Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall

Debatt om förslag 29 november 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 80 Olle Felten (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i detta ärende.

I denna proposition föreslår regeringen ändringar i mervärdesskattelagen vilka innebär att vissa fartyg kan köpas och säljas utan mervärdesskatt. Den handlar också om momsfrihet på förnödenheter av olika slag. Detta är en viktig fråga för rederierna, eftersom de konkurrerar med rederier från andra länder med sådana fördelar.

Möjligheten att göra undantag från mervärdesskatt gäller fartyg som används på vad man definierar som "öppna havet" och som fraktar passagerare mot betalning eller som används för handels, industri- eller fiskeriverksamhet. Reglerna gäller också för sjöräddning, assistans och kustfiske, oavsett var dessa verksamheter sker. De gäller däremot inte för den för Sverige så viktiga kustsjöfarten, som regeringen i andra sammanhang säger sig vilja värna.

De ändringar som föreslås är visserligen bra för en del, men eftersom regeringen lämnar den viktiga kustsjöfarten utanför bidrar man till att försämra förutsättningarna för de rederier som sysslar med sådan verksamhet. Vi är kritiska till den mycket återhållsamma attityd som regeringen har till att skapa goda förutsättningar för svenska företag när man ska anpassa svensk lag till EU-regelverket.

Ett av problemen med denna proposition är att regeringen inte har gjort vad som krävs för att klargöra definitionen av viktiga begrepp. Ett sådant är "öppna havet", som används för att dra gränsen mellan skattefrihet eller inte. Enligt föreningen Svensk Sjöfart innebär detta att rederier som bedriver sjöfart mellan länder där territorialgränserna möts inte kan räkna med att kunna använda undantaget från skatteplikten för moms, trots att det handlar om internationell trafik. Detta är ett exempel på hur det kan gå.

Utformningen av lagen skapar därmed en oönskad konkurrensnackdel för dessa rederier som tvingas trixa med rutterna för att komma runt bestämmelserna så att man kan konkurrera på lika villkor. Det kan också bidra till beslut att flagga ut fartyg eller ligga med i vågskålen som gör att etableringar i Sverige inte blir av.

Det är inte en acceptabel ordning att regeringen ideligen lägger fram lagförslag som innehåller brister som dessa. Det senaste exemplet handlade om punktskatt på fartygsbränsle där en liknande brist på initiativkraft medförde att skärgårdsföretag blir lidande genom regeringens tillkortakommanden.

Vi hade en liknande diskussion med gränsdragningsproblem när det gäller hur rederierna kan utnyttja möjligheten till tonnagebeskattning 2016. Gränsdragningarna blir dessutom olika i de olika sammanhangen, vilket skapar mängder av byråkrati som kostar både rederier och samhälle en massa pengar helt i onödan.

Sammantaget blir effekterna av regeringens politik att man motverkar sina egna syften. Det hämmar utvecklingen av svensk sjöfart genom att villkoren blir sämre än vad utländska konkurrenter har och att kostnaderna för onödig byråkrati ökar.

Herr talman! Regeringen gav 2016 Sjöfartsverket i uppdrag att i samverkan med bland andra Trafikverket "analysera utvecklingspotentialen för inlandssjöfarten och kustsjöfarten i Sverige, identifiera eventuella hinder mot en utveckling samt vid behov föreslå åtgärder i syfte att främja förutsättningarna för sjöfartens gods- och persontransporter".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklara-tionstidpunkt i vissa fall

I sin uppdragsbeskrivning till Sjöfartsverket skriver regeringen: "Sjöfarten är, sett till mängden gods som transporteras, ett miljöeffektivt sätt att transportera gods. Regeringen verkar för att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Det kan bidra till att främja regeringens mål kring nyindustrialisering, stärkt export" och så vidare.

Man fortsätter: "En överföring av gods från land- till sjötransporter kan bidra till att minska såväl den samlade miljöbelastningen från transportsektorn, som trängselproblematiken på land. Regeringen angav mot denna bakgrund i den maritima strategin (dnr N2015/06135/MRT) att faktorer som kan motverka sådana överflyttningar behöver identifieras och förslag för att åtgärda dem presenteras. En väl fungerande inlands- och kustsjöfart kan bidra till bättre förutsättningar för godstransporter i Sverige." Så långt regeringens mål och offensiva uttalanden, vilka jag instämmer i.

Herr talman! Vi delar regeringens uppfattning att svensk kust- och närsjöfart är viktiga delar av den svenska transportsektorn och att sjöfarten har en stor potential i dessa avseenden. Sverige har unika förutsättningar för att kunna hantera stora mängder godstransporter med hjälp av sjöfarten genom vår långa kust och många hamnar. Vi bör vidta alla de åtgärder som står till buds för att underlätta för rederierna att utvecklas, och skapa goda villkor för svensk sjöfart. Det är därför vi anser att regeringen måste bli mycket mer aktiv i sitt arbete med att utnyttja de klausuler i EU-direktiven som möjliggör för Sverige att anpassa regelverket efter de unika förutsättningar som Sverige har i förhållande till andra länder i unionen.

Alla de brister som uppstår i lagstiftningen genom regeringens trötta agerande motverkar det syfte regeringen själv anger, vilket jag tidigare citerade, som grund för utredningsuppdraget till Sjöfartsverket. Det visar att regeringen inte har kontroll över konsekvenserna av sin egen lagstiftning. Och det, herr talman, är väldigt illa för i detta fall svensk sjöfart, och i förlängningen också för svensk ekonomi i dess helhet.

Att regeringen hanterar sitt uppdrag på detta trötta sätt har vi kunnat konstatera flera gånger tidigare, och det är verkligen illa. Men jag blir också förvånad över att inte allianspartierna reagerar på den här typen av strukturell lagstiftningsinkompetens och brist på ansvar för förutsättningarna för svensk företagsamhet.


Anf. 81 Anna Johansson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag tror att man behöver förstå bakgrunden till att detta lagförslag och propositionen har lagts fram, nämligen att EU-kommissionen har kritiserat Sverige för den lagstiftning som vi har inte uppfyller de krav som EU ställer. Och så kan det ju vara med lagar.

Det gäller även den svenska lagen. Jag som privatperson, ett företag, en kommun eller någon annan kan inte tolka, omtolka och använda lagen lite som det passar de egna syftena just då. På samma sätt förhåller det sig med Sveriges inställning till EU-lagstiftningen. Det finns delar av EU-lagstiftningen som är bra och som stärker svenska företag, och det finns delar som vi ibland kan ha synpunkter på.

Men om vi ska kunna kräva att andra länder följer lagen på ett sätt som också gynnar svenska företag kan vi själva inte välja att inte följa lagen eller inte anpassa vår lagstiftning. Detta är en del av EU-medlemskapet som i huvudsak faktiskt har tjänat svenska företag inklusive sjöfartsnäringen väldigt väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklara-tionstidpunkt i vissa fall

Riksdagen kommer därför att bifalla regeringens förslag till ändringar i mervärdesskattelagen. Jag vill återigen påpeka för Sverigedemokraterna att de har en lite märklig hållning när de i Sveriges riksdag yrkar bifall till att den svenska regeringen ska begå lagbrott i förhållande till ett EU-direktiv.

(Applåder)


Anf. 82 Olle Felten (SD)

Herr talman! Nu står tyvärr Anna Johansson i talarstolen och pratar gallimatias. Sverigedemokraterna föreslår inte att vi ska gå emot EU:s regelverk i det här fallet utan att vi ska utnyttja EU:s regelverk. Vi ska använda de möjligheter till undantag för de unika, specifika förutsättningar som vi har i Sverige och som det finns utrymme att göra undantag från i till exempel mervärdesskattedirektivet och även i energiskattedirektivet som var uppe tidigare.

Mina frågor till Anna Johansson är i stället: Varför är regeringen så trött att man inte ens läser förutsättningarna utan tror att man måste följa alla paragrafer utan att bry sig om vilka förutsättningar de är stiftade för? Och varför vill man inte utnyttja de möjligheter som finns att göra förutsättningarna bättre för svensk industri och svensk sjöfart så att vi kan uppfylla de mål som regeringen själv har satt upp? Det är mål som vi tycker är bra men som regeringen struntar i när det kommer till praktisk handling.


Anf. 83 Anna Johansson (S)

Herr talman! Jag vet inte vilka erfarenheter Olle Felten har av EU-förhandlingar, men i allmänhet är det så när kommissionen kritiserar ett land att man har underhandskontakt med kommissionen om förutsättningarna att så långt det är möjligt gynna det som man - i detta fall från svensk sida - tycker är viktigt.

Vi förde till exempel långdragna diskussioner med kommissionen när Sverige skulle införa ett tonnageskattesystem, och det var långt ifrån självklart att det skulle godkännas. Den typen av diskussioner förs, och någonstans kommer man till vägs ände där man konstaterar att kommissionen ställer krav på att Sverige ska anpassa sin lagstiftning efter EU-lagen.

Det är möjligt att Olle Felten har information i det här ärendet som jag inte har om att man inte har haft den typen av underhandskontakt. Jag förutsätter att det alltid görs och att vi som svenskar i EU alltid driver på för att svenska intressen ska bevakas.

Det faktum att den här propositionen kommer upp och att ett enigt utskott förutom Sverigedemokraterna föreslår att den ska bifallas talar för att detta redan är gjort. Men det är som sagt möjligt att Olle Felten sitter inne med information som vi andra saknar.


Anf. 84 Olle Felten (SD)

Herr talman! Det är bara att läsa innantill. Läs energiskattedirektivet! Läs mervärdesskattedirektivet! Där finns ett antal olika paragrafer som man skulle kunna använda, både i förutsättningarna för direktivet och i själva direktivartiklarna. Anna Johansson måste nog gå hem och läsa på, tror jag, för att komma rätt i den här diskussionen.


Anf. 85 Anna Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklara-tionstidpunkt i vissa fall

Herr talman! Inte bara jag i så fall utan också ett samlat utskott och ett antal sakkunniga tjänstemän som har berett det här ärendet.

Det kan ju också vara så att det är någon annan som behöver gå hem och läsa på, men jag ska låta det vara osagt.

(Applåder)


Anf. 86 Staffan Danielsson (C)

Herr talman! I propositionen föreslås undantag i mervärdesskattelagen i fråga om skatteplikt för vissa fartyg. I dag stadgar den svenska mervärdesskattelagen att från skatteplikt undantas skepp för yrkesmässig sjöfart med mera.

Detta svenska undantag är mer generellt och mer omfattande än vad EU-direktivet om detta medger, vilket Europeiska kommissionen i en fråga till Sverige har påpekat. Enligt EU-direktivet, som Sverige är bundet av, ska fartyg användas på öppna havet för att kunna undantas från mervärdesskatt.

Regeringen föreslår nu att denna begränsning läggs till i de svenska regelverken, vilket sju partier i riksdagen ställer sig bakom.

Sverigedemokraterna vill innefatta även situationer där två länders territorialvatten gränsar direkt till varandra. Men det är inte vad EU-direktivet säger, och vi är ju bundna av det.

Det här är lite komplicerat. Det finns kanske en del motstridigheter i betänkandet eller i vad regeringen föreslår. Vi går på att regeringen har berett detta och har ett förslag. Vi måste anpassa oss till direktivet.

Jag noterar dock att även Skatteverket ställer en del frågor. För vår del, säger Skatteverket, tolkar vi direktivet som att det medges undantag även när territorialvatten gränsar till varandra och så vidare.

Regeringen behandlar den frågan i propositionen men slår fast - och hänvisar då till EU:s mervärdesskattekommitté - att riktlinjerna för vad som är öppna havet ska förstås som att fartyget till övervägande del ska användas på öppna havet för att undantaget ska vara tillämpligt. Regeringen sätter alltså ned foten här.

Det är komplicerat. Regeringen har gjort bedömningarna. Vi har bedömt att vi måste gå på detta, men det är inte helt lättillgängligt.

Vad jag förstått ska det i stort sett inte innebära några förändringar jämfört med i dag vad gäller passagerarfartyg och handeln där mellan Sverige och Finland och så vidare. Låt oss hoppas det.

Jag yrkar bifall till förslaget och avslag på reservationen.

Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklara-tionstidpunkt i vissa fall

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut

Momsreglerna för fartyg förändras (SkU3)

Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.

Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.