Ändringar i säkerhetsskyddslagen, m.m.

Fru talman! Jag ska säga några ord om säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsbegreppet som vi kan hämta från utredningar eller från betänkandet och propositionen. Med säkerhetsskydd avses skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet och skydd. Det omfattar också skydd mot brott som kan karakteriseras som terroristbrott. Ett led i säkerhetsskyddet som är avsett att verka förebyggande är en fungerande säkerhetsprövning. Det handlar om att på olika sätt klarlägga om personer som söker arbete eller på annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet kan antas vara lojala och pålitliga. Den här prövningen och säkerhetskontrollen ska under vissa förutsättningar omfatta registerkontroll och särskild personutredning. I den proposition som ligger till grund för betänkandet föreslås betydande utvidgningar av vad som kan lämnas ut från aktuella register - misstanke- och belastningsregistret - vid kontrollerna till skydd mot terrorism. Den katalog över brott som nu finns som klargör när uppgifter kan lämnas ut föreslås strykas. Propositionen föreslår i stället att alla uppgifter om den kontrollerade som finns i registren ska få lämnas ut, oavsett brott. Detta innebär att också uppgifter om relativt ringa förseelser eller misstankar härom kan lämnas ut. Detta är en utveckling som Vänsterpartiet ifrågasätter. Självklart måste det finnas ett säkerhetsskydd och kunna göras en säkerhetsprövning. Under senare år är det dock en tydlig trend att registerkontroller blir allt vanligare i alltfler situationer. En person som har begått ett brott måste, enligt Vänsterpartiets mening, ges möjlighet och uppmuntras att komma tillbaka till viktiga sociala sammanhang. Där är arbetslivet oerhört centralt. Detta förslag innebär att också uppgifter om relativt ringa förseelser kan lämnas ut och försvåra möjligheterna att få och behålla ett arbete. Jag instämmer i mycket av vad Brottsförebyggande rådet och Advokatsamfundet säger i sina remissvar på den här punkten. Förslaget innebär också en ändring av reglerna såtillvida att säkerhetsprövning får ske mitt under pågående anställning. Fru talman! Detta är några av de förändringar som föreslås i betänkandet. Vänsterpartiet är sammanfattningsvis oroat över att dessa förslag ytterligare bidrar till en utveckling av alltfler kontroller och mindre insyn för de kontrollerade. I betänkandet föreslås också att behörigheten att besluta om utvidgat uppgiftslämnande ska föras över från regeringen till Registernämnden. Inrättandet av Registernämnden måste ses mot den mörka bakgrund av decennier av mycket omfattande hemliga Säporegistreringar, IB-affärer, sjukhusspioner och liknande verksamhet. Inrättandet av Registernämnden ska enligt regeringen ses som ett uttryck för en vilja att förstärka rättssäkerheten och de enskildas integritetsskydd vid utlämnandet av uppgifter för säkerhetsprövning. Västerpartiet är dock fortsatt kritiskt till Registernämndens sammansättning. Vi har sedan nämndens tillkomst påtalat att bara två partier är representerade i nämnden, nämligen moderater och socialdemokrater. Talet om förbättrad rättssäkerhet försvagas betydligt på grund av detta faktum, menar vi. Det gäller i ökad utsträckning när nu ännu fler uppgifter ska läggas på Registernämnden. Vänsterpartiet vill därför också i detta sammanhang understryka vikten av att bredda Registernämndens sammansättning så att alla riksdagspartier finns med i nämnden. Det är mycket viktigt för att stärka förtroendet. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.

Fru talman! I propositionen föreslås vissa förändringar i säkerhetsskyddslagen. Det innebär konkret tre fyra saker. Samtliga uppgifter som finns i misstanke- och belastningsregistret ska kunna lämnas ut. Det blir alltså på samma sätt som när man kollar personer som i dag är placerade i säkerhetsklass tre. Regeringen ska kunna delegera rätten att besluta om registerkontroll på begäran av det man kallar mellanfolklig organisation. Beslutanderätt i fråga om att lämna ut vissa uppgifter ska flyttas över från regeringen till Registernämnden. Slutligen ska det bli tydligare att en säkerhetsprövning får göras även om man redan är anställd. När det gäller lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder föreslås att en efterlysning från en medlemsstat inom Europeiska unionen som inte deltar i Schengensamarbetet också ska kunna räkna med att behandlas fullt ut på samma sätt. Lagen ska träda i kraft redan den 1 juli. Vänsterpartiet har i en reservation anfört att detta ska avslås med utgångspunkt i att det kommer att resultera i fler registerkontroller och mindre insyn för de kontrollerade. Utskottet kan bara konstatera att det vid registerkontroll som sker till skydd mot terrorism endast får lämnas ut de uppgifter som finns i de två register som jag har nämnt och utifrån en brottskatalog. Den begränsning som en brottskatalog innebär kan enligt utskottet medföra att uppgifter i dessa register som är relevanta för säkerhetsprövningen utesluts. Det är viktigt att man gör detta. Det kan vara fråga om små brott, men om man lägger samman dem får man en helhetsbild. Det är dessutom så att man ska göra dessa kontroller efter medgivande. Den person som ska kontrolleras ska ge sitt medgivande till detta. När det gäller regeringens möjlighet att delegera rätten att fatta beslut om registerkontroll är det redan i dag delegerat såväl när det gäller svensk verksamhet som när kontrollen avser medverkan i utländsk verksamhet. Och beslut meddelas av Rikspolisstyrelsen. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte i detta avseende föreligger några bärande skäl att behandla en framställan om registerkontroll från en mellanfolklig organisation på ett annorlunda sätt. Därför anser utskottet att regeringen måste få möjlighet att delegera den rätten. Man kan konstatera att det redan i dag framgår att det under vissa omständigheter under en pågående anställning kan göras en säkerhetsprövning. I princip är det dessa tre korta ändringar som görs, det vill säga att man ska kunna göra en prövning under redan pågående anställning, att man ska kunna göra en slagning i både misstankeregistret och belastningsregistret och att man dessutom ska kunna meddela mellanfolkliga organisationer om detta. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationen.

Fru talman! Jag ska vara mycket kortfattad och ställa några principiella frågor som jag har till Joe Frans. Grunden för vårt yrkande om avslag är att detta vidgar möjligheterna att lämna ut uppgifter, så att uppgifter om alla förseelser och brott som finns i dessa aktuella register kan lämnas ut och inte som nu begränsas via en katalog. Vi tycker att det generellt sett i samhället är ett bekymmer med en tendens till att antalet registerkontroller ständigt ökar. Jag undrar om inte Joe Frans ser en fara i att denna utvidgning bidrar till en utveckling som försvårar för personer som har begått en måhända ganska ringa förseelse att få och behålla ett arbete. Jag undrar om Joe Frans rent allmänt ser några problem. Och finns det inga problem i övrigt med integriteten när vi nu så att säga spär på denna möjlighet till registerkontroller och till kontroller när det gäller ganska ringa förseelser? Det är den ena frågan. Den andra frågan handlar om Registernämnden och om Joe Frans möjligen kan se ett problem, som vi i Vänstern ser, nämligen att det är bara moderater och socialdemokrater som får plats i Registernämnden nu när vi också lägger ytterligare uppgifter på Registernämnden. Borde inte alla partier vara representerade i Registernämnden? Varför får inte de andra partierna plats där? Vi tycker att det är viktigt för förtroendet, inte minst mot bakgrund av decennier av registreringar.

Fru talman! Jag vet inte om jag framförde mitt yrkande i det förra ärendet, annars gör jag det nu. Rolf Olsson ställde två frågor. Den ena handlade om att det blir fler och fler registerkontroller. Det är självklart något som man kan fundera över. Det viktiga är att man ger sitt medgivande om det ska göras en registerkontroll. Samhället utvecklas, och fler och fler har positioner som omfattas av känsliga arbetsuppgifter som kräver den typen av registerkontroll. Det är det ena. Självklart måste man hela tiden utifrån det som du säger om integritetsaspekter se på vilket sätt man kan jobba med detta. Att man gör detta möjligt i dag innebär inte att man bara trampar på i all evighet, utan det är självklart någonting som man ska följa. När det gäller frågan om Registernämnden pågår det som du vet en diskussion i fråga om insyn i fråga om alla tvångsmedel och annat. Det är inte helt omöjligt att regeringen i samband med det kommer att fundera på hur man ska göra i fråga om Registernämnden och om man ska öka antalet partier där. Från min personliga utgångspunkt ter det sig inte helt orimligt att man i en framtid ska kunna överväga om man ska utvidga den gruppen.

Fru talman! När det gäller tendensen till att alltfler blir utsatta för registerkontroller så är detta att man ska ge sitt medgivande bara något formellt. Vem kan neka till detta när man söker ett arbete? Om man nekar till det är det väl liktydigt med att man inte får det arbetet? Så det är väl mer en formell rättighet. Vi gör det alltså svårare för människor som har gjort någon form av förseelse att behålla ett arbete. Den farhågan har jag alltjämt. Jag uppfattar ändå att Joe Frans medger att den risken finns. Jag väljer att tolka honom på det viset. Jag ska kortfattat säga något om Registernämnden. Det var för mig en ny uppgift att det ingår i diskussionerna om Tvångsmedelsnämnden att också se över Registernämndens sammansättning. Om det är på det sättet hälsar jag det med stor tillfredsställelse eftersom det är ett krav som vi kommer att fortsätta att driva. Det handlar nämligen om legitimiteten och förtroendet för en viktig institution som vi nu lägger ännu fler uppgifter på.

Fru talman! Låt mig för tydlighetens skull bara klargöra att jag säger att en diskussion om insyn i olika tvångsmedel och annat pågår. Utifrån mina personliga utgångspunkter tycker jag att regeringen har anledning att ständigt titta på hur man jobbar med dessa frågor. Så jag påstår alltså inte att det görs konkret i dag. Men jag säger att det inte vore orimligt att det ska kunna göras i framtiden. Det tycker jag.