Utrotningen av däggdjursarter
Skriftlig fråga 2008/09:107 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-17
- Anmäld
- 2008-10-17
- Besvarad
- 2008-10-22
- Svar anmält
- 2008-10-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 oktober
Fråga
2008/09:107 Utrotningen av däggdjursarter
av Birgitta Eriksson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Däggdjur, Mammalia, är en grupp ryggradsdjur som kännetecknas av förekomsten av tre ben i mellanörat, svettkörtlar, samt svettkörtlar omvandlade till mjölkkörtlar och hårsäckar. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor. Alla däggdjur är jämnvarma, och alla utöver kloakdjuren föder levande ungar.
Enligt uppgifter från Vetenskapsradion hotas en femtedel av jordens däggdjur av utrotning. Det visar de 2 000 forskarna som undersökt tillståndet för jordens 5 500 däggdjursarter. Aldrig tidigare har utrotningstakten varit så hög och forskarna menar att det är människan som är orsaken.
För djuren på land är det största hotet att de förlorar sina naturliga boplatser när människor exploaterar mark, medan det för vattendäggdjuren är gifter och hänsynslöst fiske som tycks vara boven i dramat.
Ingen vet hur utrotningen kommer att påverka ekosystemet. Ett ekosystem består av så väldigt många kopplingar mellan olika organismer och exakt vilka kopplingar som är de kritiska nyckelkopplingarna som får ekosystemet att förändras vet inte forskarna i dag. Det finns en uppenbar risk för att mänskligheten kommer att få veta det den hårda vägen.
Avser statsrådet att ta några initiativ inom EU och internationellt för att uppmärksamma det akuta utrotningshot som forskarsamhället varnar för?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:107 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2008/09:107 Utrotningen av däggdjursarter
Miljöminister Andreas Carlgren
Birgitta Eriksson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ inom EU och internationellt för att uppmärksamma det akuta utrotningshot som forskarsamhället varnar för.
Jag vill först lyfta fram mitt stöd för det värdefulla arbete som bedrivs av Internationella Naturvårdsunionen – IUCN – som nyligen låtit ta fram den omfattande utvärdering av världens däggdjursarter som Birgitta Eriksson nämner. IUCN:s utvärderingar av tillståndet för världens växt- och djurarter som resulterar i så kallade rödlistor är mycket viktiga utgångspunkter för såväl art- som ekosystembevarande. Därför är jag extra stolt över att kunna meddela att Sverige är en av de största bidragsgivarna till IUCN. Via Sida stöttar Sverige dessutom en rad projekt i utvecklingsländer som bedrivs av ideella organisationer som syftar till både hållbar utveckling och bevarande av arter och ekosystem.
Världen har sett minst 76 däggdjursarter bli utrotade sedan 1500-talet och människan bär den största skulden till detta. Att 1141 av världens 5487 kvarvarande däggdjursarter riskerar att dö ut enligt de senaste bedömningarna är något jag ser mycket allvarligt på.
En central utgångspunkt är att se däggdjuren som viktiga komponenter i ekosystemen och den biologiska mångfalden som helhet. Därför vill jag lyfta fram det viktiga arbete som bedrivs inom ramen för konventionen för biologisk mångfald (CBD) och som regeringen helhjärtat stöder. Jag deltog själv i det senaste partsmötet i Bonn i våras där viktiga framtidsfrågor för den biologiska mångfalden behandlades.
En av de viktigaste frågorna är om världens länder ska lyckas med att nå det uppsatta målet om att förlusten av den biologiska mångfalden tydligt ska ha minskat år 2010, men även hur arbetet efter detta målår kan intensifieras och tydliga, effektiva mål kan formuleras.
Minskningen av ekosystemens utbredning har i många fall en orsak i socioekonomiska faktorer, exempelvis fattigdom, som driver på överutnyttjandet av naturen. Klimatförändringen är en annan faktor som pekas ut som en av de allvarligaste hoten mot världens växter och djur. Jag och regeringen prioriterar därför såväl klimatfrågan som biologisk mångfald och hållbar utveckling. För att komma till rätta med problemen är såväl integrering som förstärkning i dessa viktiga frågor nödvändiga.
Regeringen sätter biologisk mångfald högt upp på dagordningen i arbetet inom EU. Här vill jag också peka på det värdefulla arbete Sverige och övriga medlemsländer utför för att bygga upp det ekologiska nätverket Natura 2000. Sverige tog i somras ytterligare ett steg i detta arbete i och med utpekandet av flera nya marina områden i nätverket. Natura 2000 syftar till bevarande av växt- och djurarter liksom naturtyper av betydelse inom Europeiska unionen. Här ingår flera hotade däggdjursarter som medlemsländerna förbundit sig att bevara för framtiden.
Sverige bidrar således på flera plan till bevarandet av den biologiska mångfalden, däribland hotade däggdjur, både nationellt, inom EU och globalt, vilket jag är glad över att kunna konstatera.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.