utredningar om diskriminering
Skriftlig fråga 2002/03:1241 av Andreasson, Martin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-07-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-08-18
- Svar anmält
- 2003-09-16
- Anmäld
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:1241
av Martin Andreasson (fp) till statsrådet Mona Sahlin om utredningar om diskrimineringRegeringen beslutade den 18 juni att tillsätta två särskilda utredare i vissa diskrimineringspolitiska frågor, dels frågan om att stärka lagskyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och dels frågan om att införa ett förbud mot diskriminering av juridiska personer. Regeringen har nu också meddelat att den avser att tillsätta ytterligare en särskild utredare, denna gång för att föreslå åtgärder mot strukturell diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet. Dessa enmansutredningar tillsätts trots att en parlamentarisk kommitté, Diskrimineringskommittén, redan är i full gång med en i princip fullständig översyn av den svenska diskrimineringslagstiftningen. Totalt blir det @ om regeringen inte ändrar sig och överlåter de nya utredningsuppdragen till Diskrimineringskommittén @ fyra olika utredningar som ska arbeta parallellt. Om resultaten av utredningarna föreläggs riksdagen i form av separata lagförslag vid olika tidpunkter är risken överhängande för att diskrimineringslagstiftningen även i fortsättningen blir haltande och illa samordnad.
Med anledning därav vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att åstadkomma en samordning av de olika utredningarnas överväganden, så att riksdagen kan ta ställning till ett förslag i ett sammanhållet helt?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1241 besvarad av
den 18 augusti
Svar på frågorna 2002/03:1239, 1240 och 1241 om utredningar om diskriminering
Statsrådet Mona Sahlin
Martin Andreasson har frågat mig om jag avser att återställa helhetsperspektivet i utredningsarbetet på diskrimineringsområdet genom att överföra vissa utredningsuppdrag på Diskrimineringskommittén, om jag avser att säkerställa en parlamentarisk insyn i de utredningar som ska se över vissa frågor om diskriminering genom att överlämna de nya uppdragen till Diskrimineringskommittén samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att åstadkomma en samordning av de olika utredningarnas överväganden, så att riksdagen kan ta ställning till ett förslag i ett sammanhållet helt. Jag har valt att besvara de tre frågorna i ett sammanhang.
Frågorna har ställts mot bakgrund av dels att regeringen avser att tillsätta en utredning om strukturell diskriminering, dels att jag under juni 2003 uppdrog åt en utredare att föreslå de lagändringar som behövs för att skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning så långt möjligt ska vara detsamma som i fråga om etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och åt en annan utredare att utreda frågan i vad mån förbudet att diskriminera vid tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder ska omfatta också privatpersoner. Det sistnämnda uppdraget gäller således inte som Martin Andreasson angett införandet av ett förbud mot diskriminering av juridiska personer. Frågan om skydd mot diskriminering för juridiska personer ska fortfarande behandlas av Diskrimineringskommittén.
Direktiv till den aviserade utredningen om strukturell diskriminering håller på att utarbetas inom Regeringskansliet. Uppdraget kommer att väsentligt skilja sig från Diskrimineringskommitténs arbete. Diskrimineringskommitténs arbete handlar i grunden om att ge ett lagstadgat individskydd för personer som utsätts för diskriminering medan utredningen om den strukturella diskrimineringen ska kartlägga samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska och religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen har. Detta utredningsarbete avser inte diskrimineringslagstiftningen.
Vad gäller de övriga två utredningarna har regeringen bedömt att vissa frågor om diskriminering ska behandlas med förtur och i särskild ordning. Skälen till det är bland annat att föreskrivna tidsfrister för att fullt ut genomföra EG-direktiven bör respekteras, vilket är fallet med utredningen om privatpersoner. Utredaren ska här bland annat närmare analysera den under lagstiftningsförfarandet diskuterade frågan om innebörden av direktiv 2000/43/EG i fråga om situationer där en privatperson vänder sig till allmänheten.
Den nya lagen om förbud mot diskriminering som trädde i kraft den 1 juli 2003 innebär i flera avseenden ett mer långtgående skydd mot diskriminering när det gäller diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning än i fråga om diskriminering på grund av sexuell läggning. I avvaktan på Diskrimineringskommitténs förslag, som ska redovisas senast den 1 juli 2005, har regeringen gjort bedömningen att den relativt begränsade och till synes okomplicerade frågan om ett likvärdigt skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning som i fråga om etnisk tillhörighet ska utredas med förtur.
Ett av skälen till att uppdragen inte gavs till Diskrimineringskommittén för att behandlas med förtur var att inte splittra eller försvåra kommitténs arbete med att överväga en gemensam lagstiftning. Utredarna är införstådda med att de inte ska föregripa det utredningsarbete som kommittén har framför sig och att det bör göras så få ingrepp i bestående ordning som möjligt för att inte försvåra kommitténs ställningstaganden i frågan om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning.
Diskrimineringskommittén kommer givetvis att följa de frågor som utreds i särskild ordning och det står kommittén fortfarande fritt att utforma sina förslag till framtida reglering förutsättningslöst, även i de delar som utretts särskilt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.