Utredning om förmånligt bosparande

Skriftlig fråga 2020/21:1853 av Larry Söder (KD)

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Behovet av kontantinsats har ökat kraftigt med prisutvecklingen på bostadsmarknaden. En kontantinsats på 200 000–500 000 kronor är närmast normalt. Det gör att trösklarna in på bostadsmarknaden har ökat lika mycket för dem som stått utanför bostadsmarknaden under samma period. Samtidigt varierar förståelsen och vetskapen om behovet av ett eget sparande redan vid ung ålder för ett framtida bostadsköp.

Problembilden är tydlig. Därför behöver Sveriges unga vuxna få incitament att spara mer till sitt första boende. Och till skillnad från andra länder, som exempelvis Norge, saknar Sverige ett system för ökade incitament till bosparande. I stället har skatten på sparande höjts två gånger av den rödgröna regeringen under förra mandatperioden.

För många blir det största sparandet amorteringarna som sker när man väl lyckats ta sig in på den marknaden för ägda bostäder. Men att ta sig in på bostadsmarknaden är svårt, eftersom bolånetaket gör att kontantinsatsen blir betydande. Det är därför angeläget att fler påbörjar ett sparande till detta ändamål i tidig ålder. För att förmå unga att förstå behovet av ett eget sparande till en bostad behövs reformer.

I betänkande 2019/20:FiU22 står: ”Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden.”

Den senare delen av tillkännagivandet har effektuerats i form av en tillsatt utredning, med direktiv om att se över förslag som kan underlätta för förstagångsköpare (dir. 2020:125). I detta nämns explicit startlån, men inget om bosparande. Det framstår något förvånande, givet att problembakgrunden till direktiven tydligt påvisar vikten av ett sparande.

Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga statsrådet Märta Stenevi:

Avser regeringen att utreda frågan om bosparande?