Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svensken Dawit Isaacs försvinnande

Skriftlig fråga 2002/03:763 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-07
Anmäld
2003-04-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-04-22
Svar anmält
2003-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 april

Fråga 2002/03:763

 av Ingegerd Saarinen (mp) till utrikesminister Anna Lindh om svensken Dawit Isaacs försvinnande

För två år sedan bildade 15 politiker i det eritreanska regeringspartiet Folkfronten en utbrytargrupp. Gruppen av politiker kritiserade öppet den eritreanske presidenten för hans hårda metoder. De ville att rättvisa och rättssäkerhet skulle uppnås på fredliga vägar. Som ett svar på deras kritik greps de, och anklagades för att ha hotat freden och nationens säkerhet. Journalister skrev om händelsen och kritiserade regeringen för gripandena. Regeringen lät då stänga tidningsredaktionerna, och därpå arresterades 14 journalister. Konstitutionen tillåter visserligen en fri press men regeringskritik klassas som uppvigling. En av de arresterade journalisterna var den svensk-eritreanska medborgaren Dawit Isaac. Det är nu ett och ett halvt år sedan som han fördes bort till okänd plats. Om han lever sitter han fängslad någonstans i Eritrea. Ingen vet i dag under vilka förhållanden han lever. Dawit har varken fått kontakta någon advokat eller sin familj. Dawit Isaac är ett bortglömt fall i svenska medier. De svenska myndigheterna bör dels kräva att få träffa Dawit Isaac och dels begära att hans släpps fri eftersom han är en samvetsfånge.

Jag vill därför fråga utrikesministern varför hon inte tillsett att Sverige aktivt krävt hans frisläppande och på andra sätt agerat för att förbättra hans situation i fängelset?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:763 besvarad av

den 22 april

Svar på fråga 2002/03:763 om svensken Dawit Isaaks försvinnande

Utrikesminister Anna Lindh

Ingegerd Saarinen har frågat mig varför jag inte tillsett att Sverige aktivt krävt Dawit Isaaks frisläppande och på andra sätt agerat för att förbättra hans situation i fängelset.

Låt mig först erinra om de svar jag lämnat på liknande frågor av Murad Artin (2001/02:1030 och 2001/02:1031), Harald Nordlund (2001/02:1420) och Mikael Oscarsson (2002/03:352). Jag är mycket oroad över utvecklingen i Eritrea när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Sverige har vid flera tillfällen i skarpa ordalag framfört detta till Eritreas regering. Även EU har krävt att åtgärder vidtas för att säkra respekten för mänskliga rättigheter. Från olika håll har det också riktats särskild kritik mot att all oberoende press har strypts och så många journalister har fängslats utan rättegång.

Eritreas vägran att tillåta vår konsul eller annan svensk representant att besöka Isaak, liksom att lämna information om hans situation till svenska myndigheter, grundar sig på att Eritrea inte godkänner dubbelt medborgarskap. Den eritreanska regeringen menar att Isaak har rest in och arbetat i sitt hemland Eritrea såsom eritreansk medborgare och därför kan behandlas som enbart eritreansk angelägenhet. Det är helt oacceptabelt att Eritreas regering inte godtar att Dawit Isaak också är svensk medborgare och att Sveriges regering därmed bereds tillfälle att träffa honom.

I dialog med eritreanska ambassaden har Sverige under senare tid på hög nivå, såväl genom statssekreteraren för utvecklingssamarbete som utrikesrådet för politiska frågor, krävt att Dawit Isaak omedelbart släpps fri. Dessutom har den tjänsteman som haft det särskilda uppdraget att hålla kontakten med Eritrea vid sina besök i landet tagit upp Dawit Isaaks situation med regeringen. Så sent som i mars 2003 riktades en särskild skrivelse till Eritreas regering från vårt konsulat i Asmara med begäran att av humanitära skäl få träffa Isaak. Hittills har ingen av dessa ansträngningar givit resultat. Vi kommer givetvis fortsätta att uppmärksamma frågan och att ta upp den via de kanaler som står till buds.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.