder som helst, förutom att de har en högre grad av självbestämmande, högre sysselsättning och bättre ekonomiska förutsättningar.

Argumentet att vi måste vara med i EU för ekonomins skull, för sysselsättningens skull eller för möjligheten att röra sig över gränser bör således endast vara att betrakta som ett uttryck för oförmåga eller avsaknad av mod att stå upp för demokratins verkliga innebörd såväl som ett uttryck för oförmåga att beskriva EU:s egentliga mening.

Den som ihärdigt beskriver EU som ett fredsprojekt, trots att kol- och stålunionen är mer än 50 år gammal och trots att inga demokratier någonsin har gått ut i krig mot varandra, den som hävdar ett beroende som inte existerar eller ens behövs och den som hävdar fördelar som inte finns har helt enkelt problem med sin egen trovärdighet eller med sina egna politiska syften. Om problemet är det senare kan man fråga sig vem den politiska företrädaren egentligen företräder - sig själv eller sina väljare.

Herr talman! Utan att svara på den fråga jag ställde konstaterar jag att jag som folkvald företrädare genom beslut av alla de federala partierna i denna kammare saknar de annars självklara verktygen för att driva opinion mot federalisering av Sverige och Europa.

Jag konstaterar även att trots det svenska folkets nej till att gå med i EMU har hittills ingen regering sedan folkomröstningen valt att kräva ett svenskt undantag från att införa euron som valuta i Sverige.

Det politiska landskapets förakt mot väljarna ligger alltså alltjämt på en lika tragisk som konserverad nivå.

Jag konstaterar också att när EU:s långtidsbudget för 2014-2020 skulle antas försvarade samtliga partier den föregående regeringens fullkomligt usla förhandlingsresultat, som innebär att Sverige i år tvingas betala över 40 miljarder kronor till EU tillsammans med ett av EU:s absolut lägsta återflöden. Faktum är att Sverige i år betalade den högsta nettoavgiften, både i absoluta tal och procentuellt sett, sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen. Detta skedde trots att beslutet om EU:s långtidsbudget fortfarande är ett av de få kvarvarande områden där Sverige eller vilket medlemsland som helst kan anmäla veto och därmed stoppa ofördelaktiga beslut som detta, där Sverige gick från att vara en extrem nettobidragsgivare till EU till att vara en ännu extremare nettobidragsgivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Det svenska EU-medlemskapet kostar alltmer, ger mindre och tar mer och mer av vårt självbestämmande ifrån oss.

Närmast väntar dessutom en ännu mer sammansatt federalisering av såväl det ekonomiska området och EMU som arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken.

Medan riksdagen i sommar har uppehåll fortsätter EU-nämnden och EU-kommissionen utvecklingen mot ett federalt Europa. Utvecklingen mot ett federalt Europa pausar aldrig, tar aldrig hänsyn till dagarna, sommaren eller tiderna på dygnet. Tvärtom formligen pressar EU dygnet runt igenom nya beslut som varje vecka stärker EU:s makt över vardagen för människorna i Europa och Sverige på bekostnad av väljarnas inflytande över sin egen framtid.

Låt oss inte fortsätta den här utvecklingen! Låt oss i stället snegla på Storbritannien och alla de demokratiska krafter runt om i Europa som dagligen stärker sitt inflytande och verkar för ett Europa bestående av fria nationer! Sverige och Europa byggs inte starkt av vidöppna gränser, som övriga riksdagen hävdar, med Sverige som medlem i EMU eller med en politiskt skapad snedvriden konkurrenssituation. Mer maktöverföring som svar på varje kris är inte lösningen på Sveriges, Europas eller världens problem. Tvärtom är det just denna maktöverföring som har skapat Europas ekonomiska kris, dess arbetslöshet och dess allt svagare internationella ställning.

Låt oss därför i stället bygga Sverige och Europa på demokrati, samverkan och samarbete! I detta samarbete kan vi handla med Europa, samarbeta mot gränsöverskridande brottslighet, turista i varandras länder och samarbeta i miljöfrågor. Men vi rustar vårt eget försvar och bestämmer över vår egen invandringspolitik, finanspolitik, utrikespolitik, skattepolitik, socialpolitik, gränspolitik och arbetsmarknadspolitik.

EU:s "president" Donald Tusks självutnämnde föregångare Herman Van Rompuy har deklarerat att Italien behöver reformer och inte allmänna val. Låt oss frigöra oss från detta! Det var med demokrati, samarbete och självständighet som vi en gång byggde det här landet och hela Europa starkt. Det är också så vi bygger det här landet och hela Europa starkt i framtiden.

Herr talman! Jag yrkar bifall till SD:s reservationer 6 och 19.

Herr talman! Johnny Skalin har under sina dryga tolv minuter ägnat sig åt någonting som i det gamla Grekland kallades demagogi. Jag hade aldrig ens kunnat drömma om att det jag sa i början av mitt anförande om Europasamarbetet som ett gemensamt värderingsbygge mot protektionism, nationalism och myter om självtillräcklighet skulle sannspås så snabbt.

Johnny Skalin och Sverigedemokraterna försöker sälja myten om självtillräcklighet i Sveriges riksdag. Min naturliga fråga är huruvida Johnny Skalin och Sverigedemokraterna anser att isolering, utanförskap, ensamhet, myter, protektionism och nationalism kan hjälpa Sverige som nation i en allt snabbare internationaliserad värld och göra livet för svenska medborgare enklare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Sotiris Delis från Moderaterna nämnde i sitt huvudanförande ett antal saker, bland annat att han inte ville se nationer eller ha någon nationalism. Men som jag sa i mitt huvudanförande är det just nationerna och de fria demokratiska institutioner som uppkommit genom nationsbildande som har skapat det en gång starka Europa som vi nu ser slås i spillror ekonomiskt, socialt och vad gäller förmågan att söka och få ett arbete.

Innan Sverige blev medlem i Europeiska unionen funkade allt det som Moderaterna och andra politiska partier här i kammaren står och säger att vi behöver. Vi hade en öppenhet mot andra länder. Vi handlade med andra länder. Vi hade goda förutsättningar på arbetsmarknaden. Man flyttade också mellan olika länder. Det jag anför är att vi ska fortsätta samarbeta med andra länder, med Europa. Vi ska prata om de gränsöverskridande frågorna - miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor, ekonomiska frågor och andra frågor som berör olika länder. Ibland måste man diskutera den typen av frågor.

Men vi ska fatta besluten i Sveriges riksdag. Det är här man avgör Sveriges framtid. Denna framtid ska inte avgöras av vare sig mig eller Sotiris Delis, utan den ska avgöras av de svenska väljarna. Om det är så att jag har fattat ett dåligt beslut ska väljarna kunna avsätta mig. Men det är inte den utvecklingen vi gått mot i Europeiska unionen. Tvärtom är det så att vi har en EU-kommission som i dag är den enda lagstiftande makten och som dessutom inte ens är folkvald. När Moderaterna talar om protektionism handlar det om att försvara den federala utvecklingen. Den utvecklingen kommer jag inte att försvara för min del, även om jag är övertygad om att Moderaterna åtminstone ett tag till kommer att försvara den.

Herr talman! Jag delar inte Johnny Skalins uppfattning och inställning. Sverige är en stark nation, tycker jag. Därför är vi med.

Vi ska eftersträva att andra ska göra affärer med oss och acceptera oss. Men vi måste ställa oss frågan om alla andra runt omkring oss vill göra affärer med oss och acceptera oss när vi backar och tar flera steg tillbaka.

Perspektivet i Sverigedemokraternas värld är att alla fel och alla bekymmer som Sverige har kommer från EU, invandrarna och den övriga omvärlden. Då undrar jag om det här perspektivet egentligen kan stämma med verkligheten och kompassen. För egen del tror jag att varken kompassen eller verkligheten fungerar hos Sverigedemokraterna.

Johnny Skalin har inte svarat på frågan om huruvida Sverige skulle kunna stå på egna ben, ensamt och allena i en allt snabbare internationaliserad värld, och klara av de utmaningar och hot som ligger framför oss gällande miljö, mänskliga rättigheter och annat.

Herr talman! Jag tyckte att jag svarade alldeles utmärkt i min förra replik. Vi ska inte sluta samarbeta med andra länder. Vi ska samarbeta om de frågor som vi bör samarbeta om. Det gäller gränsöverskridande frågor i allmänhet. Även om vi inte är medlemmar i EU ska vi alltså samtala och diskutera med andra länder. Jag vet inte hur många gånger jag måste berätta det i den här kammaren och andra forum. Vad jag än säger är det som att man inte hör. Det är som att hälla vatten på en teflonpanna; det bara rinner av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Vi klarade allt det här tidigare. Nu när vi har blivit medlemmar i EU klarar vi tydligen helt plötsligt inte av det. Trots allt har vi tre väldigt framgångsrika länder som inte är med i EU men som i dag är mer framgångsrika än samtliga EU-länder. Det handlar om Island, Norge och Schweiz. De gör alla precis allt det som Moderaterna och andra politiska partier säger att man inte kan göra om man inte är med i EU.

Är det så att vi lämnar EU - vilket jag tycker att vi ska göra, men jag tycker att det är upp till folket att avgöra frågan i första hand - kommer vi också fortsatt att handla, resa och samarbeta om gränsöverskridande frågor. Det måste varje enskilt land göra som vill vara med i den gemenskap som vi har i världen, som alla länder med utveckling måste vara med i och som vi också vill vara med i. Vi kommer inte på något sätt att främja oss själva genom att stänga våra gränser och sluta samarbeta. Vi kommer att göra precis tvärtom. Vi kommer att hålla koll på våra gränser, så att vi inte får för stort inflöde - lagom är bäst. Men vi kommer också att fortsätta att samtala med andra länder för att nå en gemensam och bra utveckling i likhet med hur det såg ut innan vi gick med i Europeiska unionen, så att även vi kan ta del av de framgångar som de länder som i dag står utanför EU tar del av dag för dag.

Herr talman! Jag vill inledningsvis välkomna utrikesminister Margot Wallström till debatten. Det är trevligt att utrikesministern har möjlighet att vara med. Vi är i kammaren rätt vana att ha närvaro. EU-ministern brukar alltid vara närvarande när den här debatten äger rum.

Herr talman! Den här debatten handlar om verksamheten inom EU 2014, även om den senaste delen av debatten mer verkade handla om EU som sådant eller irritationen över EU. Om vi tittar på verksamheten under 2014 kan man konstatera att det var ett år som präglades av kriser och krishantering.

Det handlar om att den ekonomiska krisen har fortsatt och givit svallvågor på vår kontinent och egentligen också bortom den. Det var också någonting som syntes i valet till Europaparlamentet med företrädare för mer protektionism och mer nationalism som fick ökat fotfäste i Europaparlamentet.

Men kriserna nöjde sig inte med detta. Vi såg också Rysslands väpnade angrepp på Ukraina med efterföljande olagliga annektering av Krim. Vi har sett utvecklingen i södra Medelhavet med Syrien, Irak, Daesh, Libyen och så vidare som har påverkat verksamheten i Europeiska unionen.

Trots det finns det stora förväntningar på EU från våra östra grannar och våra södra grannar för klimatsmarta lösningar, frihet, öppenhet och tillväxt som är hållbar och inkluderande och ger välstånd och möjligheter för människor och företag.

Herr talman! Det är bra med höga förväntningar från våra grannar och från världen. Vi vill se ett EU som har en stark röst i utrikespolitiken, en röst som gör skillnad för frihet, demokrati, försoning och hållbar utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Vi vill ha en stark röst från EU när det gäller vårt grannskap. Där kan man bara konstatera att det arbete som initierats inte minst från svensk horisont i det östra partnerskapet har tappat tempo. Det är utomordentligt beklagligt, herr talman. Det är nu när Ryssland visar sin vilja att bryta gjorda överenskommelser som det är oerhört viktigt att vi visar och att Sverige förmår att visa ledarskap för att utveckla det östra partnerskapet och för att stå upp för ett fortsatt medlemskapsperspektiv för de länder och de befolkningar som så önskar.

Vi talar i en av våra reservationer om vägkartan för ukrainskt medlemskap. Men det räcker inte bara med det. Det måste vara en öppenhet för de länder som uppfyller Köpenhamnskriterierna att söka medlemskap om de så önskar. Det krävs tydlighet från vår sida, att vi står upp för ett närmare samarbete och att vi inte sviker de människor som så tufft har stått upp för att få närma sig EU och få sina drömmar om ett bättre liv, ökad frihet, demokrati och rättsstat förverkligade. Rysslands väpnade angrepp får aldrig bli en signal till att sänka garden från vår sida i de delarna.

Herr talman! Det är bra med höga förväntningar från medborgarna också när det gäller ökat välstånd, ökad frihet, tillväxt, jobb och EU 2020. Här finns det mer att göra. Här har vi också tappat tempo, inte minst på grund av den ekonomiska krisens följdverkningar. Det är viktigt att inte bara krishantera utan också att klara utvecklingen på längre sikt.

Det handlar om reformer. Varje nation måste ta sitt ansvar, och EU måste jobba för förenklingar och investeringar för utveckling som blir hållbar. Det finns i dag tyvärr alltför många som tycker att det är bra att få äta kakan och samtidigt behålla den. Vi måste i våra medlemsländer klara att sköta vår ekonomi och göra de reformer som vi har ansvar för och säkerställa att vi tillsammans står starka och rustade för att nå människors höga förväntningar.

Det handlar naturligtvis också om, som vi pekar på i en av våra reservationer och som jag tror att vi är eniga om i kammaren, vikten av att inkludera och säkerställa att alla medborgare får lika möjligheter. Det handlar om minoriteter och majoriteter i form av kvinnor, som tyvärr många gånger inte får chansen. Vi kan se igen att de nationalistiska krafterna försöker driva tillbaka också framsteg som vi gjort på de områdena.

Herr talman! Det leder inte till välstånd. Det leder till någonting annat. Vi kan peka på att om kvinnor och män hade lika stor sysselsättningsgrad skulle vi ha en 25-procentigt ökad bnp. Det är också en del av lösningarna på Europas ekonomiska utmaningar.

Det är också viktigt att vi har höga förväntningar på EU när det gäller att vara klimatsmart och vara en ledare för en klimatsmart utveckling. Det är med intresse som jag har noterat att regeringen i sin årsbok nu står bakom den hållning som vi från Alliansens sida hade när EU-nämnden i oktober 2014 diskuterade målen för klimatpolitiken.

Det var i ärlighetens namn en resa som inte var speciellt vacker. Den innebar också att vi tappade tempo i EU:s klimatprofil och möjligheten att påverka. Jag konstaterar att den högre nivå som vi såg - 40 procent plus 10 procent i internationella krediter - nu också omfattas av regeringen. Det är väl bra även om resan till att nå dit var väl så lång.

Herr talman! Jag vill instämma i mycket av vad som sas tidigare från flera talare när det gäller utvidgning, situationen i Turkiet för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och så vidare. Det gäller situationen i Makedonien, men jag kan också nämna Albanien och Serbien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Avslutningsvis vill jag nöja mig med att konstatera att vi från Centerpartiets sida ser att EU är ett bygge som vi vill bruka smalare men vassare. Det ska vara ett EU som gör rätt saker, ett långsiktigt hållbart EU, ett EU med öppenhet inåt och utåt och med frihet och demokrati som kännetecken, men också ett klimatsmart, hållbart och inkluderande tillväxt-EU.

Det ska vara ett EU som inte bygger murar, inte skickar militär mot flyktingar eller flyktingbåtar på Medelhavet. Det ska vara ett EU som står för de värden vi talar om oavsett vilket område vi diskuterar. Det är 70 år efter andra världskriget. Den mur som skapades då ska vi inte försöka återuppbygga, oavsett om det är på det europeiska fastlandet eller i Medelhavet.

Vi ska vara en solidarisk medlem och ta vårt ansvar. Vi ska inte vara en oberoende röst utan en kraftfull röst för de 500 miljoner människor som finns på vår kontinent. Jag står naturligtvis bakom alla våra yrkanden. Men jag nöjer mig med att här yrka bifall till reservation nr 5.

Herr talman! Det fanns ganska mycket som jag reagerade på i anförandet från Kerstin Lundgren och Centerpartiet. Jag tänkte fokusera på utvidgningen av Europeiska unionen, inte minst därför att jag på grund av reglerna i kammaren aldrig fick någon möjlighet att begära replik på Socialdemokraterna.

Om man försvarar utvidgningen försvarar man trots allt också ett minskat inflytande från Sveriges sida i EU. Man försvarar också den inställning man har sjösatt här i Sveriges riksdag: att Sverige ska betala en oerhört stor avgift till Europeiska unionen. De två länder som Pyry Niemi från Socialdemokraterna nämnde tidigare i sitt huvudanförande, som Kerstin Lundgren deklarerade att hon står bakom, är Turkiet och Ukraina. Det är två fattiga länder. För Ukrainas del handlar det om en bnp per capita som är en tolftedel av Sveriges. För Turkiets del handlar det om en bnp per capita som motsvarar ungefär en fjärdedel av Sveriges.

Detta är stora länder. För Ukrainas del handlar det om 45 miljoner människor. Turkiet är inte ens geografiskt placerat i Europa - bara 3 procent av landets yta ligger där. I Turkiet bor 75 miljoner människor. Detta medför att Sverige med dagens ekonomiska fördelningssystem i EU kommer att få betala en EU-avgift som är mycket större än den EU-avgift vi har i dag. Är det verkligen värt priset för att få med de här länderna att ständigt minska vårt eget inflytande i vårt eget land och samtidigt tvingas betala för det?

Herr talman! Sverigedemokraterna och Johnny Skalin har uppenbarligen uppfattningen att om man fattar beslut tillsammans minskar ens eget beslutsfattande. Det är inte vår hållning. Vi anser att det är viktigt att vara en del. Sverige kan nu vara en del i ett beslutsfattande som rör 500 miljoner människor. Det ökar vår möjlighet att påverka utvecklingen.

Jag hörde tidigare, herr talman, att det talades om att vi hade förlorat och att detta är en icke-demokratisk verksamhet. Men vadå? Svenska folket och övriga medlemsländers medborgare har valt Europaparlamentet. Europaparlamentet, tillsammans med till exempel utrikesministern i ministerrådet för utrikesfrågor eller justitieministern i rådet för den typen av frågor, har möjlighet att vara med - och är de som är med - och fattar beslut om lagar. Därmed har vi också möjlighet att vara med och påverka dessa lagar. Det är någonting vi inte skulle ha annars, utan vi skulle bara få göra som i många andra sammanhang och acceptera framförhandlade lösningar av diplomater i slutna rum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Det är denna metodik Sverigedemokraterna förordar. De vill lägga ned utrikestjänsten i EU, har jag noterat, för de vill inte att EU ska ha någon röst när det gäller internationella frågor. Men de vill ge våra diplomater i Sverige stora möjligheter att vara med och förhandla i slutna rum, som vi inte ser någonting av. Däremot får vi papper hit till oss. Det är den situation som Norge har och den situation som Schweiz har. De är inte med i parlamentet, de har inte debatten i någon EU-nämnd och de har inte heller någon beslutsfunktion i de råd som fattar besluten i dag.

Herr talman! Visst stämmer det att de svenska väljarna har valt EU-parlamentet. Men det stämmer bara för de 20 ledamöter som Sverige skickar, vilket motsvarar drygt 2 procent av Europaparlamentet. Det innebär alltså att övriga drygt 98 procent utövar ett inflytande över svensk inrikespolitik. De är folkvalda av väljare i andra europeiska länder. Mot att vi kan utöva inflytande på andra länder kan de utöva inflytande på vårt land. Men till saken hör att dessa människor är så många gånger fler än svenska folket.

Jag tycker att en rimligare ordning vore att man från Sveriges sida skulle kunna tillsätta och avsätta sina politiska företrädare under förutsättning att man gillar eller ogillar vad de faktiskt har gjort. Det kan man inte göra med EU-parlamentet på det sättet.

Det är inte heller EU-parlamentet som styr hela utvecklingen. Det är snarast en icke folkvald EU-kommission som består av en kommissionär från varje medlemsland, det vill säga 28 stycken EU-kommissionärer, som styr utvecklingen i EU. Sedan är det medlemsländerna genom ministerrådet och genom EU-parlamentet. Detta känner Kerstin Lundgren givetvis väldigt väl till. Det är så här utvecklingen styrs i både Sverige och Europa.

Jag menar att detta är en odemokratisk process, för det innebär att det inte är de svenska väljarna som utövar inflytande över sin egen vardag.

Det talas om diplomater i slutna rum. Visst är det så för Norge, som är medlem i EES. Men vi säger också att vi i den bästa av världar helst vill utöva ett annat inflytande på andra premisser än sådant som nu sker genom i EES eller Efta. Om vi inte uppnår det - vilket jag tror att vi kan göra med Storbritannien - är det i alla fall ett bättre alternativ. Där har vi större möjligheter till inofficiellt inflytande och även inflytande över vårt eget land än vi har i dag.

Kerstin Lundgren har fortfarande inte svarat på frågan. Är utvidgningen värd sitt pris?

Herr talman! Vi är en del av världen där ute, även om Sverigedemokraterna helst skulle vilja bygga en mur så att man kunde kontrollera både dem som kommer in och dem som går ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Från vår sida vill vi stå för en öppenhet mot omvärlden. Vi tycker att det är lika rätt att de turkiska medborgarna, de ukrainska medborgarna och de svenska medborgarna ska få välja sin väg. Man får välja att lämna EU om man vill. De svenska medborgarna har valt att vara med i EU. De har röstat fram partier som fortfarande tycker att det är viktigt att vi är med i EU. Om de ukrainska medborgarna väljer EU tycker vi att det är rimligt att de är med. Det bygger en möjlighet till ökat välstånd för oss här hemma.

Titta inte bara på kronor och ören! Hela EU-konceptet med den inre marknaden ger ju ökat välstånd för alla. Vi är en av dem som har vunnit när det gäller vår starka ekonomi och vår tillväxt på grund av ökad handel, ökad rörlighet, ökat företagande och fler jobb. Det måste man också ta med i kalkylen när man tittar på detta.

Det väljer dock Sverigedemokraterna att se bort ifrån. De tittar bara på kostnader och vill helst inte lägga någonting utanför Sverige oavsett om det är detta eller om det är bistånd.

Herr talman! I söndags hölls lokal- och regionval i Spanien - ett av de länder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen i Europa. I det som har kallats för Europas mest stabila partisystem sände väljarna en chockvåg genom de etablerade partierna. I Madrid har det konservativa Partido Popular styrt i 24 år. Nu kollapsade stödet, och valets stora vinnare blev vänsterkoalitionen Ahora Madrid. En liknande politisk jordbävning skedde i Barcelona, där allt nu tyder på att en annan vänsterkoalition, Barcelona en Comú, nu tar över borgmästarposten.

De spanjorer som de senaste åren har ockuperat bostäder i protest mot vräkningar, som har kämpat mot nedskärningar och tillsammans har försökt bistå krisens offer tar nu plats i maktens korridorer. Det är en seger för de sociala rörelserna i Spanien, och det är ett nederlag för den etablerade spanska politiska eliten. Men det är också ett tydligt nederlag för EU:s krispolitik.

Spanien är nu inte det första land där folket vänder sig mot sina nationella politiker, mot EU:s ledning och mot hur man har hanterat den ekonomiska krisen. I januari vann Syriza valet i Grekland på en tydlig kritik mot EU:s krispolitik. Valframgångarna för Scottish National Party i Storbritannien måste också förstås utifrån deras kritik mot den brittiska krispolitiken. Mycket tyder på att vi under det kommande året kommer att se hur den politiska kartan ritas om vid parlamentsval i Portugal, Spanien och Irland.

Men det är långt ifrån bara progressiva vänsterkrafter som går framåt i krisens spår. Gyllene gryning i Grekland, Ukip i Storbritannien, Sannfinländarna och Beppe Grillos populistiska Femstjärnerörelsen visar att också helt andra krafter flyttar fram sina positioner när den folkliga frustrationen växer. I krisens spår ser vi också hur konservativa familjeideal hyllas, hur homofobin växer och hur rasism och antiziganism blir allt tydligare på vår kontinent.

Herr talman! Bakgrunden till den kris vi ser i Europa måste förstås utifrån den ekonomiska politik som har förts de senaste decennierna. I två decennier har Europa dominerats av en i grunden nyliberal politik där makten flyttats från demokratiska församlingar till näringslivets stängda korridorer, där välfärd och trygghetssystem nedmonterats och försvagats, där tågtrafik, bostäder och sjukvård privatiserats och underställts kortsiktig spekulation. När ekonomin och de finansiella bubblorna växte kunde aktieägare, finansspekulanter och näringslivstoppar kamma hem de stora vinsterna. Men när ekonomin vände och bubblorna brast skickades fakturan till Europas pensionärer, kvinnor och ungdomar. Banker och finansinstitut har räddats, men de som har betalat priset är de européer som minst av alla skapat den ekonomiska krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Det har varit ett par tuffa år även i Sverige. Men jag tror att det är svårt för oss som bor i Sverige att förstå hur krisen slagit sönder samhällen och liv i Grekland, Spanien och Irland. I Spanien går just nu varannan ung person arbetslös. Man har en ungdomsarbetslöshet på 50 procent. I Grekland är stora delar av befolkningen beroende av välgörenhet och skänkta matkassar för att få vardagen att gå ihop och för att mätta sina magar. Men i Grekland har man nu lärt sig att det inte längre är någon idé att skänka frukt eller mejeriprodukter, för många greker har inte längre råd att betala elen för sina kylskåp.

När miljoner unga utestängs från arbetsmarknaden, när en hel generation grekiska barn inte längre vaccineras, då sår man en draksådd inför framtiden. Europa kommer att betala ett mycket högt pris för dagens ekonomiska kris under lång tid framöver.

Europa kan inte byggas genom besparingar, otrygghet och vräkningar, inte heller genom ökad överstatlighet eller ökade klyftor mellan medborgare, folkvalda politiker och den ekonomiska och politiska eliten. Krisen behöver i grunden ett helt annat svar. Vill vi återupprätta ekonomisk stabilitet måste kortsiktig spekulation och girighet begränsas.

Från Vänsterpartiets sida vill vi se en bankdelningslag, en tydlig skatt på finansiella transaktioner och ett slut för privatiseringar. Men vi ser också, i ett läge där miljontals greker kastats ut ur sjukförsäkringssystemet, att det inte är rimligt att EU fortsätter att kräva in miljarder i räntor och amorteringar.

Herr talman! Det bubblar av frustration i stora delar av Europa, men i Bryssel verkar man inte riktigt vilja lyssna. I stället går man vidare med nästa stora politiska projekt där den folkliga förankringen är obefintlig.

Sedan sommaren 2013 förhandlar EU och USA om handels- och investeringsavtalet TTIP. Egentligen är det ganska märkligt att kalla TTIP för ett handelsavtal. Tullar, kvoter och tariffer har ju i stort sett redan avskaffats för handeln mellan EU och USA. Fokus i avtalet ligger i stället på att trygga näringslivets intressen och harmonisera normer, regler och lagar.

Jag tror att en harmonisering av regler för krocktester för bilar på båda sidor av Atlanten upprör få människor. Men vad händer när regler för jordbruk ska harmoniseras, när svensk lagstiftning med vårt starka skydd för djur, miljö och konsumenters rättigheter ska harmoniseras med USA:s regelverk, som styrs av helt andra mål och intressen?

Störst oro känner vi i Vänsterpartiet trots allt för diskussionerna om ett investeringsskydd, så kallat ISDS. Tanken bakom ISDS är att skydda näringslivet och dess vinster från demokratiska beslut. Det här är inget nytt. Det finns redan i en rad handelsavtal, och vi ser konsekvenserna. Det är just därför som vi i Vänsterpartiet är så kritiska mot den här typen av investeringsskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

När det nationella lönerådet i Egypten höjde lönerna begärde Veolia skadestånd från den egyptiska staten för att deras kostnader hade ökat. Tobaksjätten Philip Morris har stämt Australien efter att man, i demokratisk ordning, infört regler för hur cigarettpaket skulle utformas. Och när Quebec i Kanada införde ett tillfälligt förbud, också det i demokratisk ordning, mot så kallad frackning stämdes den kanadensiska staten av Lone Pine Resources.

Motståndet mot att låta vinstjakt gå före demokrati är massivt i dagens Europa. I höstas ställde EU-kommissionen en öppen fråga till allmänheten om vad man tyckte i Europa om ISDS. 150 000 européer svarade. 97 procent sa nej till ISDS.

Trots det fortsätter EU att förhandla med USA om att införa just den typen av investeringsskydd. Så sent som i dag har EU-parlamentets utskott för internationell handel röstat igenom ett förslag som skulle öppna upp för just den typen av mekanismer som skulle möjliggöra för företag att stämma stater för demokratiska beslut. Och detta sker helt med den svenska regeringens stöd.

Herr talman! I flera länder går nu vänsterpartier och olika former av vänsterkoalitioner starkt framåt. Men jag måste erkänna att det är ganska svårt att känna glädje. Att vänstern går fram i Grekland, Spanien och Irland är ju på många sätt ett resultat av att vanliga européer har fått sina liv sönderslagna, att de kastats ut i fattigdom, arbetslöshet och otrygghet. Men det är också ett resultat av att EU:s ledning och nationella politiker valt att inte lyssna på sina egna medborgare. Det finns all anledning för oss alla, oavsett om vi tillhör vänstern eller högern i denna kammare, att känna oro över utvecklingen på vår kontinent.

Jag tror att EU:s ledning i stora delar kommer att ignorera lokalvalen i Madrid och Barcelona. Man kommer säkert att försöka fortsätta köra över Greklands folkvalda regering, men i längden kommer det inte att gå att fortsätta med en politik som saknar folklig förankring och folkligt stöd.

Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till reservation 9.

Herr talman! Tidigare utmärkte sig Vänsterpartiet som ett av de EU-kritiska partierna i Sverige och i Sveriges riksdag. Tidigare var också Miljöpartiet ett EU-kritiskt parti, men de har ändrat inställning. Jag uppfattar att det har även Vänsterpartiet gjort.

I hela Hans Lindes anförande hörde jag väldigt lite av en riktig EU-kritik. Väldigt mycket av den politik som Vänsterpartiet främst fokuserar på och karakteriseras av är socialism och solidaritet med andra. Och det är inget fel i det, absolut inte. Men jag noterar att det var först i slutet som Hans Linde nämnde detta med folklig förankring och folklig makt.

Inför behandlingen av EU:s årsbok har vi från Sverigedemokraternas sida motionerat och även nu i talarstolen anfört att vi yrkar på ställningstagandet att Sverige ska folkomrösta om medlemskapet i Europeiska unionen.

Om man nu fortfarande har någon EU-kritisk hållning kvar i Vänsterpartiet, varför väljer man då inte att själv lägga ett sådant yrkande eller ens, när voteringen efter den här debatten äger rum, rösta för SD:s förslag om att genomföra en folkomröstning och en omförhandling av det svenska EU-medlemskapet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Svaret på frågan är väldigt enkelt. Vi har haft en folkomröstning i Sverige. Vänsterpartiet tillhörde den sida som förlorade i den folkomröstningen 1994. Men vi har fattat ett beslut i Sverige, och vi respekterar det.

Vi inser också att det i dag i Sverige saknas ett tydligt folkligt stöd för ett utträde. Därför driver inte Vänsterpartiet i dag frågan om en ny folkomröstning. Vi inser att vi med största sannolikhet skulle förlora i den. Men vi inser också att den dag då opinionen svänger, då opinionsvindarna vänder - det är mycket möjligt att det sker vad gäller EU-frågorna - kommer vi i hög grad att återaktualisera frågan om en ny folkomröstning om EU.

Jag måste erkänna att jag tar väldigt lätt på kritiken från Sverigedemokraterna vad beträffar Vänsterpartiets EU-kritik, för vår EU-kritik har en totalt annan grund än Sverigedemokraternas. Vår EU-kritik grundar sig i solidaritet, i försvar av välfärd och jämlikhet, medan Sverigedemokraternas EU-kritik grundar sig i den mest mörkbruna högerextrema nationalism. Det ser vi på punkt efter punkt.

Vi har tidigare talat om utvidgningen. Vänsterpartiet tycker att det är självklart att varje folk i Europa ska ha rätt att välja sin egen väg. Vi tycker att det val som svenska folket fick även ska ges till befolkningarna i Ukraina, Turkiet och Albanien. Johnny Skalin tycker däremot att politiker som Johnny Skalin ska få bestämma vilka vägval Ukraina, Albanien och Turkiet ska göra.

Vi ser det i synen på asylpolitiken. I de frågorna kommer Sverigedemokraterna ut som de främsta federalisterna i denna kammare. De har till och med en reservation där de hyllar Dublinförordningen, denna överstatliga mekanism för att begränsa asylpolitiken. Här försvinner plötsligt all form av EU-kritik. Vi ser det också i Sverigedemokraternas stöd till investeringsavtalet TTIP. De ser inga problem med att multinationella företag ska ha rätt att överpröva demokratiska beslut fattade i denna kammare. Det visar att vår EU-kritik har en helt annan grund.

Herr talman! Självklart respekterar jag och mitt parti väljarutslag. Som jag nämnde i mitt huvudanförande har Sveriges riksdag röstat om tre nya grundfördrag som alla överfört betydligt mer makt från Sverige till EU. Varje vecka fattar vi beslut i EU-nämnden och i riksdagens olika utskott som överför makt från Sverige till EU.

Jag menar att dagens EU inte alls ser ut som det EU som svenska folket folkomröstade om. Jag håller inte med om att vi skulle förlora en folkomröstning. Som jag sa i mitt huvudanförande diskuterar vi EU-frågorna alldeles för lite. Om vi i högre grad diskuterade EU-frågorna är jag helt övertygad om att svenska folket skulle ha en annan inställning. Det är bara att se på svenska folkets inställning till EMU. Två tredjedelar av svenska folket ställer sig kritiska till EMU. Ta upp det och berätta för svenska folket vad EMU innebär för Sveriges del i förlorat inflytande i förhållande till EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

När det gäller Ukrainas vägval är det klart att ukrainarna själva ska kunna välja vad de vill göra med sitt land. Men när vi låter dem bestämma över våra vägval, vilket blir fallet om vi accepterar Ukraina som medlemsland i EU, tycker jag att det är vår rätt att ha synpunkter på det. Om man ändå anser att Ukraina, eller Turkiet för den delen, ska bli medlem i Europeiska union tycker jag att den frågan är så pass viktig att man måste fråga svenska folket om lov. Så stora länder påverkar Sverige så mycket såväl ekonomiskt och socialt som på många andra sätt att det vore hedersamt att fråga svenska folket om lov.

Herr talman! Det du säger går inte ihop, Johnny Skalin. Du har hållit ett brandtal om folkets inflytande, att folket ska få bestämma. När det gäller folk som bor i Ukraina, Moldavien, Serbien, Bosnien, Albanien ska de inte få möjlighet till folkligt inflytande på samma sätt som vi fått i Sverige.

Vi har haft en folkomröstning. Vänsterpartiet tyckte att det var bra att svenska folket fick ta ställning först i EU-frågan, sedan i EMU-frågan. Den möjligheten vill ni i Sverigedemokraterna frånta människorna i stora delar av Europa. Ni vill sätta er över folkmajoriteten eller folkviljan i dessa länder.

Jag noterar att Johnny Skalin talar om fördragsändringar med EMU. Jag var med i folkomröstningen om EMU. Jag tillbringade månader med att vara ute och kampanja för nej-sidan. Det gjorde jag tillsammans med andra från Vänsterpartiet, från Miljöpartiet, från svenska fackföreningar. Jag måste tillstå att jag aldrig såg till en enda sverigedemokrat under den folkomröstningskampanjen. Det kanske inte var så konstigt, för nej-sidan var en rörelse som bars fram av tanken om solidaritet, löntagarnas rättigheter, en stark välfärd och jämlikhet, den typen av värderingar som Sverigedemokraterna inte står bakom.

När det var dags för omröstning om Lissabonfördraget deltog jag också i den debatten. Jag var Vänsterpartiets företrädare i den diskussionen. Vänsterpartiet hade tillsammans med många andra i månader, ja till och med år, försökt få till stånd en svensk folkomröstning om Lissabonfördraget. Vi var ute och kampanjade. Vi tog kampen i och utanför den här kammaren mot en överstatlighet. Inte heller då såg jag till några sverigedemokrater, vilket kanske inte var så konstigt. Vår kritik mot Lissabonfördraget grundade sig i försvaret av den svenska kollektivavtalsmodellen, i försvaret av den svenska välfärden, i försvaret av den svenska demokratin. Det är värderingar som Sverigedemokraterna har stora problem att ställa sig bakom.

Det blir lite hur som helst, Johnny Skalin. Du plockar fram EU-kritiken när det passar. Det är som någon julgransprydnad som ni tar fram i de här debatterna, men vi ser det inte i det dagliga arbetet vare sig i denna kammare eller ute på svenska gator och torg.

Herr talman! Jag begärde replik för att jag hörde Hans Linde vara frustrerad över och samtidigt hylla vänsterns vinst i Spanien och Grekland. Jag tycker mig ha hört en vänsterretorik som låter väldigt lik populism. Jag har hört en retorik från Sverigedemokraterna som också liknar populism. Precis som Hans Linde anförde finns det ett öra där ute som lyssnar på den typen av tongångar. Där ger jag Hans Linde rätt. Det är tongångar som söker enkla lösningar på svåra problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Men, herr talman, jag undrar verkligen om Hans Linde anser att Syrizas lösningar för det grekiska folket burit med sig framgång. Är det den modellen som Hans Linde vill förorda också för övriga EU?

Herr talman! Jag konstaterar att den grekiska regering som nu finns blev vald i januari. Den regeringen har suttit några månader vid makten. Den har ärvt en ekonomisk kris som genom decennier av vanstyre skapats både av tidigare Pasokledda regeringar och av tidigare konservativt ledda regeringar. Det var regeringar som såg till att de stora rederierna och den grekiska överklassen slapp betala skatt och vanliga greker fick stå för samhällets utgifter.

Det är resultatet av korruption och av vanskötsel av den grekiska ekonomin, men det är också konsekvensen av att Grekland gick med i EMU-samarbetet. De förlorade möjligheten att föra en självständig ekonomisk politik för att möta kriser när dessa slog hårt mot Grekland. Inte minst är det en konsekvens av att tidigare grekiska regeringar valde att gå in och rädda banker och finansinstitut och lät vanliga greker betala priset.

Jag ska erkänna att jag har många synpunkter på Syriza. På många punkter skiljer sig våra partier åt. Vi är ett tydligt feministiskt parti. Jag beklagar att det inte finns fler kvinnor i Syrizas regering. När det gäller synen på Ryssland skiljer sig våra partier också åt. Listan kan göras lång, men det är inte poängen här. Poängen är att det grekiska folket har gjort ett demokratiskt val. De har valt en regering efter tydlig debatt och utifrån tydliga alternativ.

Det är viktigt att EU i det här läget respekterar det val som det grekiska folket gjort. Det är viktigt att EU på allvar försöker hitta en lösning för Grekland i stället för att försöka fortsätta att påtvinga landet en krispolitik som det grekiska folket så uppenbart sagt nej till.

Herr talman! Det är intressant. Jag kan hålla med om att det finns mycket som kunde ha gjorts annorlunda av de tidigare folkvalda regeringarna i Grekland. Det är inte bara den nuvarande regeringen som har folkets mandat utan även tidigare regeringar hade det. Men det kan vi diskutera vid något annat tillfälle.

När man kritiserar populism och populisternas tåg genom Europa, är det då inte viktigt att också lyfta fram den vänsterpopulism som tydligt går genom Europa? De lockar och säger att någon annan ska betala. Det är Tyskland och andra som ska betala. De ska inte göra det. De ska anställa, betala och fixa så att det blir som förut.

Man rättar inte munnen efter matsäcken. Man vill både äta kakan och ha den kvar. Det är verkligen en vänsterpopulism som jag hoppas att Hans Linde också är beredd att gå till storms mot. Jag delar mycket av synpunkterna när det gäller högerextremism, men se vänsterpopulismen som också skördar framgångar och som behöver få mer realism för att kunna hitta lösningar för EU:s hårt prövade medborgare. Och de är många, alldeles för många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Jag tror att jag ska försöka förstå det Kerstin Lundgren sa i slutet av sitt anförande som att hon har drabbats av akut färgblindhet, för det är oroväckande om en centerpartist inte kan se skillnad på de högerextrema krafter som vi nu med oro ser växa fram i Europa, med en tydlig udd riktad mot invandrare, kvinnor och hbtq-personer, och de rörelser som växer fram i form av Podemos i Spanien eller Syriza i Grekland. De är rörelser som har vuxit fram underifrån, med krav på jämlikhet och med ett försvar av att människor ska kunna bo kvar i sina hem och bostäder. De är också rörelser som i högsta grad står upp för solidaritet och alla människors lika värde. Om man inte kan se skillnaden här har man ett stort problem, Kerstin Lundgren.

När det gäller den politik som nu förespråkas har jag svårt att känna igen mig i Kerstin Lundgrens beskrivning av många av de vänsterkrafter och vänsterkoalitioner som nu växer fram i Europa. Den grekiska regeringen är solklar: Man vill ta ansvar för sin ekonomi. Man vill få ekonomin i balans och betala tillbaka sina lån. Men man vill göra det på sitt sätt. Man vill hitta lösningar med långsiktiga möjligheter för Grekland att betala sina lån på ett hållbart sätt utan att det grekiska folket ska betala ett pris genom det vi ser i dag.

Det pris som i dag betalas är grekiska barn som inte längre blir vaccinerade. Det är grekiska barn som inte längre får någon skollunch. Det är vanliga greker som inte längre har tillgång till sjukvård för att de har blivit utslängda ur sjukförsäkringssystemet. Det är ju detta som är problemet, Kerstin Lundgren.

Det är de personer i Grekland som minst av alla har skapat krisen som nu ska betala det högsta priset. Här vill Syriza att man ska gå en annan väg. Man vill att de som har skapat krisen och som gjorde vinster under de glansfulla dagarna också betalar ett högre pris. Det skulle vara viktigt att vi tillsammans lyssnade på detta och i konstruktiv anda försökte hitta en lösning på Greklands stora problem.

Herr talman! Låt mig börja med att säga, så att jag inte glömmer det i stridens hetta sedan, att vi i Folkpartiet står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 5, om EU:s förbindelse med omvärlden.

Detta är ju en tillbakablick, men det verkar ibland i den här debatten som att man faktiskt kan påminna lite om vad EU faktiskt är. Som liberal tror jag benhårt på att öppenhet och samarbete är vägen till framgång och välfärd. De som tror att svaret på framtidens utmaningar är att producera mer inhemskt, köpa mer inhemskt, stänga ute andra kulturer och andra människor har helt enkelt fel. Tullar, kvoter och andra hinder för den fria rörligheten både begränsar, konserverar och fördummar. Vi är nu i 2000-talet, inte i mina farföräldrars 1950-tal. Ska vi kunna möta globaliseringen behöver vi mer öppenhet och samarbete, inte mindre - för varor, tjänster och kapital likaväl som för medborgare.

Det skälls mycket på EU i dessa dagar, och EU är varken felfritt eller färdigt, men det är tack vare insatser från EU och krav på modernisering av medlemsländernas ekonomier som vi nu kommer att komma ut ur krisen. Ska Europa klara sig i den globala konkurrensen krävs att reformarbetet fortsätter och att handeln ökar, men det krävs också en solidaritet inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Vi behöver TTIP, frihandelsavtalet mellan Europa och USA, som öppnar möjligheter för ökad handel och därmed tillväxt och jobb. Det öppnar också för en förändrad syn och ett förändrat regelverk, kanske till och med i den svenska andan. Det är ett frihandelsavtal som kommer att stärka alla Europas ekonomier. Vi behöver mer samarbete och mer frihandel, inte mindre.

Rädda människor letar syndabockar. Missnöjda människor letar också syndabockar. Inte sedan 1930-talet har det funnits så många främlingsfientliga partier representerade i EU-ländernas parlament. Extremism och hatbrott mot etniska minoriteter ökar i Europa. Det är en helt oacceptabel utveckling. Som socialliberal ser jag också behovet av stabila sociala skyddsnät för att ett samhälle ska hålla ihop. För att ett samhälle inte gemensamt ska leta syndabockar krävs också stabila institutioner: demokrati, domstolar och fria medier. EU måste vara en garant för detta.

EU:s tillväxt- och sysselsättningsgaranti är centralt för att främja ekonomisk samordning och en stabil och hållbar ekonomisk utveckling.

Herr talman! Detta betänkande tar upp många frågor. Som liberal skulle jag vilja prata länge om allt, men jag måste begränsa mig till några frågor som ligger mig varmast om hjärtat.

Att ta ställning för EU är att ta ställning för gemensamma värderingar. EU ska vara en öppen union som står upp just för de gemensamma värderingarna, för mänskliga rättigheter, för demokrati och för rättsstatens bevarande.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter genomförde en omfattande undersökning om situationen för hbt-personer i EU. Där framgår att ungefär hälften av alla svarspersoner sa att de personligen hade känt sig diskriminerade eller trakasserade på grund av sin sexuella läggning. Arbetet för att stärka EU:s diskrimineringsskydd för hbt-personer måste fortsätta.

Tyvärr handlar hotbilden i Europa här inte bara om individer utan också om stater. Det handlar inte "bara" om regelbunden stenkastning mot prideparader utan också om politiker som förbjuder dessa parader. Det handlar inte "bara" om människor som skräms till att stanna i garderoben utan också om alla de länder i EU och världen som fortfarande förbjuder människor att gifta sig för att de är av samma kön, eller - den grymmaste yttringen - att stater till och med sanktionerar våld, trakasserier och mord på hbtq-personer. Sverige måste vara en tydlig röst i EU och i världen för allas lika rättigheter.

EU behöver därför större möjligheter att sätta ned foten gentemot de medlemsländer som inte respekterar mänskliga rättigheter. Därför anser Folkpartiet att EU-kommissionen ska kunna granska hur medlemsländerna lever upp till skyldigheten att skydda och respektera mänskliga rättigheter, som de ju är förbundna att göra enligt fördragen. EU behöver alltså ha möjligheten att ta till sanktioner ifall medlemsländer inte skärper sig.

Herr talman! Bara häromveckan debatterade vi Sveriges roll i FN och vår feministiska utrikespolitik. Då tog jag upp en av de centrala punkterna just i den feministiska utrikespolitiken. Det är att Sverige agerar för att alla länder ska respektera den grundläggande mänskliga rättigheten att kvinnor ska ha tillgång till fria, lagliga och säkra aborter. Det kan vara en poäng att ta upp detta också i denna debatt i dag. Rättigheten för kvinnan själv att bestämma över sin kropp borde det inte gå att avtala sig bort ifrån som medlemsland i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

EU är dessutom världens största biståndsgivare och har ett viktigt inflytande över den globala SRHR-politiken. Rätten till fri abort är en fråga om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. De rättigheterna slås fast både i FN:s deklaration och i Europakonventionen, till exempel rätt till frihet, rätt till icke-diskriminering och jämlikhet. Folkpartiet vill inte harmoniera lagstiftningen om aborträtten på EU-nivå - låt oss vara tydliga med det - för det vore att öppna för en rejäl backlash. Vi ser hur situationen ser ut till och med i vårt eget land och hur debatten låter ibland. Däremot ska vi kritisera länder som Irland, Italien och Polen och driva på för rätten till abort.

Herr talman! Låt mig göra ett lappkast. Utvecklingen i Ryssland är mycket oroande. Rysslands militära styrka växer i samma takt som landets respekt för mänskliga rättigheter och folkrätten försvinner. Transnistrien i Moldavien, Abchazien och Sydossetien i Georgien och nu Krim i Ukraina, 2014. Ryssland flyttar gränser i Europa med vapenmakt. Det finns inget annat att kalla det. Man kränker vid upprepade tillfällen vårt luftrum, och hur ofta man varit i våra vatten kan vi bara spekulera i.

Sverige måste verka för fortsatt skarpa sanktioner mot Ryssland inom ramen för de sanktioner som EU nu enats om. Vi kan inte börja tulla på detta. Vi måste helhjärtat också stödja Ukrainas orientering västerut och fortsatt visa särskilt engagemang för EU:s östliga partnerskap och, där det är möjligt, utvidga både djup och bredd i samarbetet. Ukraina, Georgien, Moldavien och i förlängningen Armenien, Abchazien och Vitryssland ska alla veta att det finns ett tydligt och pålitligt alternativ i EU som motvikt till Putins Ryssland och att Sverige är en tydlig röst i det arbetet.

Herr talman! Det pågår också en annan konflikt i världen som påverkar oss och EU. Det är kriget i Syrien. Det är ett krig som ingen kan vinna. Det är ett krig som tydligen ingen kan avsluta. Det är ett krig där ingen extern aktör är beredd att ingripa till fullo. Men det är framför allt ett krig där de civila offren bara blir fler och fler. Hittills har över 220 000 personer dödats. Och hälften av Syriens befolkning - 12 miljoner - har tvingats på flykt. 8 miljoner av dem är flyktingar i sitt eget hemland.

Vi behöver en politisk lösning, naturligtvis, på kriget, även om det känns avlägset just nu. Medlemsstaterna måste ta ett gemensamt ansvar i EU och åtminstone ställa upp på de förslag som kommissionen nu presenterar. Och vi behöver fler lagliga vägar in i Europa. Även om de andra medlemsländerna inte är med på denna linje måste vi i Sverige vara stenhårda och superklara i denna fråga.

Herr talman! Vi fick som bekant ett regeringsskifte efter valet. Folkpartiet kommer att ligga på så att vi inte dessutom får ett tonartsskifte för Sverige i EU och i världen. Sverige ska fortsatt driva unionen framåt när det gäller öppenhet, solidaritet, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och - aldrig att förglömma - kvinnans rätt till sin egen kropp och SRHR-frågorna.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Betänkandet utgår från regeringens skrivelse om EU:s hela verksamhet under 2014. Alla förstår att vi inte kommer att kunna kommentera allting som står i regeringens skrivelse eller i betänkandet. Men jag skulle i alla fall vilja lyfta de tre alliansreservationer som finns i betänkandet. Jag yrkar för tids vinnande bifall bara till reservation 10.

EU har en viktig roll att spela - så har det varit historiskt, men så är det även i dag - som en viktig aktör på många områden. Vi kristdemokrater ser EU som ett fredsprojekt där vi vill värna viktiga värden som handlar om demokrati, säkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Tack vare unionen kan vi också tackla frågor som är för stora för enskilda länder att lösa.

Men om unionen ska stå stadig och stark måste unionen ibland tyglas. I spåren av den internationella finanskrisen har starka krafter i Bryssel gjort anspråk på mer makt till unionen, mer centralisering och likriktning. Det finns de som vill ge EU beskattningsrätt och talar om att bygga Europas förenta stater. Vi kristdemokrater har inte en sådan EU-vision utan vill i stället bygga en union med självständiga, starka och välmående stater. Dessa kan dock i samverkan bilda en stark enhet när så behövs. Vi kan också lära av varandra och stärka varandras kapacitet till gagn för hela unionen. Men en union som försöker göra för mycket kommer att lyckas med för lite. EU ska vara ett samarbete mellan länder och ingen superstat.

Herr talman! Förra året gjorde vi i samband med valet till Europaparlamentet ett valmanifest. Det var fem punkter på den agendan. Jag kommer att nämna dem i samband med de frågor som jag ska ta upp.

Den första handlade om att begränsa Brysselbyråkratin. Med det menar vi att det är viktigt att EU fortsätter att hävda subsidiaritetsprincipen med mottot: rätt beslut på rätt nivå, och inget beslut ska flyttas uppåt till Bryssel utan att det är nödvändigt. Under förra året kom exempelvis frågan om kvotering till bolagsstyrelser upp i EU. När den frågan behandlades i EU-nämnden sa vi nej. Tillsammans med en majoritet av partier i nämnden sa vi nej till att flytta sådana beslut till Bryssel. Vi anser att det är en nationell fråga för varje land att besluta om.

Herr talman! Den andra frågan vi lyfte i samband med valet var att vi gemensamt inom EU måste bli bättre på att bekämpa brott. Den fria rörligheten inom EU är värdefull, men de öppna gränserna skapar också en utmaning och underlättar i vissa fall den grova brottsligheten. Det handlar om droghandel men också om människohandel. Det är framför allt många kvinnor som faller offer för människohandlare och dras in i tvångsarbete och prostitution.

Under det senaste årets härjningar med Isis framfart i Mellanöstern har också arbetet inom EU för att bekämpa terrorism och motverka radikalisering och att EU-medborgare ansluter sig till terrorverksamhet intensifierats. Det vi nu ser är ett ökat hot mot vår säkerhet men också mot våra grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Vi måste göra mer för att nå framgång här. Det handlar om det förebyggande arbetet men också om att straffa dem som på olika sätt har stöttat och deltagit i strider för Isis. Här har ett arbete startat inom EU, men ännu har vi inga riktigt konkreta åtgärder som räcker för att möta det hot vi ser - de räcker inte på långa vägar. Här måste Sverige fortsätta att driva på inom EU. De som har begått brott mot mänskligheten ska också ställas till ansvar inför Internationella brottmålsdomstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Den tredje frågan som Kristdemokraterna drev i samband med EU-valet förra året handlade om att stå upp för människovärdet. EU är en gemenskap som ska stå upp för viktiga värden. En fråga som under en längre tid har varit aktuell gäller det ökade antalet flyktingar som kommer till Europa för att söka skydd från krig och konflikter och från förtryck. De kommer också för att söka sig en möjlighet att överleva. De kommer nämligen från länder där det är djup fattigdom och där man inte har möjlighet till någon inkomst att leva på.

Europa står inför en utmaning som har eskalerat. Båtar kapsejsar i Medelhavet, och framför allt kvinnor och barn går under. Medelhavet har blivit en grav för människor på flykt. Så kan vi inte ha det. De kriminella ligor som lurar människor och sysslar med människohandel ska naturligtvis bekämpas. Men de människor som flyr för sitt liv måste kunna få sin sak prövad.

Vi kristdemokrater menar att vi måste förhindra att vi får en situation där inga människor kan söka skydd. Om man går på EU:s förslag om att skjuta ned båtar som smugglare vill använda och om man sedan ska hjälpa länder som Egypten, Libyen, Sudan och Mali att kontrollera sina gränser så att människor inte kan gå ut eller fly undrar jag, herr talman: Var finns möjligheten för dem som verkligen behöver skydd? Var ska de få det?

Vi kristdemokrater menar att vi inte kan stänga alla dörrar för människor i nöd. Det är inte värdigt EU och dess grundläggande värden, som anges i fördraget. Vi menar att det måste bli möjligt att söka nödvisum från tredjeland. Det är någonting som vi också lyfte i vårt EU-valprogram redan förra året. Det måste finnas en möjlighet att fly från tortyr eller fly om ens liv är hotat. Här har jag inte fått ett svar från regeringen som jag kan acceptera. Hur ska det gå till? På vilket sätt ska människor som är i behov av skydd kunna söka det?

Trots att Miljöpartiet sitter i regeringen är det nu från regeringen en linje som bara handlar om att skydda EU:s gränser. Vi riskerar att hamna i "Fästning Europa" - det är någonting som många säger sig inte vilja se.

Herr talman! I öst angriper Ryssland Ukraina för att man söker sig västerut mot EU. Ukrainas folk har valt vägen med möjlighet till ökad handel. Det har man också gjort för att man vill ha en demokratisk utveckling i sitt land. Det här har inneburit att Ryssland genom aggressionen mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim skapat en situation som är mycket allvarlig, inte bara där utan även här.

Det är nu viktigt att EU fortsätter att tala med en enad röst. Det har varit viktigt under det år som har varit att hålla ihop EU i en stark röst mot Ryssland. Sanktionerna har en väldigt viktig roll att spela. Man måste fortsätta att hålla fast vid dem tills Ryssland ser att EU faktiskt är en tillgång och inte någonting som ska bekämpas.

Det östliga partnerskapet, herr talman, är också viktigt att betona. Det finns i dag en utvidgningsfatigue, skulle man kanske kunna säga, som riskerar att medföra att de länder som går mot demokratisering tappar fart. EU måste fortsätta att ställa krav på reformer men också öppna för ökad dialog och utbyte.

EU:s relation till Turkiet är fortfarande problematisk. EU:s medlemsländer har olika inställning till landets medlemsansökan. Vi kristdemokrater har ställt oss positiva till den, men om de ska kunna närma sig EU måste de börja vända den utveckling som nu går i helt fel riktning. Mediefriheten inskränks konstant. Man släcker internet, twitter och olika sociala medier utan urskillning. Och fortfarande är Turkiet ett av de länder som har flest fängslade journalister. Det är naturligtvis inte acceptabelt om man ska bli medlem i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Säkerheten inom EU är en fråga som måste lyftas mer. Vi har en solidaritetsförklaring från EU-fördraget 2009 som måste ges en konkret innebörd. Den transatlantiska länken är naturligtvis viktig här. EU och USA måste tillsammans stärka säkerheten kring bland annat Östersjön och för våra baltiska grannar.

Kriget i Syrien och Irak påverkar EU i allra högsta grad vad avser flyktingströmmar men även i fråga om terrorism. Det kräver nu att vi får en stark samverkan kring att motverka terrorismen och samtidigt ha en öppenhet för människor som flyr.

Särskilt ansatta är kristna och andra minoritetsgrupper som i dag kämpar för att inte helt utrotas i dessa länder. Kristnas situation i Mellanöstern har uppmärksammats i EU under året som gått, men det krävs mer tydlighet från EU.

Min fjärde punkt handlar om behovet av fler jobb och företag. Utan företag och jobb kan vi inte bygga ett välstånd och inte skapa trygghet för våra medborgare. EU:s plan för att bli den mest konkurrenskraftiga regionen i världen till 2020 kräver nu att vi ökar reformtakten.

Vi måste värna den fria rörligheten och ta bort handelshinder. Vi ska öppna upp för TTIP, ett handelsavtal mellan EU och USA som har en viktig roll att spela för jobben. Kristdemokraterna ställer sig positiva till detta och hoppas att USA också snart tar steg för att få ett genombrott för TTIP.

EU-nämndens yttrande beskriver hur regeringen på många områden har fått stöd för sin ståndpunkt under året som gått, och vi har en ambition att i största möjliga mån ha en gemensam och inte alltför splittrad utrikesröst.

Men ibland har regeringen verkligen inte agerat professionellt. Samrådet om klimatmålen och Sverige erkännande av Palestina omnämns i betänkandet, och det är något som jag också skulle vilja nämna.

Vi ska ju höja miljöambitionen. När det gällde minskningen av växthusgasutsläpp, energieffektivisering och förnybar energi hade regeringen först med sig 50-40-30, som ni minns. Sedan fick man tvinga oss att acceptera 40-27-27. Det var alltså inte på grund av oppositionen som vi hamnade på de låga ambitionsmålen, utan det sänktes helt av regeringen själv. Det beskrivs också i EU-nämndens yttrande.

Vi måste göra klart att vi ska skärpa EU:s klimatmål. Det räcker inte att ett land gör insatser, utan vi behöver höga ambitioner för alla länder. Jag hoppas att klimattoppmötet i Paris kommer till viktiga framgångar på det området.

Herr talman! Jag inser att jag har dragit över tiden, men jag vill avslutningsvis säga några ord om regeringens Palestinadebacle. Att fatta ett beslut om att åka till EU och berätta om ett erkännande av Palestina innan man ens har informerat Utrikesnämnden är inte okej. Här hade regeringen, som kallar sig en samarbetsregering, kunnat samråda med oppositionen innan man sprang i väg i viktiga utrikespolitiska frågor som berör framför allt fredsprocessen i Mellanöstern som är så oerhört viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 10.

(Applåder)

Herr talman! Ärade ledamöter! Det är intressant att delta i den här debatten, som egentligen handlar om regeringens skrivelse angående EU:s verksamhet under 2014, även om vi verkar ta tillfället i akt att tala om EU som det ser ut i dag och som vi vill att det ska fungera framöver.

Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet och är tillbakablickande, och under en stor del av 2014 hade Sverige också en annan regering än den nuvarande.

Jag kan också konstatera att vi ses regelbundet i EU-nämnden, där våra positioner stäms av och där vi många gånger brukar ha en ganska livlig debatt men där vi faktiskt också har en väldigt stor enighet och samsyn kring många av dessa frågor. Det ser jag som en stor styrka och som en enorm tillgång i EU-arbetet.

Detta år har Sverige varit medlem i EU i 20 år - 20 omvälvande år, får man väl säga, både i EU och i vår omvärld. Det är ett bra tillfälle att reflektera kring den betydelse som EU har för Sverige och också hur Sverige påverkar EU. Vi ser ju att dagens EU är en union som utvecklas och växer i takt med oss människor som utgör dess grund.

För inte så länge sedan - vi påminns om det i år, som är ett tragiskt märkesår på många sätt - var vår kontinent sargad av krig och präglat av fiendskap mellan länder. Trots att dagens EU är så mycket mer än ett fredsprojekt får vi aldrig glömma varför EU en gång bildades och se oss omkring för att också fundera över hur vi undviker att röra oss i en riktning mot alltmer av våld och militära lösningar på konflikter.

EU är i dag ett centrum för fred, handel och utveckling. Genom att knyta länder närmare varandra och skapa gemensamma ekonomiska intressen kan både fred och tillväxt gro. Detta är alltjämt en av EU:s bärande idéer.

Men även om vi har lämnat finans- och eurokrisens värsta år bakom oss ser vi att återhämtningen långt ifrån är den vi hade önskat oss. Många av medlemsländerna kämpar fortfarande för att få ordning och reda i de offentliga finanserna och för att få fart på tillväxten. Skillnaderna mellan medlemsländerna är stora. På vissa håll har arbetslöshetssiffrorna bitit sig fast på alarmerande höga nivåer, för att inte nämna ungdomsarbetslösheten, som är oacceptabelt hög.

Därför måste EU fortsätta prioritera tillväxtskapande åtgärder. Att skapa fler jobb och öka tillväxten är också regeringens huvudprioritering i EU-arbetet. Det är viktigt för Europa, och det är viktigt för Sverige. Regeringens mål är att ha lägst arbetslöshet i Europa till 2020.

Stora förändringar sker inte över en natt. Det krävs tålamod, beslutsamhet och hårt arbete. Det finns redan flera förslag och åtgärder som kan stimulera den ekonomiska tillväxten, och dessa förslag måste förstås bli verklighet.

Kommissionens investeringsplan kan förbättra klimatet för offentliga investeringar, vilket i sin tur förbättrar klimatet för privata investeringar. Ökade satsningar på utbildning, infrastruktur, forskning och innovation är helt avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Sverige är ett exportberoende land som måste vara öppet mot omvärlden. Omkring 90 procent av framtidens ekonomiska tillväxt uppskattas äga rum utanför EU. Frihandel är därför centralt. Regeringen arbetar för progressiva internationella handelsavtal och för att riva handelshinder. Ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA, det så kallade TTIP, förhandlas just nu. Regeringens målsättning är att nå ett ambitiöst resultat för att stödja tillväxt och sysselsättning utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen samt människors och djurs hälsa försämras.

För tre veckor sedan presenterades kommissionens förslag om en digital inre marknad. En inre marknad som till fullo drar nytta av digitaliseringens möjligheter har stor potential att bidra till Europas tillväxt och konkurrenskraft.

Herr talman! Vi måste låta Europas kvinnor ta plats på arbetsmarknaden och förstås där beslut fattas överallt i Europa. Här finns en enorm tillväxtpotential som Europas länder i dag går miste om. Det stora antal kvinnor i Europa som inte släpps in på arbetsmarknaden eller är fast i deltidsarbete får sämre löneutveckling, lägre pensioner och betydligt mindre makt över sina egna liv. Därför måste Europas styrande politiker bidra till att bygga samhällen där människor har tillgång till barnomsorg, äldreomsorg och föräldraledighet.

Sverige har konkret erfarenhet av insatser som gör det möjligt för fler kvinnor att kliva ut i arbetslivet, och Sverige ska gå i täten och ta andra länder med sig på vägen mot jämställda samhällen.

Herr talman! Den ekonomiska tillväxten är, som jag har sagt, central och måste gå hand i hand med en social utveckling. Den fria rörligheten och den gemensamma inre marknaden ger EU:s 500 miljoner invånare unika möjligheter att flytta till ett nytt jobb eller studera i ett annat land. Samtidigt ger det företagen fantastiska möjligheter att hitta rätt kompetens.

Den gemensamma arbetsmarknaden får dock inte leda till osund konkurrens av oseriösa företag eller till försämrade arbetsvillkor för löntagarna, och därför arbetar regeringen aktivt för rättvisa arbetsvillkor och ordning och reda på den europeiska arbetsmarknaden. Arbetare måste få likvärdig lön och likvärdiga villkor, oavsett varifrån de kommer.

Det är bråttom att lösa de globala miljöproblemen. Vi vet att det sura regnet, algblomningen och uppvärmningen inte stannar vid landgränser. Som jag ofta sa som miljökommissionär: Miljöförstöringen följer inte landgränser, utan den följer en vind eller en flod. Därför måste vi arbeta tillsammans, lokalt och globalt, för att finna gemensamma lösningar.

Det förändrade klimatet måste ses som ett reellt hot som riktas mot så mycket mer än enbart miljön i sig. Vår livsmedelsförsörjning, jordens vatten- och landnivåer och människors hälsa kommer att påverkas dramatiskt om vi inte lyckas bromsa utvecklingen.

I slutet av året är det den internationella klimatkonferensen i Paris. Vi vill att EU ska spela en huvudroll. Min och regeringens förhoppning är att Parismötet blir en händelse som vi i framtiden blickar tillbaka på, att det blir vändpunkten då vi fick ett globalt, rättvist och rättsligt bindande avtal. För att lyckas måste vi få med oss de stora ekonomierna, och alla måste uppfylla sina åtaganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Som vi redan har hört från talarstolen - och som många har talat så bra om och beskrivit så väl - är det ett förändrat och oroligt säkerhetsläge i vår omvärld. Rysslands olagliga annektering av Krim är den allvarligaste utmaningen mot den europeiska fredsordningen sedan kalla krigets dagar. Den ryska aggressionen har fortsatt med understöd från separatisterna i östra Ukraina. Putins propagandamaskin går på högvarv. Obekväma röster, till exempel Boris Nemtsov, har tystats.

Europeiska unionen måste fortsätta att stå enad mot Rysslands aggression. Vårt stöd till Ukraina måste vara starkt, och EU:s dialog med Ryssland ska vara tydlig och principfast.

I vårt södra grannskap har den akuta situationen i Medelhavet knappast undgått någon. I år har ofattbart många migranter förlorat livet. De flyr för sina liv i hopp om en framtid i Europa. Den situation som nu råder är omänsklig och ohållbar. Vi måste göra allt vi kan för att rädda människoliv och stoppa dessa tragedier.

Sverige förespråkar, som ni vet, en jämnare fördelning av flyktingar, ett ökat samarbete vid EU:s yttre gränser, fler lagliga vägar in i EU samt att människosmugglingen ska motarbetas. Solidaritet och samarbete är nyckeln till att lösa problemen. Fler måste göra mer.

Situationen i Mellanöstern förblir oroande och på sina håll desperat. Världssamfundet måste få slut på kriget i Syrien. Sverige liksom övriga EU ingår i den breda koalitionen mot Isil. Under våren har vi också sett våldsamma terroristdåd i både Paris och Köpenhamn. Attackerna slår mot våra mest grundläggande värden - yttrandefrihet och demokrati. Utmaningarna i vår omvärld sätter principen om universella mänskliga rättigheter på prov. Därför måste vi upprätthålla grundläggande värden som är avgörande för att skapa fredliga, öppna, toleranta och inkluderande samhällen. Oavsett ursprung, land och sammanhang måste varje människas lika värde gälla.

Nu står utvecklingen av den gemensamma EU-politiken inför nya steg. Arbetet med den strategiska översynen av EU:s externa relationer är av mycket stor vikt. Sverige kommer att agera konstruktivt och aktivt för att fördjupa och utveckla den gemensamma utrikespolitiken. Ett starkt och sammanhållet EU som kan agera med kraft ligger i vårt intresse.

Herr talman! Sverige representeras i EU på varje nivå varje dag. Från idéstadium till beslut drivs Sveriges intressen. Vi gör det med stöd av det svenska parlamentet, den svenska riksdagen. Under Sveriges 20 år som medlem i EU har vi bidragit till att sätta miljöfrågorna på EU:s dagordning. Vi har drivit på för utvidgning, och vi fortsätter att driva på. Det skapar stabilitet och välstånd. Vi verkar för öppenhet, vi står upp för frihandel och vi värnar sunda offentliga finanser. Vi har byggt närmare relationer med vår omgivning och tillsammans främjat ett fredligt och demokratiskt Europa. Fråga vem ni vill får ni höra att Sverige fortsätter att driva frågan om det östliga partnerskapet. Tyvärr finns numera många röster som vill hålla emot, men vi kämpar på. Vi ska göra det med stöd av riksdagen.

Tillsammans fortsätter vi arbetet för fler jobb och ökad tillväxt, för ordning och reda på arbetsmarknaden samt för en framåtsyftande ambitiös miljö, energi- och klimatpolitik. Vi ska stärka EU:s globala engagemang och fortsätta arbetet för ett säkrare grannskap, och vi ska sätta jämställdheten i centrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Vi gör det, herr talman, i ett Europa där vi har bestämt oss för att ersätta blod på slagfältet med tålamod vid förhandlingsbordet.

Herr talman! Tack till utrikesministern, som har kommit hit till debatten i dag! Det är glädjande och tacksamt att ministern är här i dag.

Under året som har gått har, precis som utrikesministern säger, migrationskrisen eskalerat. Många har varit berörda av kriget i Syrien och Irak, som har eskalerat med Isils framfart.

Frågan om fler lagliga vägar in måste diskuteras om man ska kunna hjälpa människor. EU diskuterar samtidigt mycket hur människor ska stoppas från att komma till EU. Jag tycker inte att man ska sticka under stol med det.

Vi har i EU-nämnden diskuterat lagliga vägar in. Ministern säger att regeringen driver frågan. Jag menar att EU inte driver frågan, och jag tycker inte heller att ministern driver frågan.

Kristdemokraterna har föreslagit att i stället för att bekämpa, skjuta på båtar och säga stopp vid gränserna, att människor inte ska kunna fly från sina hemländer, ska det finnas möjlighet att söka nödvisum. Det är en fråga som vi drev förra året i samband med EU-valet.

Jag vet att utrikesministern har sagt en sak. Sedan sa migrationsministern nyligen något helt annat i tv om huruvida regeringen är villig att stödja förslaget. Jag skulle vilja få ett klargörande. Var står regeringen i frågan om att hjälpa människor som har skyddsbehov och där EU enligt alla regler, enligt fördraget, har en skyldighet att hjälpa till?

Herr talman! De möjligheter som finns i dag är framför allt genom vidarebosättning och kvotflyktingar. Désirée Pethrus är säkert väl medveten om att kommissionens nya förslag om migration har kommit och att det har presenterats idéer om en mekanism för intern omfördelning av asylsökande och en modell för att vi faktiskt ska kunna dela på ansvaret.

Självfallet måste människor få söka stöd och asyl i våra länder. Désirée Pethrus beskrivning stämmer inte. Det som måste åstadkommas är också en insats mot människosmugglarna. Det är högst hänsynslösa och grymma smugglare som utnyttjar mycket utsatta människor, och det måste vara fråga om en kombination av åtgärder. Det är därför som förslaget som har diskuterats i rådet och som jag har redogjort för innehåller flera olika delar.

De fartyg vi sänder i väg hjälper också till att säkra att människor kan ta sig till exempelvis Italien och Grekland. Därifrån måste vi hjälpas åt att se till att människor kan få en säker väg in.

Jag måste få fråga: Hur tänker ni att förslaget ska fungera? Jag säger att vi ska pröva olika lösningar, men hur ska humanitära visum fungera? Vem ska sköta den hanteringen? Vilka effekter tror Désirée Pethrus att de kommer att få?

Herr talman! Tack för svaret, utrikesministern! Nu blev det tydligt att utrikesministern inte tror på humanitära visum - nödvisum. Vi kristdemokrater har sagt att möjligheten måste prövas. Det är därför jag och Kristdemokraterna vill att utrikesministern ska driva frågan i EU. Som det är nu kan det inte ens bli en diskussion om hur hanteringen av nödvisum kan gå till. Det skulle till exempel kunna finnas EU-kontor som kan samråda med UNHCR. Människor ska kunna söka sig på legala vägar in via EU:s olika institutioner. Man har tidigare talat om att inrätta EU-kontor så att människor kan söka sig dit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Visst ska människosmugglare bekämpas. Det är vi kristdemokrater för. Vi tycker inte att människor ska utnyttjas på det fruktansvärda sätt som sker i dag. Men problemet med paketet är att vi ska hjälpa Libyen, Mali, Tunisien, Egypten, Sudan och andra länder att stoppa människor redan vid gränserna. Det blir oerhört svårt. Om det inte kan finnas EU-kontor i dessa länder där människor kan söka skydd förstår jag inte hur människor som är i behöv av skydd över huvud taget ska kunna söka skydd.

Vart ska de här människorna ta vägen? Om vi hjälper till att stänga gränserna i låt säga Sudan, om vi ser till att bekämpa båtar, då undrar jag: Var ska de här människorna kunna söka skydd?

Herr talman! Jag uppskattar jättemycket ditt engagemang, Désirée Pethrus, men nu talar du om väldigt många olika saker. Det är helt olika fenomen och helt olika insatser.

Det är väl ingen som säger någonting annat än att vi ska försöka samordna våra krafter och att vi ska informera. Men det är väl någonting annat än humanitära visum.

Jag frågar helt enkelt: Är det någon som kan beskriva hur det ska gå till? Jag är verkligen öppen för att resonera om alla möjliga insatser, men jag vill veta hur det ska gå till. Vad betyder det egentligen att vi ska ha UNHCR-kontor och att kommissionen ska finnas representerad? Självklart ska vi göra den typen av insatser, men hur ska humanitära visum fungera? Vilken signal tror Désirée Pethrus att det skickar, och vad tror hon att effekterna blir?

Det handlar inte om att stänga några gränser i Sudan. Nu talar vi plötsligt om alla möjliga olika fenomen här.

Det som EU har samlat sig till och det som är en viktig diskussion som vi för nu handlar om hur vi på folkrättslig grund ska kunna se till att förhindra det lidande och den död som just nu utspelar sig på Medelhavet. Hur ska vi kunna göra insatser mot människosmugglarna, och hur ska vi kunna öppna fler vägar så att fler länder faktiskt tar ansvar, inte minst för kvotflyktingarna och för vidarebosättning?

Människor måste fortsatt få kunna ta sig till Europa. Självklart ska vi se till det. Men jag tycker att det börjar bli dags att flytta sig till en diskussion som är mer konkret, där man också tar ansvar för vad som blir effekterna och tar ansvar fullt ut.

Herr talman! Jag har tre frågor till utrikesministern.

Den första handlar om östliga partnerskapet. Det är alldeles uppenbart att det östliga partnerskapet behöver ett nytt ledarskap för att kunna bäras framåt och inte bara bli ett försök att så att säga hålla i och hålla kvar utan faktiskt få ett driv. Det var på det sättet, genom Sveriges tydliga röst, som vi tillsammans med Polen en gång lyckades göra och flytta det östliga partnerskapet till vad det har blivit. Jag skulle vilja höra om utrikesministern är beredd att ta på sig ansvaret för att Sverige ska bli en tydlig dragkraft för att förnya energin i det östliga partnerskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Min andra fråga handlar om klimatinsatserna. Jag är nyfiken, herr talman, på skälen till att regeringen har ändrat sig och nu, som jag uppfattar det, stöder att man ska få räkna 10 procent internationella krediter som en del av åtagandet när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Det var ju någonting som regeringen tidigare motsatte sig. Det vore intressant att höra skälen till att regeringen nu instämmer i den hållning som vi tidigare har framfört.

Min tredje fråga, herr talman, handlar om migranterna. Den handlar om att EU har begärt ett kapitel VII-mandat från säkerhetsrådet för att kunna göra militära insatser i Libyen. Jag skulle vilja höra om utrikesministern kan ge något besked om möjligheten att ett sådant mandat får ja i säkerhetsrådet.

Herr talman! Jag tror nog att alla medlemsländer i EU i dag skulle säga att vi har tagit på oss ledartröjan när det gäller östliga partnerskapet. Det är vi som har drivit på. Det är vi som har lagt fram texter, och det är vi som har förhandlat med andra länder hela tiden i den här processen.

Vi diskuterar just nu hur vi tar det vidare, hur vi ser till att det här inte tillåts försvinna i bakgrunden, hur vi formulerar det så att det förblir aktuellt också för de länder som just nu rör sig i en annan riktning. Tre av länderna i östliga partnerskapet går ju i fel riktning, kan man säga, och närmar sig snarare Ryssland. Hur ser vi till att vi håller kvar tanken och perspektivet att få komma närmare EU som en motiverande kraft när det gäller reformerna?

Jag tror att ni kan fråga vem ni vill, så vet de att det är vi som har insisterat på att vi ska behålla eller helst förstärka skrivningarna, både under det möte som nyss har varit och framöver. Vi har alltså redan tagit på oss en sådan ledartröja, och vi ämnar behålla den på och driva på med andra, likasinnade länder.

När det handlar om migrationen följer EU också två spår. Det ena är att försöka se till att vi får en så gedigen folkrättslig grund som möjligt. Naturligtvis duger en inbjudan från Libyen såväl som ett mandat från FN:s säkerhetsråd. Helst skulle vi vilja se både och - att det är väl förankrat i Libyen och att det även finns en diskussion i säkerhetsrådet. Men vi kan också hamna i ett läge där en säkerhetsrådsresolution blockeras av något land.

Herr talman! Det är nästan så att jag hoppas på det sistnämnda. Att EU ska begära ett kapitel VII-mandat som för första gången skulle handla om att säkerställa en mur mot det södra grannskapet låter i mina öron inte så attraktivt, måste jag säga.

Herr talman! Jag hörde utrikesministern säga: Fråga vem som helst, så säger de nog att vi är de som står upp för östliga partnerskapet. Men, herr talman, jag söker det tydliga ledarskapet för detta, den tydliga röst som hörs inte bara i sammanträdesrummen utan även för befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Man kan ju se besvikelsen efter Riga. Många länder uppfattade att de inte fick de svar de önskade. Förhoppningarna sviks, och många medborgare i våra grannländer i öst känner en fråga komma krypande: Kommer vi att bli svikna igen?

Jag hoppas verkligen att vi ska vara en stark och tydlig röst för att utanför sammanträdesrummen klargöra vikten av det östliga partnerskapet och att man drar det vidare.

Jag hörde inte något svar på min fråga om klimatet, herr talman, men jag utgår från att jag får det svaret i nästa replik från utrikesministern.

Herr talman! Jag ser det som en enorm tillgång att vi har samma syn, att riksdagen delar synen på behovet av att fortsätta det östliga partnerskapet och att fortsätta att ha en hög ambitionsnivå. Jag ser det som en uppmaning att nu kanske också bygga på med kommunikation med artiklar och annat om det östliga partnerskapet.

Det vi har försökt göra är att få ett konkret resultat i Riga och att se till att skrivningarna där, som ska vara vägledande för hur EU ska agera, är tillräckligt ambitiösa. Jag har personligen sett till att vi har besökt Georgien, Moldavien och Ukraina. Jag har bjudit med mina kollegor. Vi åkte gemensamt till både Georgien och Moldavien med den polska och den danska kollegan.

Vi fortsätter att tala om de här frågorna. Men jag ser detta som en uppmuntran att göra ännu mer, att kanske kommunicera här på hemmaplan också. Men jag tror nog att man har uppfattat väldigt tydligt var Sverige står i den här frågan.

Det är en besvikelse att det helt tydligt finns en rörelse som något delar EU:s medlemsländer, att några börjar bli mer tveksamma till att hålla fast vid det östliga partnerskapet. Därför måste vi fundera över hur vi ska utforma detta så att vi fortsatt kan motivera reformtakten och motivera människor, inte minst i Georgien, Ukraina och Moldavien, att fortsätta arbetet och hålla kursen när det gäller de här ganska svåra reformerna.

Klimatfrågan anser jag att vi har diskuterat många gånger. Det är väl känt vad som är den svenska linjen, och vi har fått stöd för våra positioner.

Herr talman! Det finns såklart många frågor att lyfta fram i den här typen av diskussioner, men jag måste erkänna att det för mig är ganska självklart vad jag vill fråga utrikesministern om. I söndags besökte jag en by som heter Pauleasca. Den ligger mitt i Europa, i centrala Rumänien, och bebos av romer. Det är en by där den enda gatan är en lerig stig, där husen är byggda av papp och plywood, där det saknas rinnande vatten och där barnen inte har möjlighet att gå i skolan. När jag frågade var toaletten fanns pekade man mot skogen och sa: Skogen är vår toalett.

Det mest upprörande med det här besöket var egentligen inte fattigdomen i sig. Jag har mött lika djup fattigdom i andra delar av världen. Det mest upprörande var kontrasterna. En mil bort bodde rumäner - inte i rikedom, men i ett helt annat välstånd. Två timmars bilresa från Pauleasca sitter rumänska ungdomar med hipsterskägg och diskuterar vilka sneakers man ska köpa och vilka universitet man ska plugga på. Det är en avgrund mitt i Europa i möjligheter och frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Detta är en utmaning för Rumänien men i högsta grad också en utmaning för EU. Det är EU-medborgare som lever i denna misär. I Rumänien ser vi nu hur man i allt högre grad väljer att börja använda sig av EU:s sociala fonder och göra ytterligare insatser riktade just mot romerna. Det är positivt och bra. Problemet är att många av de insatser som EU gör i dag i Rumänien slår fel. Man beskrev hur man hade gett 160 000 romer i Rumänien jobbcoacher och korttidsutbildningar. Det var helt misslyckade och missriktade insatser i ett land där romer i många fall saknar identitet, inte äger sin mark och transporterar sig med häst och vagn.

Därför vill jag fråga utrikesministern: Hur vill regeringen nu se till att EU ändrar sin politik för att långsiktigt bidra till att romer i Rumänien får en dräglig tillvaro?

Herr talman! Redan för tio år sedan besökte jag den rumänska landsbygden och såg den misär som den romska befolkningen levde i - och lever i - på många håll. Det här är naturligtvis helt oacceptabelt. Det är väldigt viktigt att vi funderar över vad vi kan göra, både via EU och i våra bilaterala kontakter med Rumänien. Vi är förstås djupt oroade över romernas otrygga och väldigt utsatta situation.

Det är medlemsländerna som har det yttersta ansvaret för att se till att förbättra och garantera romernas sociala och ekonomiska integration i samhället. Det finns redan ganska stora resurser avsatta som vi anser att främst Rumänien och Bulgarien måste utnyttja, framför allt för att investera i barnens skolgång och se till att de får utbildning. Om man misslyckas med det har jag svårt att se att deras situation kommer att förändras på sikt. Det måste börja med att man har en tanke om att investera i barnen och göra en ordentlig insats för att förbättra de sociala villkoren. Det gäller boende, hälsa och utbildning.

Det handlar alltså om att förmå dem att använda de resurser som finns och upphöra med diskrimineringen. Det är det allra viktigaste steget.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att se vad Sverige och den rumänska regeringen kan göra. Men man måste också se att EU är en aktör här.

Jag tycker mig förstå att den nya regeringen i Sverige har en aktiv dialog med Rumänien. Det tycker jag är bra. Det ser ut att vara viktiga projekt på gång. Vi har ett svenskt civilsamhälle som engagerar sig i Rumänien och gör oerhört viktiga insatser. Även om Rumänien har en mycket lång väg kvar i sitt arbete med att bekämpa antiziganism och diskriminering börjar det röra sig i det rumänska samhället.

Den här debatten handlar däremot om EU:s roll. Jag tror att vi behöver titta på vad EU gör. Som utrikesministern säger går EU i dag in med mycket stora summor i Rumänien. Men det finns en ganska stor kritik från romer och de organisationer som jobbar med romer mot hur EU jobbar. Vi vet från ett svenskt perspektiv hur man bekämpar fattigdom - vi har gjort den resan. Vi vet att det krävs långsiktighet och uthållighet. Man måste skapa trygghetssystem, grundläggande välfärd och verktyg för människor att resa sig upp ur fattigdom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

EU:s insatser i dag i Rumänien handlar dock i väldigt liten utsträckning om att garantera skolgång eller liknande. Det är mycket som är kortsiktigt och av projektkaraktär. Detta kommer inte att göra så stor skillnad. Här behöver man nog verkligen titta på EU:s arbete, på hur vi kan använda våra gemensamma resurser och jobba långsiktigt för att bekämpa den misär som så många romer lever i.

Sedan är det också viktigt att understryka att romerna i Rumänien på många sätt är offer - de yttersta offren för krisen i Europa. Många romer jag träffade i söndags beskrev att de hade jobb för tre fyra år sedan. De åkte några månader per år och plockade frukt i södra Spanien eller hade tillfälliga byggjobb i Italien. Den typen av jobb försvann i den ekonomiska krisen. Det är ingen slump att det är nu romerna kommer till Sverige. Det är en direkt konsekvens av den djupa ekonomiska krisen i södra Europa. Man måste se att krisens kanske främsta offer i Europa i dag är romerna.

Herr talman! Dessvärre tror jag att det är sant. Det är de som redan är fattiga och väldigt utsatta som drabbas hårdast i en kris. Det som kommer sedan i form av politiska kriser är ett utslag av detta. Människor ser att det inte räcker vad ett enskilt medlemsland gör eller vad EU gör. Man är missnöjd med insatserna, för de ger inte jobb eller trygghet, ger inte allt det som utlovats. Det är verkligen en läxa för våra system.

Jag är lite försiktigare med att säga att det här är EU:s fel. Det EU har gjort är först och främst att ålägga alla medlemsländer att upprätta nationella strategier när det gäller romernas situation, antiziganism och annat och dessutom se till att det finns avsevärda resurser avsatta.

De medlemsländer som främst är berörda måste nu jobba med diskrimineringen och inställningen till den romska befolkningen i sina länder och systematiskt ta sig an det som på sikt kan förändra dess situation. Det har att göra med utbildning. Hur ska man någonsin kunna förändra situationen om människor inte ens får grundläggande utbildning? Framför allt behöver de hus och möjligheter till hälsovård. Vi måste investera i barnen.

Det är klart att vi inte vill acceptera en situation med en permanent underklass som sitter och tigger på våra gator här också. Det kan inte vara acceptabelt. Vi måste fortsätta att trycka på ursprungsländerna för att se till att de fullt ut tar sitt ansvar. Vi måste göra det i dialog, och vi måste fortsätta att jobba inom EU. Det vi kan förbättra där ska vi absolut följa upp. Men jag menar att ansvaret måste ligga där det är i dag - även på medlemsländernas regeringar.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för att hon trots den lätta vårförkylningen ändå vill vara aktiv här med oss.

Vi hörde tidigare Hans Linde från Vänsterpartiet ondgöra sig över hur Grekland hanteras av de ondsinta riskkapitalisterna och EU och framhålla hur Syrizas inträde på landets politiska scen kommer att vara avgörande för Greklands framtid. Det har jag hört flera gånger om.

Men det mest intressanta för mig är vilken syn statsrådet har på EU:s hantering av den grekiska finansiella problematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Jag tycker att det är oerhört viktigt att man fortsätter dialogen med Grekland och försöker hitta en långsiktig lösning.

Faktum är att Hans Linde hade en viktig poäng förut. Det handlar om hur man gör med till exempel hälsosektorn. Det är väldigt sant att man sår en draksådd. Jag läste någon rapport där man jämförde med Island. Island sa där: Vi kommer absolut inte att acceptera att man skär ned på hälso- och sjukvård. Nu ser vi sjukdomar komma tillbaka i Grekland som vi trodde var utrotade och borta. Detta är verkligen någonting som skapar problem för framtiden.

Det finns ingen annan väg än att fortsätta att titta på nödvändiga reformer av det finansiella, politiska och ekonomiska systemet i Grekland. Det finns inget annat sätt att hantera lånen och att försöka att få en återbetalning. Men till slut kan det grekiska folket inte göra mer. Det går inte att tvinga fram blod ur en sten. Man måste hitta en rimlig väg framåt. Det måste ske i kontakterna som man hittills har haft, i ständiga förhandlingar med den grekiska regeringen. Sedan måste de ibland inse att de ibland kanske har lovat för mycket.

Herr talman! De har lovat för mycket. Landet behöver nödvändiga strukturförändringar och reformer. De har nekats det. Bollen gick över till långivarna och EU. De avkrävs att ta ansvar. Men i dessa sammanhang, statsrådet, finns det två som ska dansa och inte bara en. Att acceptera Lindes och Vänsterns bild av det elaka EU och den elaka kapitalismen som Greklands stora problem vore inte bara en kraftfull överdrift utan en uppmålning av en falsk verklighet.

Jag är därför glad att statsrådet pekar på just nödvändiga reformer och strukturförändringar för landets framtid och även en aktiv dialog med såväl unionen som landets rådgivare. Samtidigt behövs en åtgärdsplan som verkligen visar att den politiska viljan finns hos den nuvarande regeringen i Grekland för att klara den svåra situationen.

På en punkt delar jag dock uppfattningen: Det är människorna som lider. I sådana sammanhang är det oftast länder med instabila finansiella grunder, och då faller problemen väldigt tungt på deras befolkning.

Herr talman! Det känns lite som att jag är mellanhanden här mellan Hans Linde och Moderaterna. Jag har kanske ingenting emot det. Det finns många argument som man kan känna stor sympati för i det Hans Linde säger om hur det ibland utformas och de effekter som vissa åtgärder har fått.

Vi vet också att det är historiska försyndelser. Det visar vad priset blir när man inte lever upp till åtagandena som euromedlem eller EU-medlem. Man måste sköta sina finanser, sin budget och sin ekonomi. Men å andra sidan kan inte åtgärderna, när de kommer sent efteråt när katastrofen redan är ett faktum, utformas på ett sådant sätt att de slår mot dem som har det allra sämst. När det till sist inte går att få fram mer eller tvinga folk till mer får man en politisk reaktion och ett uppror mot allt som får den här typen av politiska konsekvenser eller hälsoeffekter, som man måste betala för längre fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Det är ibland verkligen att välja mellan pest och kolera. Men det finns ingen annan väg framåt än den genom reformer, fortsatt samtal, stöd och hjälp. Det handlar förhoppningsvis också om ekonomisk hjälp som gör att man kan börja skapa jobb igen och komma ur krisen på ett sunt sätt.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag yrkar bifall till reservationerna 6 och 19, vilket även Johnny Skalin har gjort. Men vi ställer oss givetvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet.

Herr talman! Sverigedemokraterna förespråkar ett mellanstatligt samarbete mellan Europas länder. Vi kan instämma i mervärdet i en gemensam linje i vissa stora utrikespolitiska frågor så länge det görs med konsensus mellan medlemsstaterna och varje medlemsstat också fortsatt har frihet att föra sin egen utrikespolitik i enlighet med sina intressen.

Vi ser däremot med oro på en utveckling där alltmer av utrikespolitiken förflyttas från medlemsstaterna till EU:s utrikestjänst. En gemensam utrikestjänst med en gemensam representant i utrikesfrågor menar vi är ett tydligt steg mot en federal europeisk stat. Det är någonting som vi motsätter oss och någonting som Sveriges väljare aldrig har fått chansen att rösta för eller emot.

Herr talman! Ytterligare ett steg mot att federalisera unionen är att utöka EU:s möjligheter att föra medlemsstaternas talan i FN. I och med resolution 65/276 från 2011 har EU:s institutioner, i stället för representanter från EU:s ordförandeland, rätt att föra unionens talan i FN. Resolutionen ger också EU:s institutioner, även då den understryker att EU inte är en medlemsstat, långtgående rätt att agera som en sådan. Lissabonfördraget förbinder också EU:s medlemsländer att hävda EU:s linje inom FN.

Vi är av uppfattningen att FN är och även i framtiden ska vara en nationernas förening och att EU inte är och heller inte ska bli en nation. I och med det viktiga arbete som Sverige historiskt har bidragit med i FN - och som jag hoppas att Sverige kommer att bidra med i FN, om vi får en plats i säkerhetsrådet - är det viktigt att Sverige får ha en röst i FN och att FN inte går miste om en betydelsefull röst genom att det bara är EU som ska föra talan i FN.

Herr talman! Vad gäller frågan om EU:s utvidgning med nya potentiella medlemsländer vill jag vara väldigt tydlig. Givetvis ska medlemsländerna få göra sina egna val om vilken riktning de vill gå och om de väljer att bli medlemmar. Men om en utvidgningsprocess långsiktigt ska vara hållbar både för nuvarande medlemsstater och för potentiella nya länder måste EU bli mycket tydligare i sina krav och mer konsekvent vad gäller konditionalitet, alltså att länder uppfyller sina åtaganden innan eftergifter görs från EU:s sida.

Vi ser tydliga tecken på att kommissionen har sett mellan fingrarna vad gäller uppfyllande av Köpenhamnskriterierna i realiteten. Annars hade vi exempelvis inte sett den situation som vi i dag har i Rumänien, som är ett EU-land. Vi anser dessutom att mycket tydligare krav måste ställas vad gäller länders hantering av korruption, organiserad brottslighet, hantering av konflikter samt att de ska ha en stabil ekonomi.

Herr talman! Kriget i Ukraina har drabbat det ukrainska folket väldigt svårt. Vi vill framhålla vikten av omfattande humanitära insatser riktade till de områden som drabbats hårdast av striderna. Vi ställer oss även positiva till att EU lyfter fram handelshinder mot Ukraina. För att verka för en positiv utveckling i Ukraina vad gäller reformer är det viktigt att vi verkligen följer upp det stöd som ges till Ukraina mycket noggrant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Herr talman! Sverigedemokraternas principiella utgångspunkt är att värna alla staters suveränitet, självbestämmande och territoriella integritet. Det betyder att vi är väldigt kritiska till den överstatliga inriktningen inom EU. Enligt samma utgångspunkt är vi naturligtvis ännu mer kritiska till Rysslands stormaktsfasoner, som utgör ett säkerhetspolitiskt hot i vårt närområde och på ett mycket allvarligt sätt har kränkt Ukrainas integritet och inneburit ett brott mot internationella lagar.

Herr talman! Vi ställer sig oss mycket positiva till EU:s starka reaktion mot Rysslands agerande på Krim och i östra Ukraina. Vi står bakom det paket av sanktioner som EU infört mot Ryssland hittills. Partiet står också öppet för att utvidga sanktionerna om det är nödvändigt. Sanktionspaketet är ett av de exempel där vi menar att ett gemensamt ställningstagande från EU-länder kan medföra något positivt så länge det görs med konsensus.

Herr talman! Den viktigaste målsättningen för Mellanöstern måste vara en varaktig fred där båda parter kan leva i säkerhet och välstånd när vi ser på konflikten mellan Israel och Palestina. Vi ser det som omöjligt att Hamas kan bli en del av en sådan långsiktig lösning.

Inte sällan får vi höra att regeringen inom EU i sina ståndpunkter vill framföra vikten av fredsförhandlingar och av att uppnå en tvåstatslösning. Men då undrar jag vad det är som ska lösas. Enligt regeringen är det ju redan två stater. Palestina uppfyller alla krav, och det är redan färdigt. Vi har en tvåstatslösning. Vad är det som ska förhandlas om man redan anser att allting i Palestina är klart och korrekt trots att en terrororganisation är en del av regeringen?

Herr talman! EU har inte heller varit de mest trovärdiga i att hantera konflikten. Hela frågan med att stämpla Hamas som terrorister har hanterats ovarsamt och oseriöst. Beslutet att terrorstämpla Hamas fattades av ministerrådet 2001. Det beslutet har nu, 14 år senare, upphävts av EU-domstolens första instans därför att det inte har fattas på starka och väl utredda grunder. Som väl är betraktar ändå EU Hamas i sak som terrorister, och jag förutsätter att man också återinför dem på EU:s terrorlista.

EU inklusive Sverige är en av de mest generösa givarna till den palestinska myndigheten. Vi ser allvarligt på att man är det trots de allvarliga brister som finns. Den palestinska människorättsgruppen ICHR har till exempel kritiserat den palestinska säkerhetstjänsten för att ha torterat 126 personer mellan januari och oktober 2014. Human Rights Watch riktar också allvarlig kritik mot myndighetens shariadomstolar, som systematiskt och grovt diskriminerar kvinnor. Hur stämmer det överens med regeringens vilja att föra en feministisk utrikespolitik att Sverige ger så mycket pengar och att vi stöder att EU ger stora pengar till palestinska myndigheten?

Herr talman! I Västsahara har vi till skillnad från när det gäller Hamas och den palestinska myndigheten en interimsregering som under lång tid har tagit avstånd från våld och terrorism och som uppriktigt vill leva i fred med Marocko. Sverigedemokraterna stöder ett erkännande av Västsahara som stat. Vägen till att bygga en fungerande stat i Västsahara kräver en folkomröstning och fredsförhandlingar med Marocko. Marocko visar dock ingen vilja till samarbete i frågan. Landet sköter också den humanitära situationen i Västsahara dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Vi anser därför att riksdagens beslut den 5 december 2012 om att Sverige ska erkänna den sahariska arabiska republiken och att Sverige även ska verka för detta inom EU måste få genomslag. Med tanke på att regeringspartierna röstade för förslaget men nu inte verkar vilja fullfölja sitt löfte skulle jag vilja fråga vad det är som har förändrats sedan förra året. Har det gått så långt att Socialdemokraternas löftessvikarpolitik nu också har nått internationella dimensioner? Inte ens Vänsterpartiet eller Miljöpartiet kan i betänkandet bjuda på att stödja ett yrkande om att regeringen inom EU ska verka för ett erkännande.

Jag vet att Hans Linde har varit engagerad. Han har varit nere i Västsahara och firat erkännandet. Har ni berättat för dem i Västsahara att ni i den omröstning som kommer att ske om betänkandet kommer att rösta emot ett yrkande om att verka för ett erkännande inom EU? Har ni berättat det för era väljare? Sverigedemokraterna ser i alla fall med sorg på det faktum att regeringens och andra rödgröna partiers engagemang för Västsahara tydligen har svalnat.

Herr talman! Det finns många saker att tala om. Jag vill bara avsluta med att säga något viktigt om den allvarliga flyktingsituation som råder i världen. Här tycker jag att det absolut viktigaste är att EU ger tydliga signaler om att det är via kvotflyktingar och de lagliga vägarna som vi i första hand ska hjälpa människor. Där behöver vi uppmana fler EU-länder att ta sitt ansvar. Det är positivt att EU nu har beslutat om att fördela 20 000 flyktingar, men det är fortfarande bara en droppe i havet. För att vi ska kunna hjälpa så många flyktingar som möjligt måste vi ge ett mycket mer generöst stöd i flyktingarnas och krisernas närområde, där de allra flesta och de mest utsatta flyktingarna befinner sig.

(Applåder)

Herr talman! Europeiska unionen är inte enbart en ständigt växande överstatlig byråkratisk koloss. Det är också en handelsunion som sluter de handelsavtal Sverige har att förhålla sig till. Det är därmed högst relevant att lyfta handelspolitiken när vi diskuterar EU, särskilt eftersom Sverige är ett litet, exportberoende och handelsvänligt land.

Sverigedemokraterna har en positiv syn på handel med varor och tjänster. Handeln minskar protektionism, förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar och är en stor bidragande faktor till minskad fattigdom och ökat välstånd. Sverigedemokraterna är därför i grunden ett frihandelsvänligt parti.

Vi är generellt positiva till ett handelsavtal mellan EU och USA, det så kallade TTIP. Vi tror att det kommer att stärka den svenska industrin. Avtalet innehåller dock många faktorer, och komplexiteten är påtaglig när det gäller det tekniska och de icke-tariffära regelhindren jämfört med borttagande av ekonomiska tullar.

Gällande utfallet i de olika sektorerna vill vi poängtera att redan framtagna prognoser är just generella uppskattningar. Rapporter som visar vilka sektorer och regioner som gynnas är därför mycket osäkra. Även om vår generella uppfattning av avtalet är positiv vill vi dock flagga för vissa klausuler i avtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Sverigedemokraterna anser att tvistelösningsklausulen ISDS ska tas i största beaktande. En tvistelösningsklausul av ren Naftamodell är något som Sverigedemokraterna inte kan ställa sig bakom. Vi vill vidare se att det blir en lista där de delar som ska bli föremål för avtalet tas upp i stället för som i dag - en lista med de delar som inte ska tas upp i handelsavtalet.

Herr talman! Sammanfattningsvis välkomnar vi ett frihandelsavtal med USA men anser att ett sådant avtal inte får utmynna i en situation där företag kan stämma stater eller där den svenska modellen skadas. Det får inte heller utmynna i en situation där avtalet i övrigt leder till en underminering av den svenska autonomiteten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 juni.)