Till innehåll på sidan

Upplysningsplikt efter att hemliga tvångsmedel använts

Skriftlig fråga 2005/06:898 av Olsson, Rolf (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-01-31
Anmäld
2006-01-31
Besvarad
2006-02-08
Svar anmält
2006-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 januari

Fråga 2005/06:898 av Rolf Olsson (v) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Upplysningsplikt efter att hemliga tvångsmedel använts

Vänsterpartiet har under flera år lagt förslag i riksdagen om att införa upplysningsplikt efter att hemliga tvångsmedel använts för att öka rättssäkerheten i dessa fall. I samband med en tidningsartikel där justitieministern uttalade sig om de flera nya integritetskränkande verktyg som polisen föreslås få tillgång till i framtiden, uttalade han sig även positivt kring Vänsterpartiets idé om upplysningsplikt. Vi anser dock att detta är en förutsättning även för dagens tvångsmedelsanvändning.

En person som utsätts för exempelvis hemlig telefonavlyssning eller hemlig teleövervakning och som sedermera åtalas i domstol får den bevisning som finns till hands presenterad för sig och ges också möjlighet att bemöta densamma. Detta gäller även bevisning som har framkommit genom hemliga tvångsmedel. Ett stort antal personer där avlyssningen inte lett till rättsliga åtgärder förblir dock ovetande om att de utsatts för integritetskränkande behandlig.

Det är inte säkert att en avlyssningsåtgärd eller liknande varit obefogad även om ärendet inte lett till åtal men en upplysningsplikt skulle ge den enskilde möjligheten att få sin sak prövad. Detta torde såväl gynna tilltron till rättsväsendet som stärka rättssäkerheten. Om det vid en prövning visar sig att den integritetskränkande åtgärden varit obefogad bör skadestånd kunna utgå.

Min fråga till justitieminister Thomas Bodström är:

Avser ministern att vidta åtgärder för att oskyldiga, som utsatts för hemlig tvångsmedelsanvändning av polisen, ska upplysas om detta i efterhand?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:898 besvarad av

den 8 februari

Svar på fråga 2005/06:898 om upplysningsplikt efter att hemliga tvångsmedel använts

Justitieminister Thomas Bodström

Rolf Olsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att oskyldiga, som utsatts för hemlig tvångsmedelsanvändning av polisen, ska upplysas om detta i efterhand.

 Jag vill inledningsvis understryka att den som blir föremål för myndighetsutövning givetvis som huvudregel ska underrättas om det. I rättegångsbalken finns det därför bestämmelser om att underrättelse ska ske efter exempelvis husrannsakan eller beslag. Det finns dock i dag inte någon motsvarande bestämmelse i fråga om hemliga tvångsmedel.

Frågan om underrättelseskyldighet vid hemlig tvångsmedelsanvändning har tidigare berörts i flera sammanhang, bland annat av den så kallade Buggningsutredningen i betänkandet Om buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46). Frågan behandlades även i lagrådsremissen Hemlig avlyssning m.m. Regeringen gjorde då bedömningen att det inte borde införas någon underrättelseskyldighet.

Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att hemliga tvångsmedel har strängare grundförutsättningar @ i form av lägsta straff eller straffvärde @ än beslag och husrannsakan samt att dessa kräver beslut i domstol. Vid rättens prövning av om hemlig teleavlyssning ska få äga rum eller inte bevakas enskildas integritetsintressen dessutom av ett offentligt ombud. Förfarandet i samband med ett sådant beslut innehåller således flera väsentliga rättssäkerhetsgarantier.

Jag vill avslutningsvis framhålla att det ligger inom ramen för Integritetsskyddskommitténs (dir. 2004:51) uppdrag att göra en samlad analys avseende förhållandet mellan den totala verkan av den nuvarande lagstiftningen om tvångsmedel och annan övervakning och skyddet för den personliga integriteten. Jag vill avvakta kommitténs överväganden och förslag innan jag tar ytterligare ställning i fråga om underrättelseskyldighet vid hemliga tvångsmedel.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.