Sveriges överkonsumtion av resurser
Skriftlig fråga 2007/08:112 av Rådström, Britta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-18
- Anmäld
- 2007-10-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-10-29
- Svar anmält
- 2007-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 oktober
Fråga
2007/08:112 Sveriges överkonsumtion av resurser
av Britta Rådström (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Om vi fortsätter att leva som i dag behövs det två jordklot år 2050 för att klara vår livsstil. Den 6 oktober inträffade den av Världsnaturfonden framanalyserade overshoot day – den dag då vi har överskridit årets produktion av ekologiska resurser och tjänster. Det innebär att räntan är slut och att vi lever på kapitalet. Vi konsumerar 30 procent mer av jordens förnybara tillgångar än vad jorden kan återskapa på ett år. Fram till 1987 använde människan inte mer av jordens resurser än vad naturen själv hann med att förnya. En invånare i Nordamerika lämnar ett ekologiskt fotavtryck efter sig som är dubbelt så stort som en europés och sju gånger större än en asiats eller afrikans. Genomsnittet per person ligger på 2,2 hektar medan det egentliga utrymmet uppgår till 1,8 hektar per världsmedborgare. Svenskarna ligger på åttonde plats med 6,1 hektar jämfört med övriga EU-medborgaren vars fotavtryck är ca 4,8 hektar per person. Orsakerna till svenskarnas stora fotavtryck är flera, bland annat hög energikonsumtion. Svenskarna bor stort och använder stora och bränsleslukande bilar. Vi konsumerar också stora mängder trä och papper. Fotavtrycket dras upp av att vi äter förhållandevis mycket kött, som är energikrävande att ta fram. En av de största bovarna är användningen av kol, gas och olja som niodubblats mellan 1961 och 2001.
Vilka initiativ avser ministern att ta för att overshoot day ska inträffa senare i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:112 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2007/08:112 Sveriges överkonsumtion av resurser
Miljöminister Andreas Carlgren
Britta Rådström har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att overshoot day ska inträffa senare i Sverige.
Overshoot day kallas den dag då mänskligheten beräknas överskrida årets produktion av ekologiska resurser och tjänster. I år inföll enligt Världsnaturfonden denna dag den 6 oktober.
I regeringsförklaringen deklarerade statsminister Fredrik Reinfeldt att vi har ett ansvar att förvalta gemensamma resurser och att inte äventyra kommande generationers livsbetingelser. Regeringen har angivit som sin målsättning att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan från ökad användning av energi och råvaror, exempelvis genom satsningar på energieffektivisering och förnybar energi. Det är angeläget att Sverige nationellt kan visa hur man kan minska den negativa påverkan på miljö, hälsa och sociala förhållanden från konsumtion och produktion. Samtidigt är internationell samverkan en förutsättning för att dessa nationella strävanden ska få betydelse på global nivå.
Britta Rådström nämner de tre sektorerna byggande och boende, transporter samt livsmedel där miljöpåverkan är särskilt stor. Det är områden där regeringen redan vidtar många åtgärder och där fler är planerade. Jag vill särskilt nämna nedanstående initiativ.
I budgetpropositionen för 2008 föreslår regeringen ytterligare 1 miljard kronor för att utveckla Sveriges klimat- och energipolitik för perioden 2008 till och med 2010. De nya insatserna omfattar denna period klimatforskning, energieffektivisering, stöd till andra generationens biodrivmedel och till internationellt forskningssamarbete, nationellt nätverk för vindbruk, hållbart uttag av biomassa i jord- och skogsbruk, klimatinvesteringar i andra länder samt ett program för hållbara städer.
Programmet hållbara städer beräknas uppgå till 140 miljoner kronor 2009 och 200 miljoner kronor 2010, sammanlagt 340 miljoner kronor under mandatperioden. Syftet med satsningen på hållbara städer och samhällen är att stimulera stadsbyggnadsprojekt som bidrar till en förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan och som underlättar svensk miljöteknikexport.
Regeringen har uppdragit åt Boverket att redovisa möjliga åtgärder för att i befintliga byggnader effektivisera energianvändningen. Regeringen har också uppdragit åt Statens energimyndighet med flera att föreslå lämpliga verktyg för upphandling av energirelaterade produkter utifrån produktens miljöprestanda. Syftet är energieffektivisering i den offentliga sektorn samt främjande av energieffektiva tekniska lösningar.
Energitjänsteutredningen har i uppdrag att föreslå ett nationellt vägledande mål för energieffektivisering. Utredningen ska även presentera förslag till åtgärder för att uppnå målet.
I syfte att minska miljöpåverkan från transporter har regeringen infört en miljöbilspremie på 10 000 kronor som utbetalas till privatpersoner som köper en ny bil som omfattas av kriterierna för miljöbil, från och med den 1 april 2007 till och med den 31 december 2009. Kravet på andelen statliga miljöbilar höjdes från 75 till 85 procent från och med den 1 januari 2007.
Inom den tredje sektorn, livsmedel, pågår också en rad åtgärder, både nationellt och inom EU. Det gäller till exempel landsbygdsprogrammet 2007–2013 där satsningar på miljöersättningar inom jordbruket uppgår till 2,7 miljarder kronor årligen. Därutöver finns satsningar för att minska energianvändningen och förbrukningen av ändliga naturresurser vid produktion av livsmedel, utveckling av nya grödor bland annat för hållbar energiproduktion, fortsatt arbete för hållbar förvaltning av fiskebestånd och åtgärder för att främja ekologisk produktion av livsmedel.
Det är nödvändigt att på allvar titta på konsumtionen av varor och tjänster, från såväl den offentliga sektorn som från näringsliv och hushåll. Vi måste skapa förutsättningar för olika aktörer att enkelt kunna bete sig hållbart.
Regeringen presenterade i mars 2007 en handlingsplan för att öka miljökraven vid offentlig upphandling. I budgetpropositionen för 2007 föreslår regeringen en kraftfull förstärkning av resurserna, ca 10 miljoner kronor under 2007 och 6 miljoner kronor 2008 och 2009, till stöd för att offentliga upphandlare ska kunna ställa miljökrav.
I december 2006 delgav regeringen att en kommission för hållbar utveckling bildas som ska utveckla samverkan mellan näringsliv, politik och forskning för klimatinsatser. Det vetenskapliga rådet för klimatfrågor har haft i uppdrag att bidra med vetenskapliga bedömningar till den klimatpolitiska propositionen 2008. Rådets rekommendationer utgör ett av underlagen till den parlamentariska beredningen för klimatfrågan som tillsatts under våren 2007 och där samtliga riksdagspartier inbjudits att delta. Huvuduppgift blir att utgöra beredning för den klimatpolitiska propositionen.
På ett internationellt plan är Sverige aktivt i den så kallade Marrakechprocessen, det vill säga utvecklingen av ett tioårigt ramverk av program för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Marrakechprocessen bildades som ett resultat av Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Regeringen arrangerade det tredje internationella mötet inom ramen för Marrakechprocessen i Stockholm i juni 2007 tillsammans med Undesa och UNEP. Syftet med mötet var att följa upp arbetet i de olika regionerna, att utöka samarbetet med utvecklingsorganisationer samt att starta arbetet med att identifiera huvudbeståndsdelarna i det tioåriga ramverket. Sverige har även inrättat en internationell arbetsgrupp om Hållbara livsstilar för att konkretisera arbetet.
Vi ska inte underskatta de miljöproblem vi står inför men det får inte heller göra oss oförmögna till handling. Med ovanstående exempel vill jag delge Britta Rådström några av de initiativ som jag och regeringen vidtar för att förvalta gemensamma resurser samt visa på regeringens strävan att både nationellt och internationellt vara en pådrivande part.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.