Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen

Herr talman! Ett effektivt och rättssäkert skatteförfarande är en viktig del i en väl fungerande demokratisk stat som har stora välfärdsambitioner. Därför är det bra att riksdagen nu kan fatta beslut om en ny lag om hur skatteförfarandet i Sverige ska gå till framöver. I huvudsak är vi socialdemokrater positiva till de förändringar som föreslås. Det kanske inte är så konstigt. Direktiven till utredningen fattades det nämligen beslut om redan 2005. Den dåvarande finansministern Pär Nuder ville se ett mer rationellt och ett mer kostnadseffektivt skatteförfarande. Han ville minska krånglet för medborgare och företag och få till stånd en enklare och mer sammanhållen lagstiftning på det här området. Det förslag som regeringen nu har lagt på riksdagens bord, efter nära sex år av utredning, remiss och beredning, når i stort sett upp till Nuders målsättningar. Vi får en sammanhållen lag på det här området. Det blir sannolikt ett mer rationellt förfarande. Krånglet kan i alla fall till stora delar minska. Visst kommer det även en tid framöver att finnas en del förvirring om en och annan skattejuridisk term och ett och annat begrepp som nu byts och blandas lite grann. Men på lite längre sikt lär det vara ett övergående problem. Det här är egentligen ett exempel på ett lagstiftningsarbete som vi ser för lite av i Sverige. Det är långsiktigt, genomarbetat och rejält. Men även om vi ställer upp på det mesta av det som föreslås finns det tre områden där vi socialdemokrater ser behov av bättre lösningar än dem som regeringen och skatteutskottets majoritet nu lägger fram. För det första anser vi att det är beklagligt att regeringen med sitt förslag krånglar till momsredovisningen för de minsta företagen. Tanken med hela det arbete som Pär Nuder drog i gång var ju att det skulle bli enklare och ett minskat krångel för de skattskyldiga. Vi vill att de små företagen ska kunna fortsätta att redovisa moms vid tidpunkten för inkomstdeklarationen och inte att de, som det nu blir, först ska avtvingas en momsredovisning för att sedan göra sin inkomstdeklaration. Till skillnad från utskottets majoritet litar vi heller inte på att regeringen kommer att åtgärda de problemen innan den här lagen används i skarpt läge första gången. Dit är det en bit, så det finns en möjlighet rent tidsmässigt. Vi hoppas att regeringen använder tiden väl, även om vi inte litar på den. För det andra vill vi lyfta fram frågan om vad som bör ersätta skattenämnderna när de avskaffas. Vi ser en oroande trend av att såväl folkvalda som allmänhet trycks ut från de statliga myndigheterna, med sämre insyn och påverkansmöjligheter som följd. Det sker på allt fler områden i myndighet efter myndighet. Det avskärmar staten alltmer från det samhälle man är satt att tjäna och de folkvalda som är valda för att styra den staten. Och det sker på ett sätt som varken gynnar myndighetsutövning eller allmänhetens tilltro till de beslut som fattas. I just det här fallet, när det handlar om Skatteverket, har både LO och Svenskt Näringsliv i sina respektive remissvar varnat för en återgång till den gamla typen av ämbetsmannastat där insynen var begränsad. Vi har i vår motion presenterat förslag som skulle kunna användas för att öka insynen i Skatteverket och långsiktigt stärka allmänhetens förtroende för just den myndigheten. Vi tycker att det är en bra, väl fungerande och duktig myndighet. Men vi tycker inte att det räcker att det är myndigheterna själva som fattar beslut om hur insynen ska se ut. Den bör vara lagreglerad. För det tredje är vi fortfarande mycket missnöjda med hur regeringen hanterar frågan om F-skatt. Den uppluckring av arbetstagarbegreppet som regeringen redan tidigare har genomfört är en del av en oroande utveckling på den svenska arbetsmarknaden. Tillsammans med försämringar på arbetsmiljöområdet, den havererade a-kassan och den misskötta uppföljningen av arbetskraftsinvandringen, som nu också hårt kritiseras av OECD, blir ökad otrygghet och mer av utsatthet ett allt större problem på vår arbetsmarknad. Vi har som bekant en annan inriktning på det här området. Vi vill ha sjysta villkor, trygga villkor och ordning och reda. När det handlar om F-skatten vill vi se en utvärdering av de förändringar som har genomförts. Vi har också några förslag till skärpningar för att förebygga och komma till rätta med de problem som finns med att F-skatten missbrukas. Vi tycker att det är beklagligt att utskottets majoritet inte är beredd att gå oss till mötes på de här områdena. Jag väljer därför att yrka bifall till den reservation som finns i det här ärendet.

Herr talman! Vi behandlar i dag regeringens proposition om skatteförfarandet. Det är en ganska mäktig proposition till sin omfattning. Det är tre tjocka volymer på sammanlagt, inklusive författningskommentarer och bilagor, knappt 1 900 sidor. Jag får väl till en början erkänna att jag inte har läst alla dessa sidor. Syftet med propositionen, att samla hela skatteförfarandet i en enda lag för att regelverket ska bli tydligare och lättare att tillämpa, är vällovligt och något som jag tror att alla partier ställer sig bakom. Det handlar till exempel om att rensa bland begreppen och förenkla bestämmelserna, vilket bör bidra till att minska den så kallade administrativa bördan för såväl företag som enskilda. I den nya lagen finns en paragraf där det anges att det av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller något annat motstående intresse. Det här görs i syfte att stärka de skattskyldigas ställning. Det kan dock förtjäna att påpekas att ett antal remissinstanser har avstyrkt detta med motiveringen att proportionalitetsprincipen är en erkänd rättsgrundsats som gäller oavsett om den refereras eller inte i olika lagar. I och med skrivningarna i denna lag etableras på sätt och viss en ny rättslig praxis, och man kan som vän av ordning fråga sig om detta betyder att all annan lagstiftning också ska innehålla en sådan referens. Regeringen motiverar som sagt införandet av denna referens med att det gör det lättare för den enskilde att åberopa principen i ärenden och mål enligt lagen. Herr talman! Jag har inte reserverat mig mot införandet av denna referens. Naturligtvis är det bra att allmänheten blir medveten om en gällande rättsgrundsats, men jag vill trots allt lyfta fram den principiella frågan om denna referens ska skrivas in i vissa lagar men inte i alla. Jag står som sagt bakom det övergripande syftet med propositionen, men jag har reserverat mig tillsammans med Socialdemokraterna i ett antal avseenden, vilket framgår av reservationen till betänkandet. Jag yrkar härmed bifall till denna reservation. Det gäller till att börja med avskaffandet av skattenämnderna. Vi delar i och för sig regeringens bedömning att dessa kan avskaffas. Det geografiska sambandet är inte längre giltigt på samma sätt som tidigare i och med specialiseringen av olika skattefrågor till olika skattekontor. Den krångliga skattelagstiftningen gör det också svårt för lekmän att kunna ta självständig ställning i olika skatteärenden. Dock menar jag att det är viktigt att säkra allmänhetens insyn i Skatteverkets verksamhet med tanke på den fundamentala betydelsen och vikten av att skattesystemet och dess tillämpning är väl förankrat och har en hög acceptans i det svenska samhället. Även om Sverige har ett internationellt sätt väl fungerande skattesystem visade ju den så kallade skattefelskartan att de uteblivna skatteintäkterna uppgår till ca 130 miljarder kronor per år, vilket jag tror motsvarar ca 8 procent av det totala skatteuttaget. Om detta fel skulle kunna halveras skulle till exempel Vänsterpartiet kunna föreslå alla de förbättringar för rättvisa, välfärd och klimatomställning som vi gjorde i höstens budget utan att behöva föreslå några skattehöjningar. Vi hade i skatteutskottet nyligen besök av Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson som där presenterade den nya visionen för myndigheten med innebörden att alla ska vilja göra rätt för sig. För att nå detta mål tror jag att det är mycket viktigt för Skatteverket att vara mycket väl förankrat i det svenska samhället, och därför behöver de avskaffade skattenämnderna ersättas av något annat. Detta skulle kunna ske genom att utöver det centrala insynsråd som redan finns även ha insynsråd på regional nivå. Dessa bör i så fall vara lagreglerade. Syftet och uppgiften skulle då vara att allmänt följa Skatteverkets arbete, främst med avseende på service till skattskyldiga, ta del av intressanta och aktuella frågeställningar i skattelagstiftningen och dess tillämpning samt följa utvecklingen vad gäller skattebrott och åtgärder mot dessa. Möjligheten till insyn bör även omfatta företag och juridiska personer. De är lika viktiga kunder hos Skatteverket som fysiska personer. Herr talman! I vår gemensamma reservation tar vi även upp frågan om godkännande av F-skatt. I syfte att göra det lättare att få F-skattsedel - som det då hette; det avskaffas ju nu - har riksdagen tidigare ändrat kriteriet för hur självständig en verksamhet ska vara för att bedömas som näringsverksamhet. Vi såg då stora risker med ett utvidgat näringsverksamhetsbegrepp och ett uppluckrat arbetstagarbegrepp. Pressas löntagare att övergå från att vara arbetstagare till att bli egenföretagare och uppdragstagare för att behålla sina jobb? Det är en fråga man kan ställa sig. I dag är det enligt vår uppfattning ett problem att anställda pressas att bilda egen firma inom till exempel åkeri- och skogsbranschen och i mediebranschen. Olika förslag har framförts för att komma till rätta med dessa problem. Ett förslag som vi är positiva till är att införa ett krav på minst två uppdragsgivare för godkännande av F-skatt. Om en oseriös uppdragstagare får ett godkännande för F-skatt kan det utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. Det har diskuterats om F-skatten bör tidsbegränsas och omprövas med någon tids mellanrum. Ett konkret förslag som förts fram är att tidsbegränsa F-skatten för verksamheter där den debiterade skatten enligt ansökan inte överstiger ett visst belopp. Vi menar dock fortfarande att regeringen måste lägga fram förslag till åtgärder som begränsar möjligheten att få F-skatt då en person varit inblandad i skattefusk eller annan brottslig verksamhet. Därför vill vi att regeringen lägger fram förslag som ökar möjligheten att både återkalla rätten till F-skatt och införa en karenstid. Vi tycker att detta är rimligt utifrån den utveckling vi ser där "vanliga" kriminella allt mer ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.

Herr talman! Nuvarande skattelagstiftning är ett lapptäcke av lagar som är svåra att överblicka och svåra att begripa. I och med den nya skatteförfarandelagen som riksdagen debatterar här i dag får vi ett samlat regelverk på skatteområdet. Den nya lagstiftningen är förvisso omfattande med sina 71 kapitel, drygt 700 paragrafer och 150 följdändringar. Men dubbelregleringarna försvinner, språket moderniseras, reglerna blir lättare att förstå och den enskildes rättssäkerhet stärks på flera punkter. När myndigheter får bättre förutsättningar att göra rätt från början är nämligen medborgarna de stora vinnarna. Redan i lagens andra kapitel slås fast att proportionalitetsprincipen gäller vid skattebeslut. Det är en viktig och symboltung markering och påminnelse om att det ska råda rimlig balans mellan mål och medel även på skatteområdet. Skatteverket ska alltså fortsättningsvis fråga sig: 1. Är åtgärden ägnad att tillgodose ändamålet? 2. Är åtgärden nödvändig för att uppnå ändamålet eller finns det mindre inskränkande alternativ? 3. Står den fördel som åtgärden innebär i rimlig proportion till den skada som åtgärden kan orsaka för den enskilde? Vidare gör lagen det lättare att frivilligt rätta till misstag och därmed slippa straffavgifter. Det blir också möjligt att få uppskov om det är oklart hur mycket skatt någon kommer att bli skyldig. De kritiserade och långsamma skattenämnderna tas bort och ersätts med skattekunnig expertis. Ett litet sorgebarn som inte går att sopa under mattan är systemet med skattetillägg, alltså den avgift som tas ut av den som medvetet eller av vårdslöshet har betalt för lite skatt. Den som har påförts skattetillägg kan dömas för skattebrott och vice versa. Denna ordning har kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt, och många jurister anser att den står i strid med Europakonventionens förbud mot dubbelbeskattning. Proportionalitetsprincipen lägger grunden, men rättssäkerheten måste tryggas också på detaljnivå. Regeringen lovar därför att skattetilläggen kommer att utredas i syfte att stärka rättssäkerheten för den enskilde, sak samma med enskildas rätt till ersättning för biträde liksom reglerna för tredjemansrevision. När det gäller tredjemansrevisionen kan det många gånger finnas goda skäl för en kontroll som tyvärr drabbar utomstående tredje man, men just därför måste reglerna bli tydligare och mer rättssäkra. Jag har några kommenterar med anledning av Socialdemokraterna och Vänsterpartiets reservation. Som jag redan nämnt avskaffas de gamla skattenämnderna utom när det gäller fastighetstaxeringen. I stället för politiskt tillsatta ledamöter ska skatteexperter som inte tidigare har prövat ärendet avgöra tvistiga omprövningsärenden. Det blir mer rättssäkert så för den enskilde. Jag har inte uppfattat att S och V egentligen motsätter sig att lekmannanämnderna tas bort. Men man varnar för att medborgarnas insyn försvagas och att Skatteverket därför bör ha ett insynsråd på regional nivå och att det ska vara lagreglerat. Utskottet delar uppfattningen att allmänheten bör ha insyn i skatteförfarandet. Men i stället för att skriva Skatteverket på näsan om hur allmänhetens insyn ska organiseras i detalj överlåter vi till Skatteverket att i samarbete med organisationer, företag och andra bestämma formerna för insynen. Här kan faktiskt intressentrådet som inrättades 2003 vid Skatteverkets huvudkontor fungera som en bra modell. S och V gillar inte att det blir lättare för människor att få F-skattsedel. I reservationen framförs därför krav på en utvärdering av de nya F-skatteregler som kom 2009. Man menar att risken har ökat för skumraskaffärer, svartjobb och annan kriminalitet, förutom att man hissar varningsflagg för att arbetstagarbegreppet har luckrats upp när anställda går från anställning till att starta egen verksamhet. Alliansen däremot tycker om entreprenörer. Vi gillar att se många företag växa. För närvarande ser därför inte utskottet något behov av att utvärdera effekterna av reformen. Men i det ligger också att vi är beredda att ompröva utredningsbehovet om det skulle visa sig att reformen leder till en oacceptabel ökning av skattefel. Jag har faktiskt ägnat hela förmiddagen åt att ta reda på om det finns några siffror hos Skatteverket, i skatteutskottets kansli eller någonstans som tyder på att det har skett en ökning av kriminaliteten, skattefelen. Faktum är att det inte finns några sådana siffror. Det är inte utrett. Man har ännu inte gjort någon sådan utvärdering. Det är alltså lite för tidigt. S och V invänder också mot den nya momsdeklarationstidpunkten för beskattningsåret. Precis som regeringen konstaterar utskottet att i botten ligger EU:s momsdirektiv som inte tillåter att mervärdesskatten redovisas senare än två månader efter beskattningsårets utgång. Då hamnar vi alltså i slutet av februari respektive slutet av mars i stället för den 2 maj som hittills. Som inte bara S och V utan flera remissinstanser påpekar kan man inte komma ifrån att ändringen innebär en olägenhet för de företag som berörs och som nu kommer att få lämna in två deklarationer vid två olika tillfällen, även om de nya reglerna också kan uppfattas som en fördel för de här företagen eftersom de slipper betala in moms varje månad. Nu räcker det med en gång per år. Utskottet uppmanar regeringen att begära undantag från EU:s momsdirektiv. Ett sådant kan ges efter bemyndigande från ministerrådet. Enligt regeringen har det inte funnits något sådant beredningsunderlag för att begära undantag, men i och med riksdagens ställningstagande finns nu det underlag som gör att man kan lämna in en sådan begäran. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i skatteutskottets betänkanden 3 och 4 och gläds åt att Socialdemokraterna och Vänstern är överens med utskottet och regeringen om att ytterligare rättssäkerhetsförstärkningar behövs på skatteområdet och, som utskottet uttrycker det, att regeringens utlovade utredning också sker skyndsamt.

Herr talman! Jag begärde replik när Maria Abrahamsson, precis som jag, inledde sitt anförande med att ta upp proportionalitetsprincipen. Vi har inte olika ståndpunkter i själva betänkandet, men jag vill trots allt höra hur Maria Abrahamsson ser på principfrågan, som jag problematiserade lite grann i mitt inlägg, nämligen att man här inför någon slags ny praxis genom att i lagtexten skriva in den här rättsgrundsatsen, proportionalitetsprincipen, som gäller alla lagar. Det är en fråga som åtminstone jag tycker att man måste ställa. Om man börjar med en lag, måste inte den här principen skrivas in i alla andra lagar? Varför ska den skrivas in i just skattelagstiftningen? Jag skulle vilja höra Maria Abrahamssons synpunkter på det.

Herr talman! Jag kan å ena sidan hålla med ledamoten om att det kan vara ett trendbrott på sätt och vis. Å andra sidan är jag övertygad om att inget område inom svensk juridik är så belastat med övergrepp, inte fysiska men ekonomiska övergrepp på den enskilda människan, som skatteområdet är. Det är så många medborgare som har fått sina liv slagna i spillror på grund av åtgärder som har varit helt oproportionella gentemot vad de sedan har dömts för eller att det snarare har visat sig att de inte ens har blivit föremål för åtal. Att proportionalitetsprincipen skrivs in är på ett sätt överflödigt, för den gäller redan. Det är ingen nyhet. Men uppenbart behövs den för att påminna Skatteverket om att så där kan man inte bete sig.

Herr talman! Maria Abrahamsson hävdar här att det inte finns något område i lagstiftningen där det sker så många övergrepp som inom skatteområdet. Jag vet inte om Maria Abrahamsson har något belägg för detta. Det känns som ett uttryck för någon slags skepsis mot att vi tar ut de skatter vi gör i Sverige över huvud taget. Man kan få en känsla av att det här ska sänka skatteuttaget samtidigt som vi har en skattefelskarta som visar att drygt 130 miljarder kronor för lite betalas in i skatt. Det är väldigt viktigt att vi har hög skattemoral och att vi också har en effektiv skattelagstiftning. Visserligen ska proportionalitetsprincipen gälla inom skatteområdet också, men det är med viss tvekan som jag har låtit den här skrivningen passera. Det är ju en princip som gäller redan, som gäller inom skattelagstiftningen liksom inom alla andra områden. Abrahamssons uttalande om alla dessa övergrepp inom skatteområdet tycker jag att hon får styrka lite bättre innan hon går ut med sådana påståenden.

Herr talman! Proportionalitetsprincipen har i alla tider - nu tycker du kanske att jag överdriver igen - fungerat som ett rött skynke för Vänstern. Så är det. Därför är jag lite förvånad över att ni inte reserverade er mot den. Men det hade väl inte sett snyggt ut att vara emot ökad rättssäkerhet. Jag kan lova att jag verkligen är för effektiv skattelagstiftning och jag är för hög skattemoral. Men jag är också för att när man har den typen av skarp lagstiftning, när det får hårda konsekvenser om myndigheten gör fel - vi vet att det finns gott om fall där man kan studera hur människor har fått sitt liv och sin ekonomi slagna i spillror - är det viktigt att det finns rättssäkerhetsmekanismer som omgärdar den här lagstiftningen. Det är den funktionen proportionalitetsprincipen har.

Herr talman! Skillnaden mellan våra respektive partier är ganska stor i vanliga fall, om än inte i just det här ärendet. De invändningar som vi har haft är ju inte stora när man ser till vilket enormt lagstiftningsarbete det här grundar sig på och som det innebär. Vi har som sagt tre områden som vi har lyft fram och som Maria Abrahamsson också kommenterade. När det handlar om F-skatt vill jag bara säga att det naturligtvis inte är så att vi inte tycker att det är bra att människor som vill det startar företag. Det är naturligtvis väldigt bra och väldigt viktigt. Det vi har oroat oss för och fortsätter att oroa oss för är att arbetstagarbegreppet devalveras på ett sådant sätt som vi får rapporter om sker i dag, inom vissa branscher framför allt, till exempel skogsindustrin och mediebranschen. Där tvingas man starta företag. Man får inte ha kvar sin anställning. Man tvingas starta företag därför att den som blir uppdragsgivare ska kunna pressa ens villkor på ett sätt som många gånger är oanständigt. Därför tycker vi att det är rimligt att utvärdera den här reformen. Den typen av signaler får vi titt som tätt. Om det sedan inte finns siffror därför att det inte har utvärderats, som Maria Abrahamsson sade, är det inte så konstigt, för det har inte utvärderats. Vi tror därför att just de argument som Maria Abrahamsson lyfte fram i sitt anförande, att det inte har skett någon utvärdering, att man inte vet någonting om det här, är ett skäl för att göra just det. Det är väl dags att på en högre nivå än de rapporter som man kan få via medierna och i kontakter direkt med människor ta reda på hur det här egentligen har slagit. Varför inte ställa upp på det förslaget från oss?

Herr talman! Jag kan formellt meddela att när regeringen lade fram propositionen, och när den behandlades i utskottet 2009, var regeringen tydlig med att framhålla att man ska följa utvecklingen och återkomma om behovet av utvärdering - givet att lagändringen har visat sig leda till oacceptabla ökningar av skattefel eller olägenheter, inte minst det uppluckrade arbetstagarbegreppet. Vi bedömer inte att det nu är läge för en utvärdering. Den tidpunkten kan komma, men än har vi inga tydliga indikationer på att F-skattsedeln gör den skada Fredrik Olovsson flaggar för. Vi ser tiden an. Jag tycker inte att man behöver hasta. Det finns andra mer angelägna saker som behöver utredas.

Herr talman! För oss är ordning och reda på arbetsmarknaden viktigt. Det ska vara trygga och sjysta villkor. De borde stå högre upp på dagordningen i Sverige. Det här är ett exempel. Det är kanske inte det allvarligaste. Jag nämnde själv hur arbetskraftsinvandringen fungerar med de slavliknande villkor som finns på svensk arbetsmarknad. Också på det här området drabbas människor hårt. De får sämre villkor och pressas hårdare eftersom de tvingas att bli företagare. Så borde det inte vara. De ska inte tvingas att bli företagare. Fler borde naturligtvis vilja bli det, ha möjlighet att försörja sig och bygga ett framgångsrikt företag. Där är vi inte oense. Men just när det gäller avarterna finns det skäl att vara noga och inte acceptera dem på svensk arbetsmarknad. Det tycker vi inte att regeringen på något vis arbetar med på ett tillräckligt bra sätt. Sedan var det frågan om momsredovisningen. Jag tolkar Maria Abrahamsson så att det nu kommer att läggas fram en begäran om undantag. Vet Maria Abrahamsson när regeringen tänker skicka i väg en sådan begäran till EU?

Herr talman! Jag tar frågan om avarterna på arbetsmarknaden först. Jag håller med fullständigt. Vi ska inte ha avarter på arbetsmarknaden och otrygga arbetsförhållanden. Jag har själv en bakgrund inom medievärlden och jag vet att journalister uttryckte rädsla för lagen när förslaget lades fram. Men det blev ingen sådan effekt som Fredrik Olovsson målar upp. Alternativet för den som tvingas säga till sina anställda att de måste skaffa sig en F-skattsedel så att arbetsgivaren kan komma undan kostnaderna hänger ihop med att företaget i annat fall skulle ha gått i konkurs. Då har man inte något jobb alls. Vi får se det lite i proportion till annat. Sedan var det frågan om EU:s momsdirektiv. I opposition behöver man inte bekymra sig så mycket om vad som gäller i EU. Man kan föreslå både det ena och det andra och inte känna sig bunden av det regeringen är bunden av. Det visste Pär Nuder när har skrev direktiven. Regeringen är uppmärksammad på problemet. Vi vet att det finns kritik mot detta inte bara från S och V utan även från tunga remissinstanser. När lagstiftningen realiseras första gången är det 2013. För flertalet berörda företag är det den 26 mars 2014. Det innebär att det finns tid att börja förhandla om ett undantag. Det kommer regeringen att göra.

Herr talman! Jag hoppas att denna nya lag kommer att leda till ett enklare och tydligare skatteförfarande. Med min egen bakgrund av många år som småföretagare har jag lärt mig att skatter ska vara tydliga, klara och enkla. Det ska vara enkelt att betala skatt. Det är viktigt att betala skatt i vårt land, och det är en hederssak att göra det. Jag har även ett annat perspektiv. Jag får höra från min bror som bor kvar i Tyskland hur det är för småföretagare och enskilda med skattebetalandet och deklarationerna. Det är en mindre mardröm! Han säger att inte ens konsulterna kan hålla reda på regelverket för skatteinbetalning. Där tycker jag att vi ska vara stolta i Sverige att vi har ett bättre system. Jag hoppas att det blir ännu enklare med den nya lagstiftningen. Nu har man sett över det hela och buntat ihop frågorna och förhoppningsvis gjort dem tydligare. Jag minns mycket väl hur jag under 15 års tid - nu gör jag det inte längre - betalade in skatter, arbetsgivaravgifter och annat. För en småföretagare är denna inbetalning den största utgiften under hela månaden. Miljöpartiet står bakom utskottets förslag. Det gör vi för att vi ändå kunde se att den kritik vi har, som också har debatterats av tidigare talare, nämligen momsredovisningen, ändå har hanterats på ett bra sätt. Jag vill jämföra detta med att utskottets skrivning kommer så nära man kan komma ett riksdagsuppdrag till regeringen. Det framgår att frågan måste ses över och inte får glömmas bort. Det går inte att i framtiden ha dubbla tidpunkter för upp till 500 000 småföretagare. Systemet måste bli enkelt, och då måste det bli de undantag som behövs i EU-lagstiftningen. Det hoppas jag att regeringen tar på allvar. Annars måste utskottet fundera på om inte regeringen ska påminnas ännu mer. Tidigare i debatten fick vi höra att regeringen tar frågan på allvar. Jag skickar med en påminnelse till alliansledamöterna i utskottet att det är ert uppdrag att se till att regeringen verkligen gör något och inte låter frågan ligga. Vi måste också tänka på vårt uppdrag som folkvalda. Vi ska se till att skapa lagstiftning som är tydlig, bra och effektiv. Den ska utgå från verkligheten i Sverige, och vi ska inte nödvändigtvis böja oss för EU:s regelverk i frågorna. Vi ska se till att vi får de undantag som går att få. Med det förbehållet har Miljöpartiet ställt sig bakom utskottets skrivningar. Vi hoppas att det här blir en bra och fungerande skattelagstiftning i framtiden.

Herr talman! Namnet på denna proposition, Skatteförfarandet , är inget som väcker många känslor. Tvärtom betraktas det som ett byråkratiskt namn. Ändå tycker jag att man ska ställa sig frågan: Är detta en stor eller liten reform? Det är en liten reform för dem som aldrig berörs, nämligen de flesta, men det är ett stort steg för dem som berörs. Här blir det en samlad, juridiskt konsistent skatteförfarandelagstiftning. Där tycker jag att det finns anledning att uttala ett tack till juristen Pär Nuder som en gång i tiden tillsatte denna utredning, som har lett fram till detta arbete. Skatteförfarandet måste präglas av tydlighet och konsistens. Skattefrågor är någonting som är väldigt styrande för alla människors beteenden. Det spelar stor roll att man inte gör fel. Vi har haft några väldigt viktiga skattelagar i detta land, framför allt 1928 års kommunalskattelag som styrde oerhört mycket under många decennier och som så småningom kom att ersättas av 1990 års inkomstskattelag. Herr talman! Det finns skäl att till protokollet - och för de ärade lyssnarna - läsa in vilka lagar som nu inarbetas i skatteförfarandet, för det är inte få. Det är skattebetalningslagen från 1997. Det är taxeringslagen från 1990. Det är lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter från 2001. Det är lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet från 1994 - en för dem som det berör en mycket viktig lag. Tvångsåtgärder är inte roliga. Det är lagen från 1978 om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter - också det en för rättsväsendets funktion mycket viktig lag. Det är lagen från 1989 om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt - viktigt för dem som berörs. Det är lagen om deklarationsombud. Även de nyligen tillkomna bestämmelserna om kassaregister, personalliggare och kontroll av torg- och marknadshandel tas in i denna skatteförfarandelag. Det är alltså ett ganska omfattande regelverk som kommer in här. Någon har sagt: Det är häftigt att betala skatt. Jag skulle inte vilja gå så långt, men jag är helt övertygad om att de allra flesta svenskar vill betala det som man ska betala, inte mer, inte mindre. Gunnar Myrdal sade en gång att svenska folket var ett folk av fifflare. Jag vill säga tvärtom: Jag tror att svenska folket strävar efter att vara så hederliga som möjligt. Det är min erfarenhet att alla är detta. Nästan alla är det. Det finns också ett antal personer som har andra utgångspunkter. Vi har i dagarna sett denna girighet väldigt utpräglat. Jag vill kalla dessa personer, ofta inom finanssektorn, välfärdens marodörer eftersom de förstör för så många andra. Jag tror att det är därför som det är så viktigt att ha en konsistent skattelag, som skatteförfarandelagen, som kan fånga in så mycket som möjligt av just den här typen av frågor så att dessa marodörer ska veta att det inte får finnas gräddfiler i skattelagstiftningen. Vi har en gång försökt lösa detta, kan man säga, genom att införa en generalklausul i skattelagstiftningen. Den har dess värre visat sig vara tandlös mot dessa välfärdens marodörer, som ständigt utnyttjar de hål som finns. Därför är det viktigt att skattelagstiftningen är just konsistent och tydlig, så att man ska veta vad som gäller. De hål som några av välfärdens marodörer har utnyttjat den här gången är jag helt övertygad om kommer att täppas till, och jag är glad för det. Det finns en reservation från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som bland annat handlar om att de lokala skattenämnderna ska vara kvar. Man kan diskutera detta. Det finns inget givet svar på frågan om de ska tas bort - vi har haft dem länge. Men jag, och jag tror resten av Alliansen, har landat på att det finns goda skäl att ta bort dessa skattenämnder. Jag tror att det är viktigt att motivera varför man gör detta. Det har att göra med att insynsråd till exempel i Skatteverket, och intressentråd som finns från 2003, ska vi ha kvar. Men just själva taxeringsbesluten ska inte politiker påverka. De ska inte fatta beslut om detta, utan det ska tjänstemän göra. Det står i skatteförfarandelagen - jag tror att det är i 5 § avdelning 15, men liksom Jacob Johnson har jag inte lagt alla paragraferna på minnet - väldigt tydligt att när det blir tvistigheter om man överprövar ska särskilt sakkunniga och särskilt kunniga personer pröva dessa frågor. Jag tycker att det är en god ordning. Det är egentligen ingen förändring mot hur det är nu. Men det är ett svar på kritiken från dem som vill ha kvar skattenämnderna och göra nästan politiska bedömningar med majoritetsbeslut. Jag tror att det är klokt att komma bort från detta. Då kan man fråga sig: Är det logiskt att ha kvar fastighetstaxeringsnämnderna? Ja, det finns ett motiv för detta. För andra skattebeslut, som i huvudsak handlar om inkomstskattelagen och den typen av frågor, ska lagstiftningen vara exakt densamma över hela landet. Men just när det gäller fastighetstaxeringar - så länge vi nu har dem kvar; det är ju fråga om att de inte ska vara kvar - är det uppenbart att det finns så många lokala förhållanden att det är väldigt viktigt att väga in sakkunskap om lokala förhållanden. Detta är motivet för att jag tycker att det finns anledning att ta bort skattenämnderna. Herr talman! Jag vill ta upp en annan fråga, som inte berörs i skatteförfarandelagen men som vi i skatteutskottet när vi en gång gjorde en resa till USA kom i nära kontakt med. Det gäller frågan om balansen mellan Skatteverkets stora sakkunskap och den enskilde medborgarens ofta ringa kunskap om skatter. Jag tror inte att skatteförfarandelagen i det här avseendet är det yttersta beviset på att vi har kommit till den rätta balansen. Man kan fråga sig om det skulle kunna finnas mer fristående ombud som skattebetalare kan vända sig till för att få stöd. Det finns en sådan organisation i USA, som vi var som var med känner till, som har många anställda och som många vänder sig till innan man tar ett överprövningsbeslut och så vidare för att få veta: Vilken möjlighet finns det att göra detta? Detta är, herr talman, en ordning som man kan fundera över. Det ligger lite i konflikt med Justitieombudsmannen, men i fråga om rådgivning skulle man kunna diskutera om det behövs en bättre balans mellan Skatteverket och den enskilde skattebetalaren. Allra sist, herr talman, vill jag ta upp en annan sak. Jag noterar att det i denna debatt än en gång är på det sättet att ett av Sveriges folk invalda partier, nämligen Sverigedemokraterna, avstår från att delta i debatten om skattefrågor. Det är kanske ingen tillfällighet, för det partiet har inga åsikter om den här frågan. De kan i alla fall inte förklara det genom sin vanliga retorik, för den fungerar inte på den punkten. Jag vill från talarstolen uttala att jag tycker att det är väldigt märkligt att ett parti som inte är närvarande i kammaren deltar i besluten men inte har förmågan att motivera sig här. Detta bör Sveriges väljare och det partiets väljare lägga märke till. Man sköter sig helt enkelt inte. Det är kanhända fräckt att ta det till protokollet, men jag anser att det är väldigt viktigt för svenska folket att veta detta.

Herr talman! Jag kan börja med att instämma i Gunnar Andréns avslutande kommentar om ett frånvarande riksdagsparti i denna debatt. Det var ett bra påpekande. Jag begärde ordet när Gunnar Andrén började prata om välfärdens marodörer, ett aktuellt begrepp dessa dagar. Han uttalade att hålen i skattelagstiftningen kommer att täppas till. Jag antar att han refererade till de riskkapitalbolag som nu skär emellan och gör vinster på skattebetalarnas pengar, vinster som förs ut ur landet. Då tycker jag att man ska betänka att det från borgerlig sida finns en ideologisk grund för dessa företag. Man vill tvångsprivatisera äldreomsorgen, tvinga kommuner att släppa in företag även om det finns en väl fungerande kommunal verksamhet. Här gäller det också för de politiska partierna att ta sitt ansvar. Men, Gunnar Andrén, den här frågan kanske inte blir löst genom skatteförfarandelagstiftningen, eller är det Gunnar Andréns åsikt?

Herr talman! Den sista frågan är naturligtvis befängd. Det är klart att skatteförfarandelagstiftningen inte är lösningen på den här frågan. Vänsterpartiet har däremot en mycket tydlig lösning på detta: Förbjud alla privata företag inom detta område, skola och andra sorters välfärd! Det är er lösning. Men det är absolut inte vår lösning. Vi vill tvärtom ha ökad mångfald i de här frågorna, ökad konkurrens och bättre upphandling från den kommunala sidan, så att man inte får det ni kallar övervinster, som jag kan gå med på att det uppenbart är. Ni vill ju inte ha någon valfrihet alls på området. Då är det klart att problemet aldrig uppstår. Men vi andra anser att det ligger ett värde i att människor har olika alternativ att välja mellan, så att de inte alltid behöver gå till landstinget för att bota snuva utan att det kanske finns andra sätt att bota snuva och annat. Till och med det som nu har varit mest aktuellt, nämligen åldringsvården, kan skötas på olika sätt och på bra sätt av olika sorters företag. När det gäller den här frågan har ni ett enda motiv, nämligen att förbjuda och förbjuda, och i slutändan, när man förbjuder allt, förbjuder man också friheten för människor att välja. Det måste ni komma tillbaka till och förklara. Varför vill ni ha bara en enda utförare av alla sorters vårdtjänster? Det är en riktig fråga där Jacob Johnson är svaret skyldig. Övervinsterna lovar jag att den här regeringen kommer att ta hand om genom skattelagstiftningen. Det ska ni inte bekymra er om! Det var synd att ni inte täppte till de här hålen, om ni kände till dem, långt innan.

Herr talman! I den frågan finns det motioner från Vänsterpartiet från allmänna motionstiden som utskottet har att ta ställning till senare. Då får vi se om vi kommer överens om frågan. Vi har långt gående förslag för att täppa till de här luckorna. När det gäller valfrihet, Gunnar Andrén, tror jag att det är viktigt för vårdtagare på äldreboenden att kunna påverka innehållet i vården, till exempel om det ska städas eller om man behöver hjälp för att komma ut i friska luften. Att däremot en 85-åring ska hålla på att välja mellan om det ska vara kommunal eller privat utförare tycker jag är en skenfråga, som de borgerliga partierna av ideologiska skäl gör till en huvudfråga. Där finns det klara alternativ i svensk politik. Jag tror också att svenska folket har mycket stora invändningar mot att riskkapitalbolagen - med skattepengar, skatteplanering och skatteparadis - skär emellan, så att pengar går ut ur landet i stället för att ge bra vård och omsorg till våra gamla.

Herr talman! När det gäller ideologiska låsningar menar jag att det inte är jag utan Jacob Johnson och hans parti som har ideologiska låsningar och absolut motsätter sig valfrihet och mångfald när det gäller alla sådana tjänster: Det ska finns bara en utförare, en i varje kommun, en i varje landsting - det ska vara landstinget och kommunen. Jag tror för min del att det är bra att det finns olika utförare av dessa tjänster. Det är den ideologiska huvudfrågan, som ni måste ta ställning till och som vi har tagit ställning till. Vill ni ha flera utförare, eller vill ni ha bara en utförare? Anledningen till att så många har valt privata skolor, vårdhem och annat tror jag är att man inte har varit nöjd. Jag vill påstå att det har varit en stor injektion för mycket av kommunal vård att det har kommit fram nya metoder. Det tror jag är bra. Men får Vänsterpartiet styra, då ska valfriheten bort. Då blir det aldrig fråga om några vinster över huvud taget. Jag tycker också att ni ska precisera om det är tillåtet att göra vinster på till exempel boende och mediciner, när det inte ska vara det på vård. Någon ordning måste det vara också på Vänsterpartiets skattepolitik. Är ni emot vinster inom vård och skola och så vidare? Herr talman! Det måste bli ordning på Vänsterpartiets skattepolitik. Det ska bli ett nöje att ta hand om de motioner som ni har väckt om just denna fråga. Sedan ska vi se om man får göra vinster på boendet i kommunala bolag i Uppsala. Det tycker jag är en mycket intressant fråga, och den ska jag väcka då. (Applåder) (TALMANNEN: Jag upplever att de frågor som ställdes i det senaste anförandet var retoriska och därmed inte ger rätt till ytterligare replik.)

Herr talman! Ja, det var mycket retorik rent allmänt sett från Gunnar Andréns sida, som vanligt. Jag brukar uppskatta de exposéer över både historia och skattesystem som vi brukar få, och jag ska kommentera något av det som Gunnar Andrén tog upp i sitt anförande. För det första håller jag med om att det är beklagligt att man som reservant i ett ärende inte har möjlighet att ställa hela den majoritet till svars som kommer att rösta på utskottets förslag, så jag håller med om kritiken mot Sverigedemokraterna. En annan sak som Gunnar Andrén pratade om men som inte direkt har med skatteförfarandet att göra är de riskkapitalbolag som tjänar stora pengar - välfärdens marodörer, som Gunnar Andrén kallade dem, vilket man kan hålla med om. Men det går naturligtvis att göra en poäng i just detta ärende: Här finns inte något som helst förslag som skulle kunna komma till rätta med den problematiken. Man får inte - när Gunnar Andrén har använt sin retorik här i talarstolen - tro att det på något sätt skulle komma till rätta med problematiken. Tvärtom kommer man under ganska lång tid att kunna fortsätta med dessa upplägg, men den takt som regeringen har på sitt lagstiftningsarbete, så där finns det mer att önska. Den tredje punkten - som verkligen har med saken att göra - är detta med skattenämnderna. Gunnar Andrén sade att vi vill ha dem kvar, men det stämmer inte. Vi accepterar att de försvinner. Vi tycker att det kan finnas skäl till det, och Gunnar Andrén redogjorde för en del av dem. Däremot tycker vi att det är viktigt att lagreglera insynen i Skatteverket och andra myndigheter. Det är ju inte bara på det här området som regeringen har sett till att vi har fått mer av en ämbetsmannastat än en stat där vi har inflytande från både folkvalda och medborgare.

Herr talman! Tack för det! Det är alltid trevligt att debattera med Fredrik Olovsson. Jag försöker alltid nå upp till hans retoriska höjder. Det är inte alltid helt lätt, men jag försöker. Det är riktigt att det inte finns några nya förslag beträffande skatteförfarandelagen och riskkapitalbolagen. Om jag har gett intryck av det ber jag om ursäkt. Däremot har jag sagt att detta kommer att rättas till. Så sent som 2009 eller 2010 infördes det starka begränsningar när det gällde svenskägda bolag i utlandet som gjorde stora ränteavdrag. Nu handlar det om det omvända: Det är utländska bolag som köper svenska bolag. Även det hålet måste vi täppa till. Det är vad jag kallar välfärdens marodörer, som utnyttjar de kryphål som man hittar i skatteförfarandelagstiftningen och framför allt i företagsbeskattningslagen. Detta, Fredrik Olovsson, är något som ni inte gjorde något åt, och jag tror inte heller att frågan var aktuell då, utan det är sådant som kommer upp efter hand. Det är säkert inte sista gången vi upptäcker någon som kommer att hitta på nya, fiffiga sätt att komma undan skatt. Men i fråga om den här regeringen och den tidigare regeringen finns det på den här punkten egentligen inga meningsmotsättningar, utan detta ska stoppas, av det etiska skälet att vi och ni tycker och hela svenska folket tycker att detta är otillbörlig verksamhet och ska stoppas. Det är bra att vi är ense om det. Sedan får jag återkomma till detta med intressenterna, för jag ser, herr talman, att min talartid snart är slut.

Herr talman! Gunnar Andrén klargör att någonting mot välfärdens marodörer, riskkapitalbolag i välfärden, gör man inte i det här betänkandet. Det är synd, för jag hade nästan hellre fattat beslut om det i dag än om den här frågan därför att det naturligtvis är en viktig fråga. Jag och naturligtvis också andra är kritiska till att regeringen är ganska långsam i sitt lagstiftningsarbete. Man kommer inte på ganska lång tid att komma till rätta med den här problematiken med det som Anders Borg har sagt hittills. Vi får hoppas att han kan säga någonting annat när han kommer till oss i skatteutskottet inom kort. Jag vill också säga en sak om det förra replikskiftet med Jacob Johnson. Där hävdade Gunnar Andrén att det här med riskkapitalavdrag och räntesnurror borde man ha fixat mycket tidigare. Då ska det väl ändå tydliggöras att det blev en stor fråga i samband med ett rättsutslag i dåvarande Regeringsrätten. Det fanns faktiskt ingen som kunde veta att det skulle gå på det här sättet. Det är ganska osjyst av Gunnar Andrén att påstå att det här borde ha varit gjort för sex sju åtta år sedan, för då var problemet inte uppmärksammat på det sättet och inte så akut. Sedan ser jag fram emot att få höra varför man inte bör lagfästa medborgarnas och allmänhetens insyn i Skatteverket på det sätt som vi har föreslagit, nu när skattenämnderna avskaffas.

Herr talman! Det är på det sättet att väldigt många frågor blir nya. Pär Nuder kände väl inte till räntesnurrorna när han skrev direktiven. Han kände inte heller till den omvända räntesnurran som vi ser nu. Och jag har full förståelse för att Pär Nuder inte tog med detta i direktivet, för det är ett nytt kryphål som har kommit upp. Fredrik Olofsson har alldeles rätt i att ett svenskt stort investmentföretag ägt av Handelsbankensfären försökte göra detta. Sedan blev det utslag i dåvarande Regeringsrätten, och då måste man göra någonting åt detta. På samma sätt är det nu, att det finns ett nytt upplägg, och då måste man göra någonting åt detta. Men det är ofta så i lagstiftningsarbetet att sådant här är väldigt svårt att förutse. Man skulle kunna säga: Varför använder vi inte generalklausulen? Men den är för tandlös. Det ser vi nu. Vi kommer inte att kunna stoppa det här, utan det behövs en särskild lagstiftning som tar sikte på hur de här uppläggen görs. Sedan var det detta om lagstiftning och om hur intressentverksamheter ska gå till. Vi är överens om att en metod har varit att ta bort skattenämnderna. Sedan kan man naturligtvis diskutera hur insynen i Skatteverket ska ske. Men i huvudsak är jag i grund och botten, och det tror jag att många är, skeptisk till att starka intresseorganisationer, Skattebetalarnas förening eller någon annan, skulle ha särskild insyn och särskilda gräddfiler. Då kommer frågan: Ska det vara politiker som är valda att sitta i Skatteverkets styrelse? Det finns ingen definitiv sanning i de här frågorna. Vi får väl se hur det nuvarande systemet fungerar. Jag tycker dock, herr talman, att det som heter intressentrådet har fungerat väl under senare tid och också det som kom 2007, nämligen insynsrådet. Vi får se om det här blir det slutliga beskedet i den här frågan.

Herr talman! Jag känner att det som vi pratar om i dag är lite av en julafton. Här finns godbitar som jag har sett fram emot länge. Jag är faktiskt lite förvånad över det replikskifte som var här nu och en debatt med höjda tonlägen, för den proposition som vi debatterar i dagens betänkande handlar främst om en ny paketering av en rad redan befintliga lagar. Ni hörde Gunnar Andrén räkna upp dem i inledningen av sitt anförande. Den tidigare rätt spretiga lagstiftningen samlas nu i skatteförfarandelagen. Det finns givetvis stora fördelar med samordning och samskrivning så att det inte förekommer parallella regelverk eller lagar som kolliderar med varandra. Sammanslagningen i sig bör kunna leda till förenklingar för den skattskyldige och minskningar av den administrativa bördan. Det finns dessutom en hel rad nya förslag i propositionen med avsikt att förenkla. Finansdepartementet har som bekant en stor del kvar att göra för att nå upp till målet om regelförenklingar för företag, och detta är definitivt ett led i arbetet för att nå målet. Herr talman! Jag är också glad över att betänkandet och debatten som vi har här i dag i huvudsak har ett annat fokus än vi i skatteutskottet tidigare har haft här i kammaren när det har handlat om företagsbeskattning. Jag har ansett att många av ledamöterna varit alltför låsta vid tal om förstärkta åtgärder för att komma åt skattefusk och minska skatteundandragande, vilket givetvis är viktigt för trovärdigheten för en fungerande skattelagstiftning, men att man i sammanhanget glömt bort skattebetalarnas perspektiv. Det har verkat som att vi bara har brytt oss om skattepengar från företag när de inte kommit in. Företagarna levererar in stora delar av landets skatteintäkter. Det är de som investerar i framtidens jobb och måste givetvis behandlas rättvist och med rättssäkerhet. Jag har flera år motionerat om rättssäkerhet för företagare under den allmänna motionstiden, så även i år. Därför är jag alldeles extra glad över regeringens insikt att det finns en hel del kvar att önska vad det gäller nuvarande lagstiftning och att de därför sagt sig vilja tillsätta en fördjupad utredning inom fem delområden vad gäller rättssäkerhet för skattebetalare. I propositionen föreslår regeringen bland annat utredningar angående skattetillägg, tredjemannarevision och ersättning till ombud. Systemet för skattetillägg och skattebrott ska granskas ur ett rättssäkerhetsperspektiv och nivåerna, 60, 40, 20 procent, för tillägget ska analyseras. Den som får ett skattetillägg som påföljd ska inte dessutom kunna dömas till en annan straffpåföljd. Det är meningen att man ska komma bort från dubbelbestraffningen. Utredningen om tredjemannarevision ska reglera i vilken mån Skatteverket ska kunna gå in och begära in uppgifter från tredje part, det misstänkta företagets kunder och leverantörer. En sådan åtgärd kan påtagligt skada ett företags affärsrelationer och bör göras med yttersta försiktighet och endast vid hög grad av misstanke om allvarligt brott. Vad gäller ersättning till rättsligt ombud i en skatteprocess är det helt otroligt att vi fram till i dag har en lagstiftning där myndigheten som utgör ena parten i en domstolsprövning är den som avgör om pengar ska beviljas för ett ombud för den misstänkte, alltså den andra parten. Herr talman! Dessutom känner jag mig väl till mods med att regeringen lyssnat på de mindre företagarnas företrädare och gett oss ett löfte om att de ska ansöka hos EU om undantag vad gäller tidpunkten för att deklarera moms. Där skiljer jag mig från s-företrädare som inte litar på att det här ska bli gjort. Jag litar fullständigt på att det här blir gjort. EU-reglerna om en slutlig momsredovisning senast den 26 februari berör nästan en halv miljon småföretagare som har haft möjlighet att göra sin momsredovisning i samband med skattedeklarationen. EU:s regler skulle komma att gälla tidigast den 26 februari 2012, alltså först skatteåret 2013, så det bör finnas tid att få den frågan prövad och åtgärdad i god tid innan dess. Min önskan är att momsredovisningen givetvis ska kunna fortsätta göras som i dag eller att tidpunkten åtminstone flyttas fram några månader för att underlätta möjligheten att samordna slutredovisning av moms med bokslut och skattedeklaration. Herr talman! När vi i mars debatterade ett motionsbetänkande om taxering, skattebetalning och folkbokföring, där jag själv hade en motion om rättssäkerhet för företagare, hänvisade jag till just den här propositionen som vi då väntade på, skatteförfarandelagen. Genom regeringens initiativ att ytterligare utreda rättssäkerheten i lagstiftningen känner jag att jag fått mina motioner tillgodosedda, även om de vid de aktuella tillfällena givetvis avslogs som alla andra motioner. Nu önskar jag bara en bra uppföljning av tolkningen och tillämpningen så att det blir en bra handläggning på alla landets skattekontor. Nu är lagstiftningen, "hårdvaran", på väg att ta plats. Nu återstår "mjukvaran". Jag har under mina år som riksdagsledamot träffat företagare som ifrågasatt Skatteverkets attityd mot dem. De har känt sig misstänkta utan att de haft en aning om vad de har misstänkts för. För att skattemoralen ska upprätthållas är det självklart viktigt att ärliga företagare ska slippa att konkurrera med oärliga skattesmitare. Men det är också viktigt att hitta en balans i hanteringen av företagare i jakten på uppsåtligt skattefuskande. Att försöka få rätt mot en statlig myndighet är ofta en komplicerad, kostsam och tidsödande process som definitivt inte underlättas av att beviskravet för skattebrott ligger på lägsta nivå, skäligen misstänkt. Den 10 maj deltog jag i en föreläsning anordnad av Stockholms Nämndemannaförening och lyssnade på Roger Persson Österman som doktorerat i skatterätt och jobbar som skatteadvokat på Ernst & Young. Roger har skrivit en rapport om hur Skatteverket skapar olika skatteplaneringsscenarier och sedan letar efter företag som de misstänker kan passa in i denna mall och hur låga beviskrav Skatteverkets handläggare tillämpar för sina teoretiska modeller för att de ska anse det befogat att inleda en hårdhänt granskning av ett företag. Ett av de exempel som Roger beskrev känner jag helt och hållet igen från Elias Melkis bok När Skatteverket anfaller . Elias fick slutligen rätt mot Skatteverket, men det höll på att kosta honom företaget. Den 17 maj besökte skatteutskottet Riksrevisionen. Jag tog då upp denna problematik och tipsade även om Roger Persson Östermans rapport. Jag vet att Riksrevisionen har en pågående granskning av Skatteverkets åtgärder för att minska skattefelet för företag, och jag hoppas att även beviskraven i skatteprocesser, tillämpningen av lagar och skattehandläggarnas personliga ansvar och attityder mot företagare kan bli föremål för denna granskning. Herr talman! Utifrån dessa förhoppningar om en mycket mer rättssäker framtid för landets företagare yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionerna.

Herr talman! Precis som Gunnar Andrén tog upp är det viktigt att komma ihåg att skattefrågan består av två delar, skatteregler och skatteförfarande. Båda måste vara transparenta. Det är viktigt att man kan se vilka konsekvenser det blir när man träffas av en skatt och vad som händer i hanteringen. Därför är dubbelbestraffning ganska allvarligt. Det blir rättsosäkert för den enskilde om man inte har insyn i detta. Skattebetalare är ofta i underläge gentemot Skatteverket. De som har duktiga rådgivare kan ibland få mer rätt enligt skattereglerna än dem som inte har denna förmån. Man kan därför fundera på hur man kan öka skattemedvetandet och kunskapen om vilka rättigheter skattebetalare har. Som vi hörde i föregående inlägg är det ett omfattande lagstiftningsarbete vi gör med skatteförfarandelagen. Propositionen är omfattande och diger, och alla håller med om att den är nödvändig. Att man kan uppdatera tidigare lagar och samla dem på ett rationellt sätt ökar också rättssäkerheten. Det blir enklare att applicera regelverket när det blir tydligare, och man slipper onödiga dubbelregleringar. Förutom rent tekniska överföringar finns förslag som innebär de förändringar som har diskuterats. Exempel på detta är deklarationer och momsredovisning. Den nuvarande deklarationstidspunkten den 2 maj ska ersättas med fyra tidpunkter som man delvis själv kan välja. Tidpunkten för momsredovisning, som tidigare debatterats, ska tidigareläggas till slutet av den andra månaden. Detta kan medföra merarbete och viss komplikation för en del mindre företag, för när det föreligger osäkerhet om underlaget och alla transaktioner inte är klara kan man behöva ompröva slutresultatet. Detta hindras av ett EU-krav, och redan nu bryter vi delvis mot EU-kravet genom att vi förlängt möjligheten att redovisa det. Det är därför viktigt att regeringen tar tag i detta så att man får åtgärdat det och slipper ha dubbla deklarationer. För nyetablerade företag är vartenda krångel ett problem. Vi vill att fler ska starta företag, och man ska inte hindras av att man upplever att det finns risk för krånglighet. Vi införde andra regler för F-skattsedel eftersom det har funnits problem. Jag som suttit länge i kammaren har hört skrämmande exempel på hur det har tagit väldigt lång tid för somliga att få F-skattsedel. Därför underlättade regeringen det. Det innebär dock inte att man inte kan göra en uppföljning och titta på om det finns excesser eller missbruk. Det kommer att finnas missbruk så länge det finns människor, för alla människor är ofullkomliga - en del har bara inte upptäckt det. Herr talman! En annan förändring är att skattenämnderna tas bort och överförs till Skatteverket. Gunnar Andrén resonerade klokt kring detta, så jag behöver inte ta upp det mer. Vi ska dock komma ihåg att vi har ett insynsråd för Skatteverket där partirepresentanter från kammaren deltar. Där kan man kräva att få fram uppgifter om det blir otydligheter och problem. Jag sitter själv i insynsrådet för Migrationsverket, och det är lätt att påverka och få klarhet i frågor. Man lyssnar. Jag räknar med att Skatteverket lyssnar lika mycket som Migrationsverket. Det har varit en lång serie problem med skattetilläggen. Det har varit ganska godtyckligt vad som ska generera ett skattetillägg och vad som inte ska göra det. Har man drabbats av det är det nästan ogörligt att få rätt om man inte orkar med hela processen med jurister. Därför är det bra att vi får väck en sak som är en juridisk anomali, nämligen dubbelbestraffning. I övriga rättsväsendet förekommer det inte att man kan bli straffad för samma sak två gånger. Det är viktigt att som Skatteverket ha till policy att i första hand uppmuntra och understödja människor att göra rätt från början. Det är först i andra eller tredje hand som de rättsliga åtgärderna ska komma in, givetvis för att förhindra missbruk och brott. Detta framgångsrika förhållningssätt har gett Skatteverket dess goda renommé som en av de mest serviceinriktade myndigheterna i Sverige. De har också fått ett erkännande från skattebetalarna då de hjälpt dem att komma rätt. Det är precis så man ska arbeta. Vad gäller övriga frågor täcker utskottets bedömning väl in svaren på dem. Det finns inget att tillägga. Det är ett gott och ganska enigt förslag, och det tycker Kristdemokraterna är bra. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.