Skärpta regler mot penningtvätt

Fru talman! I det här ärendet behandlar utskottet regeringens proposition om skärpta regler mot penningtvätt jämte två i ärendet väckta motioner. Regeringens förslag går ut på att förhindra att företag även utanför den finansiella sektorn används för penningtvätt. Det kan vara företag som bedriver fondverksamhet eller som handlar med varor av högt värde, fastigheter eller antikviteter. Det kan vara kasinon, godkända auktoriserade revisorer och skatterådgivare. Förslaget innehåller regler om utvidgad identitetskontroll och en mer omfattande rapporteringsskyldighet vid misstänkta fall av penningtvätt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. I ärendet finns tre reservationer. Med dessa ord överlämnar jag ordet till debattörerna i ärendet.

Fru talman! Nuvarande penningtvättslag trädde i kraft 1994, och lagen har varit framgångsrik. Vi moderater välkomnar den utvidgning som man föreslår i betänkandet. Den utvidgning som vi debatterar i dag har sitt ursprung i 2001 års EG-direktiv som innebär en utvidgning av den krets som ska rapportera om misstänkt penningtvätt, precis som Margareta Sandgren sade tidigare. Fru talman! Nästan all brottslighet går ut på att tjäna pengar, och den är i dag mycket mer gränsöverskridande än tidigare. Därför måste vi ha effektiva verktyg och redskap för att kunna stoppa och försvåra denna brottslighet. Att på olika sätt försöka att komma åt vinsten av brottslig verksamhet har visat sig vara effektivt. Fru talman! Vi är överens med utskottsmajoriteten om de skärpta linjerna i penningtvättslagen, men i två avseenden har vi en annan åsikt. Utvidgningen av lagen innebär att den krets som ska rapportera om misstänkt penningtvätt utvidgas. Även de så kallade förbrott som kan föranleda rapportering av penningtvätt utökas. Vi välkomnar att regeringen har valt att gå längre än vad direktivet föreskriver när det gäller skyldighet att rapportera så kallade förbrott, som sker innan man misstänker penningtvätt. Men vi befarar att lagstiftningen riskerar att bli uddlös om rapporteringskravet inte åtföljs av kännbara reaktioner från samhällets sida för dem som inte följer lagen och underlåter att rapportera. I fortsättningen ska lagen om penningtvätt omfatta allt från advokater och skatterådgivare till bil- och antikvitetshandlare - branscher där det finns mycket pengar. Vi anser att om lagen ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att rapporteringskravet åtföljs av tillräckliga sanktioner för dem som inte följer lagen. Straffskalan bör därför utökas så att den inte enbart innehåller böter, utan det bör även finnas fängelsestraff med i straffskalan. Fängelsestraffet bör vara högst sex månader. Det är alltså inga stränga straff som vi pläderar för. Men det finns en liten finess med att ha fängelse i straffskalan. Det innebär att man kan använda sig av vissa tvångsmedel när man ska utreda brott mot penningtvättslagen. Sex månaders fängelse i straffskalan gör det möjligt att utfärda reseförbud - ett hyfsat redskap i den här kampen. Man kan bestämma att den misstänkte ska ha anmälningsskyldighet, och man kan också genomföra någonting så effektivt som husrannsakan, vilket torde vara ganska effektivt och verksamt i kampen mot denna typ av brott. Ni socialdemokrater brukar ju ofta slå er för bröstet med att ni med kraft vill bekämpa ekonomisk brottslighet. Har ni under de senaste 30-40 åren ivrat för stränga straff eller straff över huvud taget, så har det varit mot ekonomisk brottslighet. Därför är jag lite förvånad över att ni inte vill ta detta ytterligare lilla steg. Dessa tvångsmedel hade gjort den här lagen effektivare och bättre. Fru talman! I det nu liggande förslaget kommer en stor mängd aktörer som deltar i affärstransaktioner att omfattas av penningtvättslagen - det finns en gräns på 15 000 euro. De svenska småföretagarna har redan tusentals sidor som de förväntas att känna till med bestämmelser och pålagor. Att man är rapporteringsskyldig i dessa fall är ytterligare en pålaga. I betänkandet har man räknat med att det är ungefär 13 000 småföretagare som kommer att få en utökad skyldighet att rapportera. Vi säger inte att det är fel, men vi säger att det är viktigt att man hjälper och stöder de här småföretagarna så mycket som möjligt. Därför tycker vi att regeringen i samband med utvidgningen av penningtvättslagen borde ha vidtagit mer kraftfulla informationsåtgärder och gjort hjälpinsatser för dem som berörs av lagen. Utskottsmajoriteten hänvisar till information, att man ska ha en hyfsad hemsida och så vidare. Men många småföretagare håller inte på och surfar på hemsidor; de håller på med något helt annat. Herr talman! Vi har uttryckt vår mening i betänkandets båda reservationer. Avslutningsvis yrkar jag bifall till den första av dem, nämligen reservation nr 1.

Herr talman! Egentligen skulle jag kunna instämma i det som Margareta Sandgren sade och i en stor del av det som Jeppe Johnsson inledde med. Herr talman och jag har ju varit med några år i riksdagen. Ibland blir man förundrad över varför det ska finnas reservationer om det inte handlar om någonting annat än att man måste visa att man är något bättre än regeringen i de sammanhang som berörs. Egentligen förstår jag inte den inställningen. Jag förstår att Jeppe Johnsson inte yrkar bifall till reservation nr 2, för egentligen är vi överens om det här. Det måste naturligtvis till en information som är vettig i de här sammanhangen. Jag vet inte om Jeppe Johnsson har några råd att lämna om hur detta ska fungera på ett bra sätt, och det kan han väl få göra i så fall. Han säger ju i reservation nr 2 att det kommer att bli en betydande börda för småföretagen. Samtidigt vill han ha ytterligare sanktioner, nämligen fängelsestraff i straffskalan för den här typen av brott. Det finns naturligtvis gränslägen där en småföretagare kan råka illa ut i penningtvättssammanhang. Då kan man fundera över vad som är rimligt i en straffskala. Jag tror att om man bidrar och medverkar till ekonomisk brottslighet och får ganska dryga böter så kan det vara väl så verksamt som att folk döms till fängelse. Men om nu Jeppe Johnsson framöver kan motivera att det är viktigt med fängelsestraff i straffskalan så utgår jag från att regeringen lyssnar på det. Om det finns välgrundade anledningar till att införa det i straffskalan så förutsätter jag att regeringen kommer att återkomma till det. Vi får väl se. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Herr talman! Jag har en mycket enkel förklaring till att jag inte yrkade på reservation 2. Lennart Nilsson har varit så mycket i kammaren att han vet att vi moderater försöker vara lite modesta med våra yrkanden. Därför väger vi inte för att se vilken reservation som är tyngre av den ena eller den andra, utan vi tar nr 1. Den här gången tycker jag också att nr 1 eventuellt var den tyngsta. Men hade numreringen varit omvänd så hade vi tagit den andra. Så enkelt är det! När det gäller straffskalan är det nog inte så att vi kommer att kasta alla i fängelse. I Socialdemokraternas Sverige använder man inte straffskalan på det sättet i något fall utom vid narkotikabrott. Vid grov misshandel och så vidare lägger man i stort sett alltid - i stort sett 90 % - av alla dömda i den undre straffskalan. Det finns en enda anledning till att vi vill ha fängelse i straffskalan, nämligen att det skulle vara lättare att komma åt och utreda vid misstanke om de här brotten. Då tillåter ju den svenska lagen lite tvångsmedel.

Herr talman! När jag pratar om reservationerna så hävdar jag att de egentligen är onödiga. Om det skulle visa sig att det behöver förändras i straffskalor så återkommer en socialdemokratisk regering till det i de här sammanhangen. Egentligen tycker jag att bägge reservationerna är onödiga eftersom vi i grunden är överens om det här. Men jag förstår att Jeppe Johnsson är grälsjuk så här på kvällskröken.

Herr talman! Jag är inte ett dugg grälsjuk. Dessutom ska jag passa SJ:s tåg, men det är gott om tid. Hur som haver föreslog den utredning som låg till grund för den första penningtvättslagen att det skulle vara fängelse i straffskalan. Då gjordes bedömningen att det inte behövdes. Men världen har förändrats lite sedan dess. Penningarna flyter lite lättare över gränserna och de som håller på med den ekonomiska brottsligheten är lite mer förslagna. Därför kanske man behöver ta i lite hårdare för att komma åt dem.

Herr talman! Som det står i betänkandet har vi inget underlag för det här. Trevlig resa, Jeppe Johnsson!