Spridningen av sälmask i Östersjön

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1129 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

N2018/02213

/FJR

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1129 Magnus Oscarsson (KD)
spridningen av sälmask i Östersjön

Magnus Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att begränsa spridningen av sälmask i Östersjön.

Jag delar Magnus Oscarssons oro över de uppgifter som framkommit i media om sälmask och andra parasiter funna i torskar utanför Skånekusten. Samtidigt finns det endast begränsade vetenskapliga studier på området. Dessa spolmaskar använder torsken som mellanvärd och sälen är huvudvärd. I infekterad fisk påträffas masken i muskulaturen, fritt i bukhålan eller i organ som till exempel levern. Sveriges lantbruksuniversitet fann genom sina undersökningar som presenterades år 2015 att torsk fångad norr om Öland sällan har mask i filéerna, medan det i södra Östersjön och längs västkusten är vanligt förekommande. Orsakerna till denna variation är dock inte kända. I södra Östersjön finns ett tydligt samband mellan närheten till en sälkoloni och infektion i fisk. Längre norrut verkar förekomsten av sälmasken vara beroende av andra faktorer än sälpopulationens storlek. Det finns inte heller några undersökningar om vilka ekonomiska effekter parasiter medför för yrkesfiskare respektive beredningsindustrin.

Parasiter kan orsaka sjukdom hos människor om fisken äts rå, eller inte är tillräckligt upphettad. Livsmedelsverkets råd för att minska risken för att bli sjuk är att frysa vildfångad fisk som ska ätas rå, gravas, lättmarineras eller kallrökas i -18 °C i minst tre dygn. Då dör eventuella parasiter som kan finnas i fisken. I Sverige är rapporterade fall av infektioner med parasiter från fisk ytterst sällsynta.

Samtliga av de i Sverige förekommande sälarter har haft en positiv beståndsutveckling. Jag är medveten om att sälarna även konkurrerar om fiskefångsten och orsakar skada eftersom de tar fisk direkt ur fiskenäten och förstör fiskeredskap. I detta avseende har regeringen varit tydlig med att vi vill se ett livskraftigt fiske längs Sveriges kust. Genom de medel regeringen avsatt för redskapsutveckling har också flera sälsäkra redskap utvecklats vidare, t.ex. torskburar. Havs- och vattenmyndigheten får även under 2018 använda medel för utveckling av selektiva och skonsamma redskap i samverkan med fiskenäringen och Sveriges lantbruksuniversitet. Yrkesfiskare kan även få viss ersättning för uppkommen skada orsakad av säl.

Den 11 december i fjol deltog ett flertal myndigheter och organisationer i ett rundabordssamtal om säl efter inbjudan av Näringsdepartementet. Det fördes en gemensam diskussion avseende möjligheter och utmaningar med sälens livskraftiga populationer samt hur sälen kan förvaltas på ett hållbart sätt. Regeringskansliet överväger hur de synpunkter som framkom under samtalet kan hanteras.

Stockholm den 10 april 2018

Sven-Erik Bucht