Regelförenkling för ökad svensk konkurrenskraft

Svar på skriftlig fråga 2015/16:645 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Dnr N2016/00505/FF

Näringsdepartementet

Närings- och innovationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:645 av Jörgen Warborn (M) Regelförenkling för ökad svensk konkurrenskraft

Jörgen Warborn har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen kommer att använda OECD-rapporten för att förenkla för företagen i Sverige och därmed öka deras konkurrenskraft.

Regeringen välkomnar OECD:s rapport Regulatory Policy Outlook 2015 som presenterades den 28 oktober och som är ett led i OECD:s arbete med att systematiskt följa upp frågor kring regelgivningsprocesser i medlemsländerna. Rapporten fokuserar särskilt på konsekvens-utredningar, samråd med intressenter och utvärderingar i efterhand av befintliga regler.

En viktig faktor för sysselsättning och tillväxt är att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden. Det är därför viktigt att kunna jämföra Sveriges utgångsläge med andra länders, t.ex. när det gäller utformningen och tillämpningen av regelverk som påverkar företagen.

Att förbättra regelgivningsprocesserna är ett ständigt pågående arbete och en prioriterad fråga för regeringen för att svenska företag ska ha ett konkurrenskraftigt utgångsläge. Som också lyftes fram av OECD:s representant vid seminariet den 19 januari 2016 så finns det aspekter av det svenska förenklingsarbetet som andra länder kan lära av på samma sätt som det finns områden där Sverige kan lära av andra.

Några av de åtgärder som redan vidtagits är bl.a. att Regelrådet permanentades från den 1 januari 2015 och det dåvarande kansliets uppgifter inordnades i Tillväxtverket samtidigt som ett särskilt beslutsorgan inrättades för beslut i rådets ärenden. Regeringens bedömning är att förändringen ger förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande och ökad tydlighet gentemot regelgivarna. Det i kombination med ökad rådgivning, stöd och utbildning förväntas påverka kvaliteten på konsekvensutredningarna i positiv riktning.

Tillväxtverket har en viktig roll i arbetet med att förenkla för företagen och har bl.a. regeringens uppdrag att arbeta med metodutveckling, rådgivning och utbildning för höjd kvalitet av konsekvensutredningar. Ett antal åtgärder har vidtagits och i februari 2016 kommer Tillväxtverket att presentera en metod som kan vara till stöd för att bestämma konsekvensutredningars omfattning. Metodförslaget ska underlätta genom att tidigt i processen ge regelgivarna vägledning i att hitta en rimlig ambitionsnivå i konsekvensutredningen.

Ett av de områden som OECD följer upp i rapporten är uppföljning av regler i efterhand. Även om det i Sverige finns krav på hur myndigheter ska utvärdera regler så finns det utrymme för förbättring hur arbetet sker i praktiken. Tillväxtverket har mot bakgrund av detta tagit fram ett webbverktyg som stöd till myndigheter. En viktig del är att varje myndighet tar fram en rutin för hur den ska arbeta med uppföljning av regler. Webbverktyget presenterades den 19 januari 2016 och innehåller vägledande information om hur regelgivare kan arbeta systematiskt med uppföljning.

Sverige har en lång tradition av att involvera berörda parter i regelgivningsprocesserna genom bl.a. kommittéförfarandet och remisser. Samtidigt finns det en utmaning i att nå andra grupper än de som traditionellt ofta engagerar sig i regelgivningsarbetet. Sverige har även halkat efter vad gäller möjligheten att använda digitaliseringen i samrådsförfarandet i större utsträckning och det är en av de frågor som vi tittar vidare på.

OECD:s rapport analyseras nu närmare för att se vilka åtgärder som eventuellt kan vidtas för att ytterligare förbättra regelgivnings-processerna i Sverige samt hur regeringen ställer sig till slutsatserna.

Stockholm den 1 februari 2016

Mikael Damberg