visumregler

Skriftlig fråga 2000/01:1355 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-07
Anmäld
2001-06-12
Besvarad
2001-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juni

Fråga 2000/01:1355

av Murad Artin (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om visumregler

Den 8 september 2000 fick jag svar på en skriftlig fråga till statsrådet Klingvall angående eritreaners möjligheter att få visum för besök i Sverige. I svaret stod att läsa att det är "en svår avvägning att vid beslutsfattandet å ena sidan värna om möjligheten för personer som bor i olika länder att besöka vårt land och å andra sidan att upprätthålla den reglerade invandringen". Enligt svaret ska sålunda två olika mål uppfyllas.

Enligt konsulatet i Asmara beviljas endast visum till Sverige från Eritrea för officiella besök @ dvs.: Endast ett av de båda målen i praktiken uppfylls. Målet att göra det möjligt för eritreaner att besöka Sverige existerar i praktiken inte alls. De officiella besökarna torde vara försumbara i sammanhanget. För 17 000 eritreaner som lever i Sverige finns det ingen möjlighet att inbjuda ens sina allra närmaste släktingar.

För övrigt är förhållandena sådana i Eritrea att någon i dag knappast skulle kunna finna några skäl att söka politisk asyl i Sverige eller annorstädes. Migrationsverkets praxis förefaller mig ha sin grund i en överdriven uppfattning bland eritreaner om Sveriges förträfflighet samt i förlegade föreställningar om förhållandena i Eritrea.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta för eritreaner boende i Sverige att få besök av nära släktingar från hemlandet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1355 besvarad av

den 14 juni

Svar på fråga 2000/01:1355 om visumregler

Statsrådet Maj Inger Klingvall

Murad Artin har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att underlätta för eritreaner boende i Sverige att få besök av nära släktingar från hemlandet.

Jag ska inledningsvis klargöra att viseringspolitikens övergripande syfte är att skapa en så stor rörelsefrihet över gränserna som möjligt samtidigt som den reglerade invandringen upprätthålls. Jag vill här tala om att omkring 90 % av alla viseringansökningar för närvarande beviljas, vilket jag anser visar att målen med viseringspolitiken upprätthålls.

Migrationsverket, eller efter Migrationsverkets bemyndigande, svensk utlandsmyndighet, beslutar om visering. Enligt förordningen om instruktion för Migrationsverket ska verkets styrelse besluta om riktlinjer för beslut i ärenden om visering. Migrationsverket ska vidare hålla utlandsmyndigheterna underrättade om de riktlinjer som styrelsen fastställer och den praxis som verket tillämpar i viseringsärenden. Dessa uppgifter är offentliga.

För länder där "avhoppen" erfarenhetsmässigt är många och där återtagande av icke skyddsbehövande möter problem gör Migrationsverket en mer restriktiv bedömning än för andra länder. Under år 2000 ansökte 144 personer om visering från Eritrea och av dessa beviljades 100. Mellan maj 2000 och april 2001 sökte ca 140 personer asyl i Sverige som uppgav att de var medborgare i Eritrea. Att våra myndigheter ändå beviljar över två tredjedelar av alla ansökningar anser jag tala för att den svenska politiken är generös sett mot bakgrund av de i många fall svåra bedömningar som görs av myndigheterna.

Jag vill även, för att ge diskussionen rätt proportioner, tala om att svenska myndigheter årligen avgör ungefär 250 000 viseringsärenden, varav 220 000 avgörs av utlandsmyndigheterna. Sammanlagt avslås ungefär 20 000 ansökningar. Av alla viseringssökande beviljas alltså omkring 90 % visering. Tidigare beviljades omkring 85 % av alla viseringsansökningar. Att andelen beviljade ansökningar nu ökat är positivt.

Vad avser människors möjlighet att få visering för besök hos anhöriga i Sverige, vill jag nämna att en parlamentarisk kommitté gör en översyn av utlänningslagens bestämmelser om anhöriginvandring. Denna översyn omfattar även viseringspolitiken i den del det gäller möjlighet att besöka anhöriga i Sverige.

Som svar på den direkta frågan vill jag mot denna bakgrund svara att jag inte avser vidta några åtgärder i avvaktan på utredningen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.