Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

taltjänst

Skriftlig fråga 2004/05:625 av Linna, Elina (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-12-16
Anmäld
2004-12-16
Besvarad
2004-12-22
Besvarad
2004-12-30
Svar anmält
2005-01-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 december

Fråga 2004/05:625

 av Elina Linna (v) till socialminister Berit Andnor om taltjänst

Det finns många olika behov av hjälpmedel när man får ett funktionshinder. Vanligtvis ser vi framför oss rullstolar, hörapparater, ramper och så vidare när vi pratar om hjälpmedel. Men många funktionshindrade har behov av kommunikationshjälpmedel. Det kan vara personer som av olika anledningar har röst-, tal- och språksvårigheter. Att möta dessa behov av hjälpmedel är taltjänst en form som fungerar liknande en tolkfunktion.

Redan i propositionen 1994/95:100, budgetpropositionen för 1995, konstaterade regeringen att man var oroad över att trots en överenskommelse om utbyggnad i landstingen 1990 med Landstingsförbundet att uppbyggnadstakten utifrån ett riksperspektiv skedde långsamt. Man förutsatte då att Socialstyrelsen skulle följa utvecklingen.

År 2004 har det fortfarande inte skett någon utveckling av taltjänsten och i dag har endast nio landsting en sådan möjlighet. Att kunna kommunicera är en av de grundläggande förutsättningarna för delaktighet i samhället och ytterst betydelsefullt ur ett demokratiperspektiv.

Min fråga till socialministern är följande:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att taltjänsten ska kunna erbjudas i hela landet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:625 besvarad av

den 22 december

Svar på fråga 2004/05:625 om taltjänst

Socialminister Berit Andnor

Elina Linna har frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att taltjänsten ska kunna erbjudas i hela landet.

Målet för handikappolitiken är att alla människor med funktionshinder ska kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet. Alla ska ha samma möjligheter att kunna ta del av information och göra sig hörda. Precis som Elina Linna också skriver så är möjligheten att kommunicera en av de grundläggande förutsättningarna för delaktighet i samhället och ytterst betydelsefullt ur ett demokratiperspektiv.

Landstingen har åtagit sig att bygga ut taltjänsten. Vid Socialstyrelsens senaste kartläggning som gjordes i maj 1996 hade sex landsting inrättat taltjänst. En viss utbyggnad har ändå skett fram till i dag när nio landsting har taltjänst. Utbyggnaden försvåras av att målgruppen är heterogen och svår att nå med information på de orter där tjänsten finns.

Det är också viktigt att komma ihåg de möjligheter till annan form av kommunikationsstöd som den nya tekniken ger och som kan komplettera taltjänsten, särskilt i de delar av landet där målgruppen för denna är liten. Ett statligt bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation ska ge bland annat talskadade och språkstörda möjlighet att kommunicera via ett kommunikationsnät. Taltjänsten arbetar redan i dag till stor del med behovsbedömning, träning och förskrivning av kommunikationshjälpmedel. Detta arbete sker på andra håll bland annat inom habilitering, rehabilitering och hjälpmedelsverksamhet.

LSS- och hjälpmedelsutredningen som hade i uppdrag bland annat att analysera funktionshindrades möjligheter att få del av den nya tekniken i form av hjälpmedel har lämnat sitt betänkande om hjälpmedel till regeringen. Utredningen lyfter där också fram bland annat de grundläggande möjligheter till kommunikation som de tekniska hjälpmedlen ger. Betänkandet är nu ute på remiss och jag vill därför inte förekomma behandlingen av utredningens förslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.