volontärsarbete i gymnasieskolans individuella val
Skriftlig fråga 2003/04:139 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-10-24
- Anmäld
- 2003-10-24
- Besvarad
- 2003-10-29
- Svar anmält
- 2003-10-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 oktober
Fråga 2003/04:139
av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om volontärarbete i gymnasieskolans individuella valI Sverige finns i dag ett levande föreningsliv, vilket ger många ungdomar möjlighet att lära sig om demokrati, ansvar och ta egna initiativ och knyta viktiga kontakter inför inträdet på arbetsmarknaden. Samtidigt spelar många av dessa föreningar en viktig roll i samhället genom att uppmärksamma och driva exempelvis miljöfrågor, integrationsprojekt och mänskliga rättigheter. Kristdemokraterna har länge betonat vikten av engagemang i det civila samhället, det som kallas för den ideella sektorn.
Även FN betonar vikten av volontärarbete @ i paragraf 37 i FN:s ungdomsprogram framgår att alla länder bör skapa volontärprogram, gärna som en obligatorisk del i skolans läroplan. Det kan utformas på flera sätt.
Utformningen skulle kunna vara mycket fri och flexibel men ska ske i överensstämmelse med skolans värdegrund. Eleven får använda sin kreativitet och exempelvis träna ett fotbollslag, hjälpa till vid ett äldreboende, engagera sig i Amnesty International, ordna konserter för ungdomar eller driva en miljökampanj. Lämpligtvis skulle detta kunna erbjudas som ett alternativ inom ramen för det individuella valet under gymnasiet.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vad avser ministern att göra för att ta till vara ungdomars ideella engagemang i skolarbetet?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:139 besvarad av
den 29 oktober
Svar på fråga 2003/04:139 om volontärsarbete i gymnasieskolans individuella val
Utbildningsminister Thomas Östros
Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att bättre tillvarata ungas ideella engagemang i skolarbetet i gymnasieskolan.
Jag delar Torsten Lindströms uppfattning att det är en viktig uppgift för skolan att stimulera ungdomars engagemang, kreativitet och aktiva deltagande i samhällslivet. I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, sägs att skolan inte själv kan förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva, utan att skolan ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället för att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning och kunskapsutveckling. Vidare sägs att skolans personal, efter en av rektor gjord arbetsfördelning, ska utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv i utbildningen. Skolan har också ett ansvar för att bidra till elevernas demokratiska utveckling. Ett mål att uppnå är att varje elev utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Ett av EU:s övergripande gemensamma mål för utbildningssystemen i Europa fram till 2010 är att öppna utbildningssystemen mot omvärlden, bland annat genom samverkan med det omgivande samhället. EU:s gemensamma mål ska vara vägledande för utvecklingen av utbildningssystemen i medlemsländerna.
På gymnasieskolans program med yrkesämnen ingår ett obligatoriskt arbetsplatsförlagt utbildningsinslag (APU) för varje elev om minst 15 veckor. Sedan hösten 2000 ska varje elev i gymnasieskolan också genomföra ett obligatoriskt projektarbete om 100 gymnasiepoäng. Uppgiften för ett projektarbete kan med fördel utformas i samarbete med aktörer utanför skolan, till exempel i det lokala närings- eller föreningslivet. Varje elev har också möjligheten att själv välja kurser om 300 gymnasiepoäng inom ramen för det individuella valet. Varje skolhuvudman ansvarar för utformningen av kursutbudet i det individuella valet. Även lokala kurser kan i dag ingå i det individuella valet.
Skolan har mycket att vinna på samverkan med det omgivande närsamhället, men också genom internationella kontakter. Sedan 2002 fördelar Skolverket statligt stöd till arbetsplatsförlagd utbildning utomlands. Omkring 700 elever har hittills utnyttjat denna möjlighet, främst genom kortare praktikperioder i Europa, men även i andra delar av världen. I syfte att stimulera den svenska gymnasieskolans samarbete med utvecklingsländer har regeringen också givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att utveckla former för ett sådant samarbete. Ett antal pilotskolor, där visst samarbete redan pågår, får nu stöd för att utveckla sin verksamhet ytterligare. Utifrån dessa erfarenheter kommer myndigheten att föreslå ramar för en framtida reguljär verksamhet på detta område. Samarbetet med utvecklingsländer syftar bland annat till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt till utvecklad förståelse för andra kulturer. Jag tror också att det kan erbjuda möjligheter till stimulans av ungdomars ideella engagemang. Slutligen vill jag även nämna de stipendier för planering och fördjupning av skolors internationella kontakter, som fördelas av Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Ett av tre prioriterade teman för dessa skolprojekt är samarbete med utvecklingsländer som syftar till att bekämpa fattigdom och främlingsfientlighet samt främja demokrati, jämställdhet, medmänsklighet och en hållbar samhällsutveckling.
Jag menar att skolans uppdrag och läroplanens skrivningar, i kombination med de möjligheter till samverkan som beskrivs ovan, sammantaget ger gott om utrymme för gymnasieskolan att främja elevernas ideella engagemang. Ett viktigt drag i det svenska decentraliserade skolsystemet är dock den lokala friheten att välja undervisningsmaterial, pedagogiska metoder och arbetsformer. Jag har därför inte för avsikt att införa något krav på elevers deltagande i ideellt arbete inom ramen för gymnasieskolan, utan hänvisar till de möjligheter som finns till samverkan med det omgivande samhället och uppmuntrar skolan att tillvarata dessa i syfte att stimulera elevernas engagemang och främja deras utveckling till aktiva demokratiska samhällsmedborgare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.