Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tolkningen av GATS-avtalet

Skriftlig fråga 2003/04:212 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-06
Anmäld
2003-11-10
Besvarad
2003-11-12
Svar anmält
2003-11-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 november

Fråga 2003/04:212

 av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Leif Pagrotsky om tolkningen av GATS-avtalet

Hotar GATS-avtalet den enskilda WTO-medlemmens möjligheter att själv bestämma över omfattningen och regleringen av sin offentliga sektor, till exempel då det gäller sjukvård och utbildning?

Mot det talar GATS-avtalets artikel 1:3 som säger att "tjänster som tillhandahålls i samband med utövandet av statliga befogenheter" inte omfattas av avtalet.

Ändå är många människor oroliga för att dessa undantag inte gäller eftersom GATS-avtalet också stipulerar att undantaget inte gäller om det offentliga tillhandahåller tjänsten "på kommersiella grunder eller i konkurrens med en eller flera tillhandahållare av tjänster". Hur detta ska tolkas framgår inte av avtalet.

Kan detta tolkas som att kommunala och privata skolor konkurrerar med varandra och att till exempel kommunala bussbolag och vattenverk bedriver sin verksamhet på kommersiella grunder när de tar betalt för sina tjänster? Samma frågor aktualiseras på sjukvårdens område. I vilka situationer är undantaget enligt artikel 1.3.c tillämpligt? När gäller det inte?

Är näringsministern beredd att verka för en omformulering av denna artikel i GATS-avtalet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:212 besvarad av

den 12 november

Svar på fråga 2003/04:212 om tolkningen av GATS-avtalet

Näringsminister Leif Pagrotsky

Ingegerd Saarinen har frågat mig om jag är beredd att verka för en omformulering av artikel 1:3 i det Allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS (General Agreement on Trade in Services).

Artikel 1:3 i GATS anger att tjänster som tillhandahålls i samband med utövandet av offentliga funktioner inte omfattas av avtalet. Samtidigt fastslås att sådana offentliga tjänster som levereras "på kommersiella grunder eller i konkurrens med en eller flera tillhandahållare av tjänster" inkluderas i GATS.

GATS tillkom i syfte att främja ökad öppenhet för handeln med tjänster, på samma sätt som redan finns i dag för handeln med varor. Det byggde på en insikt om att tjänstehandeln har allt större betydelse för tillväxt och utveckling i alla länder. Utgångspunkten för avtalet var att länder ska reducera diskrimineringen mellan olika privata tjänsteleverantörer på basis av nationalitet. Det handlar i grunden om att länder bör undvika, i de fall då inhemska privata tjänsteleverantörer agerar på en viss marknad, att skydda dessa leverantörer från utländsk konkurrens. GATS tar således inte sikte på balansen mellan privat och offentligt, utan handlar om villkoren mellan inhemska och utländska privata konkurrenter.

Artikel 1:3 kunde ha formulerats bättre och tydligare. Definitionen av vad som utgör offentliga tjänster i artikel 1:3 är en kompromiss mellan de 124 länder som slöt överenskommelsen om GATS-avtalet 1994. Men sannolikheten att dagens 148 WTO-medlemmar skulle enas om en ny och bättre skrivning är liten. I stället riskerar vi att få en ännu oklarare formulering om artikeln öppnas för omförhandling. Inget annat land i WTO har heller uttryckt önskemål om att omförhandla artikel 1:3.

Huruvida avtalet i praktiken omfattar statliga och kommunala tjänster avgörs inte enbart av artikel 1:3 utan även av GATS-avtalets utformning. GATS är ett flexibelt avtal. Varje land kan välja vilka av de egna tjänstesektorerna som ska vara öppna för utländsk konkurrens och omfattas av avtalets regler om att inte diskriminera mellan inhemska och utländska tjänster och tjänsteleverantörer. Dessutom kan olika former av begränsningar för öppenheten skrivas in i enskilda sektorer.

I linje med detta har Sverige exempelvis inte gjort, och avser inte att göra, några åtaganden i GATS om öppenhet för utländska tjänsteleverantörer på utbildnings- och sjukvårdsområdet.

Sverige är en liten öppen ekonomi som är starkt beroende av att kunna exportera och importera tjänster. GATS är därför viktigt för vår tillväxt och välfärd. Men i vilken grad vi bör tillåta såväl inhemska som utländska tjänsteleverantörer att konkurrera på den svenska marknaden avgör Sveriges riksdag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.