Det svenska jordbrukets goda smittskydd
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1244 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2017/18:1244 av Johan Hultberg (M)
Det svenska jordbrukets goda smittskydd
Johan Hultberg har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta strid, i domstol om så krävs, för Sveriges rätt att skydda sig mot smitta genom att ställa krav på provtagning i utförsellandet vid handel med levande djur, eller om regeringen snarare är beredd att lätta på dagens regelverk.
Genom ett ambitiöst smittskyddsarbete på gårdsnivå och smittskyddskrav vid införsel av djur till landet har vi uppnått en god djurhälsa i Sverige. Även i övriga EU-länder har förbättringar skett under de senaste decennierna, men inte i tillräcklig utsträckning. Fortfarande sprids djursjukdomar som orsakar djurlidande, ekonomiska förluster och inte minst en onödigt stor användning av antibiotika. Det behövs kraftfulla insatser i alla EU-länder för att förhindra smittspridning och minska antibiotikaanvändningen.
Det är därför mycket glädjande att EU:s nya djurhälsoförordning, som antogs för två år sedan och som ska tillämpas från april 2021, betonar vikten av förebyggande djurhälsovård. För vissa sjukdomar kommer det att ställas krav på provtagning vid förflyttning av djur mellan länder. Men djurhälsoförordningen ställer också konkreta krav på djurhållare. Bland annat blir de skyldiga att vidta förebyggande åtgärder vid förflyttningar av djur, både inom ett land och mellan länder, för att förhindra spridning av vissa sjukdomar. Jag är övertygad om att den svenska djurhälsan gynnas av en stark EU-lagstiftning som ställer krav på djurhållare i alla medlemsstater.
För närvarande pågår arbete inom EU med att ta fram detaljregler för att genomföra djurhälsoförordningen. Bland annat ska beslut tas om vilka sjukdomar som ska listas enligt förordningen och om vilka regler som ska gälla för dessa sjukdomar. Sverige deltar mycket aktivt i detta arbete och det finns nu förslag om att lista flera för Sverige viktiga sjukdomar i olika kategorier. Något formellt beslut om listning och kategorisering av djursjukdomr har dock ännu inte tagits.
Innan djurhälsoförordningen ska börja tillämpas, kommer en översyn behöva ske av den svenska lagstiftningen på området för att anpassa den till de nya EU-bestämmelserna. Jag kan inte i nuläget bedöma på vilket sätt Sverige kommer att behöva anpassa de regler vi tillämpar idag. Det är givetvis en utgångspunkt att vi ska arbeta för att kunna behålla vårt goda djurhälsoläge. Det är fortsatt viktigt att värna om samarbetet mellan myndigheter och näring för att uppnå detta. Det viktigaste är att den nya lagstiftningen genomförs på ett sådant sätt att vi kan behålla ett gott skydd mot smittsamma djursjukdomar.
Stockholm den 11 maj 2018
Sven-Erik Bucht
Skriftlig fråga 2017/18:1244 av Johan Hultberg (M) (Besvarad 2018-05-03)
Fråga 2017/18:1244 Det svenska jordbrukets goda smittskydd
av Johan Hultberg (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Nyligen uppmärksammade undertecknad genom en interpellation behovet av ett från svensk sida mycket starkt engagemang och arbete inom EU för att EU samlat ska ta krafttag mot överanvändning av antibiotika inom det europeiska jordbruket. Att minska den överdrivna och felaktiga användningen av antibiotika är nödvändigt för att motverka det dessvärre växande problemet med antibiotikaresistens. Redan i dag uppskattas 25 000 dödsfall inom EU bero på antibiotikaresistens, enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten.
Statsrådet lyfte i sitt svar fram att Sverige inom ramen för arbetet med att uppdatera EU:s handlingsplan mot antibiotikaresistens drivit på för bland annat ett starkare regelverk vad gäller användning av antibiotika i förebyggande syfte. Det är bra, och Sverige måste fortsätta att driva på för att stärka EU:s regelverk vad gäller antibiotikaanvändningen inom jordbruket.
Vad som också är mycket viktigt är att slå vakt om Sveriges exceptionellt låga användning av antibiotika och svenskt jordbruks enormt goda smittskydd. Enligt den europeiska läkemedelsmyndighetens senaste rapport över antibiotikaanvändningen inom jordbruket ligger Sverige (som vanligt) lägst i användning av antibiotika av samtliga 28 medlemsländer. I Tyskland är användningen 8 gånger så hög, i Polen 12 gånger och i Spanien upp till 34 gånger så hög. En viktig förklaring till den låga användningen av antibiotika inom svensk djurhållning är Sveriges goda smittskydd. Svenska djur är generellt sätt mycket friska och välmående och det tack vare en god djuromsorg och ett mycket ambitiöst smittskyddsarbete som gjorts i generationer.
Paratuberkulos, som drabbar nöt och får, och PRRS, som drabbar grisar, är vanliga sjukdomar i stora delar av övriga Europa. För att dessa smittor inte ska ta sig in och få fäste i Sverige är det nödvändigt att vi kan kontrollera införseln av levande djur till Sverige. Friska djur ska självfallet få tas in i Sverige men allvarliga smittor kan och ska stoppas vid gränsen. Nu har jag förstått att det pågår ett intensivt lobbyarbete från vissa medlemsländer i syfte att lätta på kontrollerna av handel med levande djur. Detta sker när EU:s djurhälsoförordning ses över. För mig är det alldeles givet att Sverige måste ta strid för rätten att skydda vårt jordbruk från smittor som vi genom hårt, kostsamt och långvarigt arbete blivit fria från. Detta är en mycket viktig fråga för Sverige och för svenskt jordbruk som handlar om smittskydd och antibiotikaanvändning men i förlängningen också om svenskt jordbruks konkurrenskraft. Svenskt jordbruk tyngs av höga skatter och avgifter samt en alldeles för tung regelbörda, men vår goda djurvälfärd, vårt goda smittskydd och vår låga antibiotikaanvändning är konkurrensfördelar som regeringen nu inte får förhandla bort.
Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht följande:
Kommer statsrådet och regeringen att ta strid, i domstol om så krävs, för Sveriges rätt att skydda sig mot smitta genom att ställa krav på provtagning i utförsellandet vid handel med levande djur, eller är regeringen snarare beredd att lätta på dagens regelverk?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.