Utredning om djurrättsaktivister
Skriftlig fråga 2019/20:1701 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-30
- Överlämnad
- 2020-07-01
- Besvarad
- 2020-07-15
- Sista svarsdatum
- 2020-07-15
- Svarsdatum
- 2020-07-15
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I mars 2019 utlovade statsrådet Morgan Johansson under en interpellationsdebatt en utredning om att lagen om olaga intrång hos våra lantbrukare ska ses över. Våra bönder måste skyddas från militanta djurrättsaktivister och därför presenterade han att en utredning skulle tillsättas för att lagstiftningen kring olaga intrång och hemfridsbrott skulle ses över. Efter denna utfästelse i riksdagens kammare har det dock varit väldigt tyst från ministern i frågan.
Den 26 november ställde undertecknad en fråga till statsrådet Johansson som löd:
”Varför har ministern och regeringen inte sjösatt den utlovade utredningen än?”
Svaret på denna fråga dröjde ända till den 6 mars 2020, då med beskedet att beredning pågår. Det har nu gått över 15 månader efter att ministern utlovade utredningen och det har fortfarande inte sjösatts nån utredning.
I slutet av maj kommenterade statsrådet Johansson till TT på nytt att en utredning är på gång. I artikeln framgår också att en tjänsteman på Justitiedepartementet ska ha fått i uppdrag att se över straffbestämmelserna för brottet olaga intrång. Det är positivt att någon på Justitiedepartementet tittar på frågan, men problemet med militanta djurrättsaktivister förtjänar uppmärksamhet från fler än en enstaka tjänsteman. Det förtjänar en egen utredning, vilket tidigare utlovats.
I Göteborgs-Posten den 30 juni kan man läsa om en rapport kring djurrättsaktivister som Center mot våldsbejakande extremism (CVE), en del av Brottsförebyggande rådet, har tagit fram. Enligt texten i GP är rapporten ”tänkt som en kunskapsgenomgång av den information och forskning som finns tillgänglig på området, ett dokument som planeras offentliggöras inom kort. Bakgrunden är att allt fler kommuner och lokalpolisområden runt om i landet flaggat för problem med just brottslig djurrättsaktivism.” Man påpekar också att det är svårt att klassificera in djurrättsextremisterna i någon av de tre erkända extremistgrupperna vänsterextremister, högerextremister och islamister, även om det i många lägen finns kopplingar till vänsterextrema rörelser.
Titeln på artikeln lyder ”Djurrättsaktivister klassas nu som våldsbejakande extremister.” Man ser det alltså som en egen gruppering av extremister. Detta borde göra att statsrådet och justitiedepartementet snabbar på kring det man kallar beredning för att kunna möta detta hot mot våra lantbrukare, våra hjältar som producerar våra högkvalitativa, sunda och goda svenska matvaror.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson lyder:
När beräknar ministern att den utlovade utredningen kring hur vi kan värja våra lantbrukare mot dessa djurrättsextremister kan börja?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1701 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:1701 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Utredning om djurrättsaktivister
Kjell-Arne Ottosson har frågat mig när jag beräknar att den utlovade utredningen kring hur vi kan värja våra lantbrukare mot djurrättsextremister kan börja.
Regeringen ser allvarligt på att någon för att uppnå politiska syften förstör eller stjäl någon annans egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Samhället måste arbeta på bred front med dessa frågor. De som begår brottsliga handlingar av det här slaget mot lantbrukare äventyrar dessutom det arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare utför.
Inom Regeringskansliet pågår därför just nu prioriterat arbete med att se över bestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifikations-grunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. De förslag som lämnas kommer att skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer för synpunkter.
Regeringen har dessutom vidtagit ett antal andra åtgärder för att den typen av brott som djurrättsaktivister vanligtvis begår ska hanteras effektivt av rättsväsendet.
Lagändringar har gjorts rörande skadegörelse och olaga hot. Straffskalan för grov skadegörelse har skärpts och bestämmelsen har kompletterats med en kvalifikationsgrund som bland annat innebär att om skadegörelsen innebär en särskild integritetskränkning, bör brottet kunna bedömas som grovt även om skadan i ekonomiskt hänseende inte kan sägas vara betydande.
Därutöver har böter utmönstrats ur straffskalan för skadegörelse av normalgraden och maximistraffet skärpts. Även minimistraffet för grovt olaga hot har skärpts. Härtill har straffbestämmelsen om olaga hot av normalgraden ändrats på så sätt att det straffbara området har utvidgats till att omfatta hot med fler typer av brottsliga gärningar.
Till detta kommer att Polismyndigheten arbetar med trygghetsskapande åtgärder, utredning och lagföring, och i samarbete med Säkerhetspolisen även med att reducera handlingsutrymmet för våldsbejakande extremister, i syfte att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism.
Jag har även haft kontakter med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) beträffande den brottsaktiva djurrättsaktivismen. Jag är dessutom medveten om det arbete som Center mot våldsbejakande extremism (CVE) gör på detta område och följer utvecklingen noggrant.
Stockholm den 9 juli 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.