utländska läkare

Skriftlig fråga 2000/01:288 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-23
Anmäld
2000-11-28
Besvarad
2000-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2000/01:288

av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om utländska läkare

Västra Götalandsregionen har brist på läkare och rekryterar därför läkare från Spanien och Tyskland. Det handlar om läkarplatser inom psykiatri, radiologi, urologi, gynekologi samt för ögonsjukdomar. För utländska läkare finns ett särskilt utbildningsprogram.

I Skaraborg finns en läkare, gynekolog, från Armenien. Hon har med sina två pojkar flytt till Sverige. Hon har tillträde till utbildningsprogrammet, men kan inte delta, eftersom hon saknar uppehållstillstånd. Kommunstyrelsen i Gullspångs kommun har tidigare meddelat Utlänningsnämnden att hon behövs inom svensk sjukvård. Hon behärskar även det svenska språket.

Enligt Migrationsverket finns det möjlighet att göra undantag för asylsökande som redan uppehåller sig i Sverige (DN den 29 juli 2000).

Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Maj-Inger Klingvall:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att tydliggöra de regler för asylsökande som redan uppehåller sig i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:288 besvarad av

den 29 november

Svar på fråga 2000/01:288 om utländska läkare

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Ulla-Britt Hagström har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att tydliggöra reglerna för asylsökande som redan uppehåller sig i Sverige.

Ulla-Britt Hagström frågar mot bakgrund av reglerna för arbetskraftsinvandring och särskilt med syfte på personer som har ansökt om asyl men som av myndigheterna bedömts sakna skyddsbehov och som inte har beviljats uppehållstillstånd i Sverige.

Migrationspolitiken har stor bredd och det utlänningsrättsliga regelsystemet gäller ett flertal olika kategorier. Flyktingar och andra skyddsbehövande får skydd i Sverige och har sedan full rätt att arbeta här. Det är de som inte har skyddsbehov eller något annat skäl enligt utlänningslagen som får avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. Skyddsbehövande får självfallet tillstånd oavsett om de har ett arbetserbjudande eller besitter någon för Sverige attraktiv yrkeskompetens.

Frågan är då om en asylsökande som fått avslag på sin asylansökan ska vara befriad från det generella krav på ansökan före inresa som gäller för utlänningar som vill komma till Sverige för att arbeta. Det kan vid första påseende förefalla onödigt att man i denna situation först ska behöva lämna Sverige.

Om inte denna ordning upprätthålls skulle man emellertid riskera att människor, som enbart vill lämna hemlandet av ekonomiska skäl, söker asyl i Sverige i avsikt att efter ett förutsett avslag kunna ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd på plats. I så fall skulle man få ett ökat användande av asylsystemet av människor som egentligen är arbetssökande. Detta skulle vara till förfång för de skyddsbehövande. Det skulle också stå i motsättning till ett viktigt syfte med kravet på ansökan före inresa, nämligen att människor inte på osäkra förhoppningar ska bryta upp från hemlandet och ta sig till Sverige som arbetssökande.

Principiellt krävs alltså att ansökan om uppehållstillstånd ska göras före inresa i Sverige. Det finns dock möjlighet till undantag från denna grundregel. Förutom vid skyddsbehov och av humanitära skäl kan en prövning dock ske av berörda myndigheter om det finns synnerliga skäl. Enligt vad som sägs i prop. 1994/95:179 (s. 75) kan det i något enstaka fall tänkas röra sig om en person som av arbetsmarknadsskäl bör tillåtas bosätta sig här. Förutsättningen är dock att ett lagakraftvunnet beslut inte redan finns. Jag finner därför att reglerna för asylsökande i nu aktuellt avseende uppfyller kraven på tydlighet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.