Ledamöter ska ha samma förutsättningar att utöva sitt uppdrag oavsett kön. Genom att lyfta jämställdhetsfrågor kan förutsättningarna för en jämställd riksdag ständigt förbättras.
Riksdagsstyrelsen beslutar om ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för varje valperiod.
Under mandatperioden 2022–2026 leds jämställdhetsarbetet i riksdagen av förste vice talman Kenneth G Forslund (S) och andre vice talman Julia Kronlid (SD).
Representanter för alla partier deltar
Riksdagsstyrelsen utser också en arbetsgrupp med ledamöter som ska arbeta med frågorna. Arbetsgruppen består av representanter från alla riksdagspartierna och har en jämn könsfördelning:
- Joakim Järrebring (S)
- Michael Rubbestad (SD)
- Ulrika Heindorff (M)
- Lotta Johnsson Fornarve (V)
- Christofer Bergenblock (C)
- Camilla Rinaldo Miller (KD)
- Jacob Risberg (MP)
- Camilla Mårtensson (L)
Arbetsgruppen kommer att ta fram ett handlingsprogram för valperioden.
Jämställdhetsarbetet 2018–2022
Handlingsprogrammet för jämställdhet under valperioden 2018–2022 hade fokus på kulturfrågor, såsom bemötande, tilltal och förhållningssätt. En arbetsgrupp med en representant från varje parti arbetade med att genomföra programmet.
Handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för valperioden 2018-2022(pdf, 286 kB)
Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022(pdf, 563 kB)
Studie om ledarskap
Arbetsgruppen lät under valperioden genomföra en studie som fokuserar på ledarskap. Studien visade att när det gäller utnämningar och möjligheter att utöva ledarskap har riksdagen blivit mer jämställd över tid. Men studien visade också på kvarstående problem, till exempel tecken på informella och subtila hinder som framförallt verkar missgynna kvinnor.
Jämställdheten i riksdagen har förbättrats men det finns mer att göra
Rapport om arbetet under valperioden 2018–2022
I en rapport om arbetet för jämställdhet i riksdagen 2018–2022 redogör arbetsgruppen för insatserna under valperioden. Gruppen har bland annat låtit ta fram jämställdhetsstatistik för riksdagen samt anordnat en nordisk konferens om jämställda parlament. Arbetsgruppen lämnar också rekommendationer för det fortsatta arbetet med jämställdhet i riksdagen. Gruppens bedömning är att ytterligare insatser behövs för att riksdagen ska vara ett parlament där kvinnor och män har samma förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
Jämställdhetsarbetet 2014–2018
Under valperioden 2014–2018 genomfördes en enkätundersökning och djupintervjuer bland riksdagens ledamöter inom ramen för handlingsprogrammet för jämställdhet. Undersökningarna visade att riksdagsledamöterna överlag var nöjda med arbetsklimat och bemötande i riksdagen, men att det fanns problem med härskartekniker och kränkande behandling.
Undersökningarna visade också att hot och kränkningar, framför allt via sociala medier, påverkar ledamotsuppdraget i allt högre grad. Det gällde både för kvinnor och för män, men kränkningarna tog sig olika uttryck beroende på kön.
Studierna visade vidare att kvinnor generellt sett känner högre krav och en högre grad av oro för att begå misstag. Svaren antydde att skillnaden mellan könen kan bero på att kvinnor ställer högre krav på sig själva, men personer som deltagit i undersökningarna, både kvinnor och män, upplevde att förväntningarna på kvinnor och män skiljer sig åt. Arbetsprogrammet för 2018–2022 utarbetades mot bakgrund av undersökningarnas resultat.