verksamheten vid IDEA

Skriftlig fråga 2000/01:1447 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-20
Besvarad
2001-07-02
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juni

Fråga 2000/01:1447

av Henrik S Järrel (m) till utrikesminister Anna Lindh om verksamheten vid IDEA

I en utvärderingsrapport från november 2000 rörande de hittills vunna erfarenheterna av den verksamhet som sedan 1995 bedrivs vid det i Stockholm lokaliserade "International Institute for Democracy and Electoral Assistance" (IDEA), riktas en hel del kritik mot bl.a. den verkställande ledningen, ansvars- och beslutsordningen inom och mellan institutets olika organ samt sundheten i den ekonomiska hanteringen m m. Sverige är en av IDEA:s för närvarande 14 medlemsstater.

Rapporten har i förvånansvärt liten grad varit föremål för mediernas uppmärksamhet, med några få undantag.

Eftersom Sverige var initiativtagare och en av de starkaste pådrivarna bakom institutets tillkomst samt årligen till icke obetydlig del finansierar dess verksamhet med skattemedel, finns det god anledning att ägna skärpt uppmärksamhet åt hur de intentioner som bär upp institutet förverkligas och förvaltas. I all synnerhet som IDEA är en av många internationella organisationer som arbetar med samma eller snarlika syften och mål.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta med anledning av den aktuella utvärderingsrapporten om IDEA:s verksamhet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1447 besvarad av

den 29 juni

Svar på fråga 2000/01:1447 om verksamheten vid IDEA

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Henrik S Järrel har frågat utrikesminister Anna Lindh vilka åtgärder hon avser vidta med anledning av den aktuella utvärderingsrapporten om IDEA:s verksamhet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Bakgrunden är följande: Frågan om en utvärdering restes av Nederländerna vid IDEA:s årsmöte 1998. Vid årsmötet 1999 tillsattes en styrgrupp för att formulera uppdragsbeskrivning och upphandla konsulter att göra utvärderingen. Nederländerna åtog sig att leda styrgruppen. Utvärderingen av IDEA gjordes under våren/sommaren 2000 av kanadensiska konsulter. Dessa var gemensamt finansierade av Danmark, Nederländerna, Kanada och Sverige. Styrgruppen leddes av Nederländerna och bestod i övrigt av Danmark, Chile, Kanada, Norge, Sverige, Sydafrika och Parliamentarians for Global Action.

Utvärderingen slutfördes i november 2000. I den drogs två huvudsakliga slutsatser: IDEA är en organisation som producerar ett högkvalitativt material, har funnit sin nisch och uppfattas som relevant av sina samarbetsparter. Samtidigt lider organisationen av interna styrproblem som manifesterar sig på olika sätt, bl.a. i missnöje i delar av personalen.

Rapporten presenterades av de kanadensiska konsulterna vid ett extra rådsmöte i december. Vid detta möte identifierades också ett antal åtgärder och styrelsen gavs i uppdrag att producera en handlingsplan. Denna handlingsplan presenterades för ytterligare ett extra rådsmöte i mars 2001 och är nu under genomförande. Under denna vecka, 26@27 juni, har årets ordinarie rådsmöte hållits i Stockholm. Styrelsen har tillsatt dr Erling Olsen som biträdande generalsekreterare med ansvar för den interna styrningen och genomförande av handlingsplanen. Arbetet med genomförande av handlingsplanen fortgår.

Vid alla dessa möten har rådet, dvs. medlemmarna/ägarna, ställt sig bakom styrelsen och sekretariatet. Såväl vid som inför mötena har det förts ingående och engagerade diskussioner om både problembilden och åtgärdsprogrammet. Gemensam slutsats har dock varit fortsatt förtroende för styrelsens respektive ledningens förmåga att ta till sig och åtgärda de av konsulterna gjorda rekommendationerna. Sverige för en aktiv dialog med såväl övriga medlemsländer som med institutet om detta.

Den slutsats som dragits av UD är att problemen på IDEA i huvudsak relateras till en mycket snabb tillväxt, från 0@60 personer på fem år och därmed sammanhängande svårigheter att anpassa ledningsformer och internt regelverk till en organisation av denna storlek. I handlingsplanen ingår inrättande av en funktion som biträdande generalsekreterare för den interna styrningen samt ett antal åtgärder för att strama upp budgetarbete, finansiell uppföljning, rekryterings- och personalfrågor samt ett införande av en rullande treårsplanering. Rådet, dvs. medlemmarna/ägarna, har också inrättat en funktion som rådsordförande för att stärka kopplingen mellan styrelsen och rådet. Rådsordförande är för närvarande John Lobsinger, Kanada.

IDEA:s styrelse och ledning har ställts inför kritisk granskning och ingående frågor av sina medlemmar, inklusive Sverige. Hittills har slutsatsen i de beslut som fattats varit att ställa sig bakom den framtagna handlingsplanen och uttrycka förtroende för organisationens förmåga att komma till rätta med sina styrningsproblem.

Det är min uppfattning att det vore olyckligt om IDEA:s goda resultat och banbrytande arbete hamnar i skuggan av utvärderingens kritik mot institutets interna styrning.

Samtidigt delar jag Henrik S Järrels uppfattning att den betydande svenska finansieringen motiverar att denna fråga följs nära och noggrant samt att vi upprätthåller beredskap att pröva och ompröva den bedömning som görs gemensamt med övriga finansiärer.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.