Arbetstid och ledighet från anställning

Fru talman! Vi tycker inte att det behövs någon översyn i det här läget. Det finns en möjlighet för de här organisationstidskrifterna att ansöka om bidrag från kulturtidskriftsstödet. En viss minskning av de här ansökningarna har skett under senare år. Man kan fråga sig varför. Jag tror att det är ganska svårt att peka på skälen till att så har skett. Men jag har inte fått uppfattningen att det är så många organisations- tidskrifter som har varit med i det här ansökningsför- farandet. Det finns också andra orsaker till att den här minskningen har skett. Det kan vara att man har en ny teknik jämfört med vad man har haft tidigare. Jag tror att bidraget är på 20 miljoner kronor just nu. Det kan också vara så att facktidskrifterna och organisations- tidskrifterna söker i mindre omfattning. Det här håller man väl på och tittar på inom Kulturrådet. Vi har inte mer pengar att sätta in för ytterligare stöd till tid- skrifter. Vad jag förstår avskaffades det här 1986. Men även den borgerliga regeringen var 1993 med om att sänka bidraget. Så vi kanske är flera som har ansvar för det.

Fru talman! Nu är det väl inte så att jag kan stå här och bedöma vilka av de tidskrifter som ansöker som ska ha eller inte ha bidrag. Jag vill också säga att det kanske inte ens är säkert att alla de tidskrifter som finns bör få bidrag. Det är Kulturrådet som avgör det här, och det finns säkert någon liten grupp inom Kulturrådet som avgör vilka som ska få stöd och vilka som inte ska få det. Vi i utskottsmajoriteten har inte bedömt det som motiverat att återinföra det stöd som Inger Davidson pekade på fanns en gång i tiden.

Fru talman! Agneta Ringman påstår att biblio- tekslagen har varit effektiv, och min direkta fråga är då: Har det blivit fler bibliotek med hjälp av biblio- tekslagen? Vi konstaterar i vårt betänkande att 376 filialer har lagts ned, och det är oroande. Men biblioteksla- gen har inte påverkat denna situation ett enda dugg, för den gäller ju bara det första biblioteket i varje kommun. Jag är glad att kunna säga beträffande min egen kommun, Stockholms stad, att inte en enda filial har lagts ned. Tvärtom har man redan med statliga pengar och landstingspengar öppnat ett internationellt bibli- otek. Man är i färd med att planera ett nytt bibliotek i Hammarby sjöstad, och man vidtar en hel del andra åtgärder, som jag nämnde i mitt huvudanförande. Bl.a. har man ett projekt som kallas Läsår för att öka läsvilligheten. Man har också fått bättre siffror både i läsesalong och huvudbibliotek. Men frågan kvarstår: Har det blivit fler bibliotek med hjälp av lagen? En fråga till: Har biliotekslagen kunnat hindra någon nedläggning?

Fru talman! Elisabeth Fleetwood talade också om att det har försvunnit en mängd bibliotek. Jag har för mig att Ewa Larsson talade om 376 bibliotek. Det har inte tillkommit några fler bibliotek under den period som vi talar om, 1988-2000. Det är väl de siffrorna det rör sig om. Det har inte tillkommit några fler bibliotek. Men det är inte på grund av bibliotekslagen som filialbib- lioteken eller biblioteken har försvunnit. Hade inte bibliotekslagen funnits kanske ännu fler bibliotek varit borta under den tid då vi haft det väldigt ekono- miskt svårt i kommunerna. Små kommuner har ofta inte råd med biblioteks- filialerna. Som jag sade tidigare har de besparings- krav som ställts på kommunerna gjort att de har om- organiserat. Det har kanske inte alltid varit helt fel. Att ett antal bibliotek har försvunnit betyder heller inte att antalet boklån har minskat.

Fru talman! Det är riktigt att 376 filialer har lagts ned. Men 19 har tillkommit, och kom ihåg att inget huvudbibliotek har lagts ned. Bibliotekslagen riktas mot det första biblioteket i varje kommun, således huvudbiblioteket. Där har ingen nedläggning skett. Tror Agneta Ringman verkligen att en kommun skulle lägga ned sitt enda bibliotek? Jag tror inte att kommunpolitiker även om de ville skulle våga att tillgripa en sådan metod som att lägga ned. Det visar också att bibliotekslagen är en helt verkningslös lag som socialistiska politiker tror ska kunna vara en fjäder i hatten. Vi är övertygade om, som jag tidigare sade, att den tyvärr har kontrapro- duktiv verkan. Läsfrämjande åtgärder finns i bl.a. Stockholm på flera områden. Utlåningen har ökat på de flesta filia- ler. Den har bl.a. ökat ordentligt på Läsesalongen och på huvudbiblioteket på Sveavägen. Det gäller så mycket som ca 10 %. Det är 50 000 lån på det ena stället och 30 000 lån på det andra.

Fru talman! Låt oss tillsammans glädjas över att det är så positivt med både ökat antal bibliotek och de läsfrämjande åtgärderna. De uppnår faktiskt sitt goda syfte, vilket var meningen.

Fru talman! Agneta Ringman sade att Moderater- na och Folkpartiet låg bakom förslaget att ta bort bibliotekslagen. Även vi från Centerpartiet vill ta bort den. Det är alltså tre partier som arbetar för det. Biblioteken är närmast en helig ko ute i kommu- nerna. Det visar bl.a. tydliga siffror. 67 % besöker biblioteken. Anledningen till att vi vill ta bort biblio- tekslagen är att vi, precis som andra säger här, tror på den kommunala självstyrelsen. Vi har sett tendenser till att det börjar bli lite cent- ralisering i den socialdemokratiska politiken. Vi ser det när det gäller friskolor och sjukvård. Det man oroar sig för är att lagen på något sätt ska göra att det blir ännu mer centralisering och styrning. När lagen kom blev det som många sagt. Man såg det som ett tak. Jag har själv i min hemkommun sett hur man började lägga ned filial efter filial ända tills människor opponerade sig och nykterhetsrörelsen ville ta över verksamheten för ett bibliotek. Det har varit en effektiv lag, precis som Agneta Ringman sade, genom att man har lagt ned väldigt många bibliotek. Det jag funderar över är: Hur ser Agneta Ringman på att frivilliga organisationer kan gå in och stödja filialer? Är det bra eller är det nega- tivt, sett med era ögon?

Fru talman! Om biblioteken ska läggas ut på ent- reprenad läggs det ännu större ansvar på kommunerna och på kommunpolitikerna för att de ska kunna för- verkliga det. När man upphandlar de tjänsterna, eller vad man nu gör för någonting, får man se till att med- borgarna försäkras rätt till biblioteken. Det är en ganska omständlig procedur. Jag tycker att bibliotekslagen är en väldigt bra lag. Jag kan oroas över att om det inte sker via kommu- nerna utan via andra nätverk, eller vad det nu kan vara, kan det bli olikheter i hela landet. Det har varit självklart för oss att folkbiblioteken ska ha en stor spridning såväl geografiskt som socialt. Det är en väldigt viktig fråga. Jag är inte riktigt inne på den linje som Birgitta Sellén är när det gäller att intresseorganisationer ska ta hand om biblioteken.

Fru talman! Man kan tänka sig att en intresseor- ganisation utnyttjar möjligheten att samarbeta med huvudbiblioteken när det gäller det tekniska med uppkopplingarna till biblioteken osv. Jag har just nu tappat bort vad det heter, men det gäller de samman- kopplingar man har. Det som egentligen var intressant i min hemkom- mun var att man ville göra på det sättet. Det ledde till var möjligen det positiva att majoriteten fattade beslut att bevara den filialen. Men tanken att ideella organi- sationer samverkar med huvudbibliotek osv. är väl väldigt intressant. Hur ser Agneta Ringman på just möjligheten att samverka mellan kommunens bibliotek och intresse- organisationer som tar ansvaret, och naturligtvis bor- gar för medborgarnas rätt att även då få låna gratis?

Fru talman! Jag har inte samma syn på detta som Birgitta Sellén. Jag vill än en gång säga att det krävs väldigt mycket av kommunen. Jag tycker att det är bättre om det finns kommunala bibliotek i de olika kommunerna. Det måste jag säga. Det borgar ändå för en samsyn och ett nationellt intresse för att det finns folkbibliotek i varje kom- mun. Vad händer om man i den ideella organisatio- nen tröttnar på att driva biblioteket? Hur ska man hantera den frågan? Nej, jag föredrar nog bibliotekslagen som den ser ut. Det finns i dag möjlighet att göra det som Birgitta Sellén talar om.

Fru talman! I det betänkande vi behandlar framgår på s. 21 att den ämnessakkunniga inom Kulturdepar- tementet som utrett frågan om sänkt bokmoms kom- mit fram till ungefär samma slutsatser som vi delvis har hånats för här, nämligen att en sänkt bokmoms kräver insatser av berörda parter och måste kombine- ras med andra åtgärder för att få varaktighet. Jag tror inte att socialdemokraterna av något slags principiella skäl är emot lägre bokpriser. Det finns en känsla hos mig att det beror på att de har en viss misstanke om att det inte kommer att leda till sänkta bokpriser. Om man kan komma fram till ett system med in- dex för bokpriser, en formaliserad avgiftsförklaring som visar att förläggare och bokhandlare menar all- var, så att vi med någon vettig sannolikhet kan veta att det kommer att leda till sänkta bokpriser, finns det då fortfarande några argument från socialdemokrater- na till varför vi inte ska sänka momsen på böcker?

Fru talman! Vi skulle helst vilja ha en kulturmoms på 6 %. Det kan jag väl bara drömma om. Jag tycker att det är lite märkligt att vi får debat- ten om bokmomsen än en gång, eftersom man debat- terade det i förra veckan i skatteutskottets debatt. Det är alldeles riktigt som Peter Pedersen säger - vi är inte övertygade om att en sänkning av bokmom- sen är det rätta för att främja läsandet, och det är ju det som vi alla strävar efter. Jag vet inte om Peter Pedersen tror att en sänkning på i genomsnitt 30-50 kr per bok gör att vi når nya bokläsare, men jag tror inte det. Detta är de argument som vi har i detta läge. Däremot är vi övertygade om att de satsningar som vi gör på biblioteken, samverkan med skolan osv. kan ge det bästa resultatet på sikt också om vi vill nå de nya grupperna av barn och ungdomar.