Utbetalning av EU-stöden
Skriftlig fråga 2023/24:99 av Mikael Larsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-10-09
- Överlämnad
- 2023-10-10
- Anmäld
- 2023-10-17
- Svarsdatum
- 2023-10-18
- Sista svarsdatum
- 2023-10-18
- Besvarad
- 2023-10-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Att Sveriges lantbrukare får sina EU-stöd utbetalda är oerhört viktigt för att stärka lantbruket men också för bättre konkurrenskraft. Jordbruksverket har en plan för när stöden ska betalas ut. Delar av stöden kommer att betalas ut först i april 2024.
Över huvud taget är utbetalningsplanen kärv för lantbruket, som efter det förfärliga växtodlingsåret 2023 och det svåra ränteläget har en tuff situation med likviditetsproblem. Det hade varit önskvärt att gårdsstödet, i vart fall delvis, kunde betalas ut tidigare än den 15 december. Likaså att alla ersättningar finns på lantbrukarnas konton den 28 december.
Om annat som staten ska betala ut, som sjukersättning, barnbidrag med mera, från och med nu ska betalas ut i april nästa år skulle många få det väldigt svårt. Men när det gäller lantbruket är det nästan så man känner att det är okej.
Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren blir därför:
Avser ministern att verka för att Sveriges lantbrukare ska få sina stöd utbetalda under 2023?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:99 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2023/24:99 av Mikael Larsson (C)
Utbetalning av EU-stöden
Mikael Larsson har frågat mig om jag avser verka för att Sveriges lantbrukare ska få sina stöd utbetalda under 2023.
Lantbrukets lönsamhet har under året utmanats av kostnadsökningar som en följd av ovanligt höga priser på insatsvaror och det svåra ränteläget. Till det kommer en utmanande växtodlingssäsong med frost, torka, kraftigt regn och översvämningar som påverkat jordbruksgrödornas utveckling negativt. Med anledning av den situationen ser regeringen behov av att ekonomiskt stötta vissa sektorer som varit särskilt utsatta med ett krisstöd. Totalt omfattar stödet 193 miljoner kronor och kommer ges till nötkreatursproduktion och vårsådda grödor. Sverige växlar således upp stödet från EU:s jordbruksreserv med cirka 200 procent, vilket är den maximala nivån av nationell medfinansiering. I förhållande till den skada som många lantbrukare lidit är stödet begränsat men för enskilda lantbrukare kan det dock vara ett värdefullt likviditetstillskott.
I en tuff ekonomisk situation är de ordinarie EU-stöden och ersättningarna för utförd tjänst oerhört viktiga för lantbrukarna. Ansvaret för administrationen av stöden och ersättningarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ligger hos Jordbruksverket. Det innebär att det ingår i deras uppdrag att ta fram en utbetalningsplan, utveckla IT-system och genomföra utbetalningar. Utbetalningsplanen för de areal- och djurbaserade stöden och ersättningarna för 2023 skiljer sig något från tidigare år. Det beror på att det är första året i en ny stödperiod och att vissa stöd genomförs på ett annat sätt än tidigare, inte minst de nya ettåriga miljöersättningarna. Nya möjligheter för lantbrukare att göra sena ändringar i ansökan påverkar även tidplanen. Under kommande år är det Jordbruksverkets plan att de flesta av stöden och ersättningarna kommer att betalas ut som man är van vid sedan tidigare år.
Regeringen har varit tydlig i styrningen av Jordbruksverket att myndigheten ska sträva efter att stöden i så stor utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Det är samtidigt viktigt för regeringen att handläggningen av de nya ersättningarna utförs korrekt. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka Jordbruksverkets förutsättningar som utbetalande myndighet. Ett exempel på det är regeringens permanenta förstärkning av Jordbruksverkets förvaltningsanslag med 45 miljoner kronor som genomfördes i Budgetpropositionen 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23, bet. 2022/23: MJU2, rskr. 2022/23:87). Syftet med den permanenta förstärkningen är att skapa goda förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 samt uppbyggnad, förstärkning och administration av system. Detta för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till lantbrukarna och således minska finansiella korrigeringar framgent.
Stockholm den 18 oktober 2023
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.