Till innehåll på sidan

vård för människor som vistas illegalt i Sverige

Skriftlig fråga 2000/01:236 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-16
Anmäld
2000-11-21
Besvarad
2000-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga 2000/01:236

av Rosita Runegrund (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om vård för människor som vistas illegalt i Sverige

Enligt uppgift har frågan om människor som vistas illegalt i Sverige ska få vård diskuterats mellan regeringen och Landstingsförbundet. Frågan har tydligen släppts och inga nya diskussioner är planerade.

I dag har staten ansvaret för de sjukvårdskostnader som uppkommer för barn som vistas illegalt i landet. Detta efter att FN kritiserat Sverige för att inte följa barnkonventionen.

Min fråga till statsrådet Maj-Inger Klingvall är:

Kommer statsrådet att verka för att få ett nationellt ställningstagande när det gäller vård till människor som vistas illegalt i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:236 besvarad av

den 22 november

Svar på fråga 2000/01:236 om vård för människor som vistas illegalt i Sverige

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Rosita Runegrund har frågat mig om regeringen kommer att verka för att få ett nationellt ställningstagande när det gäller vård till människor som vistas illegalt i Sverige.

Det finns redan i dag en ordning för vård till människor som inte är bosatta i Sverige. Enligt 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska landstingen erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård om någon som vistas i landstingen utan att vara bosatt där behöver sådan vård. Utlänningen måste dock själv bekosta vården om han eller hon inte omfattas av EU:s regler eller någon internationell konvention. Sedan år 1998 kompenseras dock landstingen i överenskommelserna mellan staten och landstingen om ersättningar till hälso- och sjukvården med 50 miljoner kronor per år för bl.a. detta ändamål.

Mellan staten och Landstingsförbundet träffades den 31 maj 1996 en överenskommelse om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. vilken gäller från den 1 januari 1997 och tills vidare. Enligt överenskommelsen ska landstingen ge dessa utlänningar viss hälso- och sjukvård samt staten lämna ersättning i samband med denna vård.

Landstingsförbundet har tidigare gjort framställningar om att såväl vuxna som barn som vistas i landet utan att vara bosatta här och som tidigare omfattats av överenskommelsen av den 31 maj 1996 ska kunna erhålla hälso- och sjukvård enligt samma grunder som tillförsäkras asylsökande. Med detta avses utlänningar som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och därefter trots beslutet håller sig kvar i landet (s.k. gömda flyktingar). Staten och Landstingsförbundet enades i mars 2000 att barn som hålls gömda inför verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut ska tillförsäkras sjukvård enligt samma grunder som asylsökande barn. Skälen för detta var att regeringen i enlighet med barnkonventionen ville tillförsäkra dessa barn, vilka befinner sig i en särskilt utsatt situation, samma hälso- och sjukvård som i Sverige bosatta barn.

Vid förhandlingarna med Landstingsförbundet om sjukvård för de gömda barnen gjordes bedömningen att det skulle innebära ett alltför omfattande åtagande om staten skulle ersätta landstingen för motsvarande hälso- och sjukvård till alla som reser in i landet. Den bedömningen kvarstår.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.