Lise Nordin (MP)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Göteborgs kommun
Titel
Miljövetare.
Född år
1982
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2010-10-04 – 2018-09-24

Näringsutskottet

Ledamot
2014-10-07 – 2018-09-24
Suppleant
2012-11-03 – 2014-09-29
Vice ordförande
2012-10-08 – 2012-11-02
Ledamot
2012-10-08 – 2012-10-08
Suppleant
2010-10-12 – 2012-10-07

Trafikutskottet

Suppleant
2010-10-12 – 2014-09-29

Skatteutskottet

Suppleant
2016-11-16 – 2018-09-24

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 10-. Ledamot näringsutskottet 14-. Suppleant trafikutskottet 10-14 och näringsutskottet 10-12 och 12-14, vice ordförande näringsutskottet 12. Suppleant skatteutskottet 16-.

Föräldrar

Snickaren Christer Nordin och lärarassistenten Ingrid Samuelsson.

Utbildning

Tingsholmsgymnasiet, Ulricehamn 98-01. Eastern High School, Louisville 99-00. Språkstudier Málaga universitet 02. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, Göteborgs universitet 03-07.

Anställningar

Ombudsperson, Grön Ungdom Väst 03-06. Politisk sekreterare, Miljöpartiet, Västra Götalandsregionen 07-10.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktige Ulricehamn 02-06.

Bostadsort

Göteborg

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Energipolitikens inriktning

    Energipolitikens inriktning

    Betänkande 2017/18:NU22

    Regeringen har lagt fram ett förslag till övergripande mål för energipolitiken. Målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bygger på den överenskommelse om energipolitiken som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

    Riksdagen sa samtidigt nej till ett 80-tal förslag i motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2017. Motionerna handlar bland annat om energipolitikens inriktning, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning, gasfrågor, värmefrågor samt nät- och elmarknadsfrågor.

    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    36 
    Anföranden och repliker
    37, 127 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-14
    Debatt
    2018-06-15
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

    Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

    Betänkande 2017/18:CU31

    Lagar ändras för att möjliggöra moderna miljövillkor i produktionen av el från vattenkraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till ett 90-tal förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, stranderosion och allmänna vattentjänster.

    Behandlade dokument
    66
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    33, 124 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-11
    Debatt
    2018-06-12
    Beslut
    2018-06-13
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare

    Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare

    Betänkande 2017/18:CU15

    Innehavare av kärnkraftsreaktorer ska i högre utsträckning än i dag ta ansvar för riskerna med kärnkraft. Det innebär att de blir ansvariga för skador upp till 11,8 miljarder kronor om en atomolycka skulle inträffa. Dessutom måste de teckna en ansvarsförsäkring för samma belopp. Tanken är att den som förorenar ska betala.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 15 minuter
    Justering
    2018-05-29
    Bordläggning
    2018-06-05
    Debatt
    2018-06-07
    Beslut
    2018-06-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

    Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

    Betänkande 2017/18:NU18

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av det samlade stödet för produktion av solel. Ett stöd är exempelvis investeringsstödet för solceller. Riksrevisionen konstaterar bland annat att de underlag riksdagen har fått för att kunna besluta om effektiva åtgärder saknar analyser. Bland annat saknas ett helhetsgrepp om förnybar elproduktion där solel jämförs med andra tekniker och där kostnader ställs mot varandra.

    Regeringen bedömer att riktade stöd behövs för att gynna ny teknik. Risken är liten för att det riktade stödet till solel skulle ge långsiktiga negativa effekter eftersom det är tidsbegränsat. Däremot kommer regeringen att redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av stöden till solel och vilka motiv som finns för att ge teknikspecifika stöd.

    Riksdagen betonar att Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställning till olika förslag som rör energipolitiken. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 46 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-28
    Debatt
    2018-05-29
    Beslut
    2018-05-30
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förbud mot utvinning av uran

    Förbud mot utvinning av uran

    Betänkande 2017/18:NU13

    Det blir inte längre möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle.

    Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 98 minuter
    Justering
    2018-05-03
    Bordläggning
    2018-05-15
    Debatt
    2018-05-16
    Beslut
    2018-05-16
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vissa elmarknadsfrågor

    Vissa elmarknadsfrågor

    Betänkande 2017/18:NU9

    Riksdagen sa nej till 49 motioner från allmänna motionstiden 2017 om vissa elmarknadsfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar inom området. Motionerna handlar bland annat om handläggningstider för nätkoncessioner, den framtida elförsörjningen och elcertifikatssystemet.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 56 minuter
    Justering
    2018-02-15
    Bordläggning
    2018-02-27
    Debatt
    2018-02-28
    Beslut
    2018-02-28
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

    Utgiftsområde 21 Energi

    Betänkande 2017/18:NU3

    Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet får drygt 313 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen godkände regeringens förslag på hur stor elberedskapsavgiften sammanlagt får vara. Riksdagen godkände också det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2018-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2018.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 109 minuter
    Justering
    2017-11-23
    Bordläggning
    2017-12-05
    Debatt
    2017-12-06
    Beslut
    2017-12-07
  • Ökat skadeståndsansvar kärnkraft

    Motion 2017/18:2416 av Lise Nordin och Stina Bergström (båda MP)

    Motion till riksdagen 2017/18:2416 av Lise Nordin och Stina Bergström båda MP Ökat skadeståndsansvar kärnkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja skadeståndsansvaret vid en radiologisk skada så att det motsvarar den fulla ekonomiska kostnaden och tillkännager
    Inlämnad
    2017-10-04
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2017/18:CU17
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Fem förslag för mer cykling

    Motion 2017/18:2115 av Stina Bergström och Lise Nordin (båda MP)

    Motion till riksdagen 2017/18:2115 av Stina Bergström och Lise Nordin båda MP Fem förslag för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att alla järnvägsföretag ska ge resenärerna möjlighet att ta
    Inlämnad
    2017-10-03
    Förslag
    5
    Utskottsberedning
    2017/18:SkU8 2017/18:TU5
    Riksdagsbeslut
    (5 yrkanden): 5 avslag
  • Riksdagsledamöters utrikesresor

    Motion 2017/18:1658 av Lise Nordin och Stina Bergström (båda MP)

    Motion till riksdagen 2017/18:1658 av Lise Nordin och Stina Bergström båda MP Riksdagsledamöters utrikesresor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga föreskrifterna för utrikesresor så att resans innehåll prioriteras framför resmålet och tillkännager detta
    Inlämnad
    2017-10-03
    Förslag
    6
    Utskottsberedning
    2017/18:KU27
    Riksdagsbeslut
    (6 yrkanden): 6 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring

    Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring

    Betänkande 2016/17:NU21

    Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

    Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 40 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-20
  • Stillbild från Debatt om förslag: Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017

    Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017

    Betänkande 2016/17:NU20

    Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 60 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-20
  • Stillbild från Debatt om förslag: Energipolitik

    Energipolitik

    Betänkande 2016/17:NU14

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om energipolitik. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens övergripande inriktning, kärnkraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering.

    Riksdagen hänvisar i flera fall till att de frågor motionerna tar upp omfattas av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energikommissionens förslag om den långsiktiga energipolitiken för närvarande är ute på remiss.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    25, 92 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-03-28
    Debatt
    2017-03-29
    Beslut
    2017-03-29
  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

    Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

    Utlåtande 2016/17:NU22

    Europeiska kommissionen har presenterat meddelandet Ren energi för alla i EU. I meddelandet redogör kommissionen för förslagen i det så kallade "vinterpaketet", som innehåller ändringar av EU-regler inom energiområdet. Näringsutskottet som har granskat meddelandet är positiv till vinterpaketet, som också har ambitioner att prioritera Parisavtalet.

    Utskottet anser att energieffektivisering behövs och stöder därför förslaget om energisparkrav för 2021-2030. Här anser dock utskottet att medlemsländerna så långt möjligt själva bör får välja hur kraven uppnås, samt att tidiga gjorda åtgärder inte får missgynnas. I vinterpaketet föreslås regler om att det ska införas individuell mätning och debitering avseende värmeenergi i nya byggnader samt vid omfattande renovering av byggnader. Utskottet anser att detta riskerar att minska drivkraften för fastighetsägare att genomföra tekniska åtgärder för energieffektivisering av byggnader.

    Utskottet menar vidare att biodrivmedel bör bedömas efter skarpa hållbarhetskriterier där klimatnytta och markanvändning ingår. Fossila bränslen bör också omfattas av samma skarpa hållbarhetskriterier. När det gäller biobränslen vill utskottet också betona att länderna ska fortsätta att själva kunna bestämma sin nationella skogspolitik.

    När det gäller ett effektivt energisystem med förnybar energi är det enligt utskottet viktigt att ländernas elnät sammanlänkas.  Utskottet anser slutligen att EU:s energipolitik bör utformas utifrån ländernas olikheter och förutsättningar både när det gäller styrmedel och energisystem. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 30 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-02
  • Stillbild från Debatt om förslag: Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

    Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

    Betänkande 2016/17:NU9

    Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    10, 44 minuter
    Justering
    2017-02-16
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-02
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

    Utgiftsområde 21 Energi

    Betänkande 2016/17:NU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av cirka 2,9 miljarder kronor inom utgiftsområdet energi. Nästan hälften av pengarna, 1,42 miljarder kronor, går till energiforskning. 440 miljoner kronor går till att utveckla och stimulera spridningen av energitekniska lösningar. Resten av pengarna går bland annat till Statens energimyndighet och till insatser för energieffektivisering.

    Riksdagen godkände även det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2017-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2017.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    60, 144 minuter
    Justering
    2016-11-24
    Bordläggning
    2016-12-02
    Debatt
    2016-12-06
    Beslut
    2016-12-07
  • Strategi för mer cykling

    Motion 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. MP Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av mer pengar till cykelinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
    Inlämnad
    2016-10-04
    Förslag
    6
    Utskottsberedning
    2016/17:TU11 2016/17:TU16
    Riksdagsbeslut
    (6 yrkanden): 6 avslag
  • Stillbild från Aktuell debatt: Aktuell debatt om Vattenfalls brunkolsverksamhet och klimatet

    Aktuell debatt om Vattenfalls brunkolsverksamhet och klimatet

    På begäran av Vänsterpartiets riksdagsgrupp anordnas en aktuell debatt om Vattenfalls brunkolsverksamhet och klimatet. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg S deltar. Debatten kan följas via webb-tv. Webb-
    Datum
    2016-05-24
  • Stillbild från Debatt om förslag: Effektreserv 2020-2025

    Effektreserv 2020-2025

    Betänkande 2015/16:NU19

    Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

    Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    12, 65 minuter
    Justering
    2016-04-26
    Bordläggning
    2016-05-11
    Debatt
    2016-05-12
    Beslut
    2016-05-12
  • Stillbild från Debatt om förslag: Energipolitik

    Energipolitik

    Betänkande 2015/16:NU10

    Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2015. De handlade bland annat om kärnkraftens framtid och om olika typer av förnybar energi.

    Riksdagen tycker inte det finns någon anledning att ställa sig bakom förslagen då flera av dem redan diskuteras i Energikommissionen. I Energikommissionen ingår alla riksdagspartier och dess syfte är att hitta en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    32, 111 minuter
    Justering
    2016-02-11
    Bordläggning
    2016-02-24
    Debatt
    2016-02-25
    Beslut
    2016-02-25

Filter