svensk asylpolitik ur genusperspektiv

Skriftlig fråga 2000/01:1528 av Ek, Lena (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-07-27
Besvarad
2001-08-22
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 juli

Fråga 2000/01:1528

av Lena Ek (c) till jordbruksminister Margareta Winberg om asylpolitik ur genusperspektiv

Det har under senare tid diskuterats många fall som rört flickor eller kvinnor vilka sökt asyl i Sverige. Den gemensamma principiella frågan för alla dessa fall rör värderingen av de skäl som åberopats för asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. Omständigheter som nämnts är risk för könsstympning, risk för våldtäkt, risk för utstötning eller risk för stening eller annan typ av förföljelse eller tortyr. Det kan ifrågasättas om skäl för förföljelse värderas olika för kvinnor och män.

Min fråga till jämställdhetsministern är därför:

Är jämställdhetsministern beredd att låta utvärdera den svenska asylpolitiken ur ett genusperspektiv?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1528 besvarad av

den 22 augusti

Svar på fråga 2000/01:1528 om asylpolitik ur genusperspektiv

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Lena Ek har ställt en fråga till jämställdhetsminister Margareta Winberg om hon är beredd att låta utvärdera den svenska asylpolitiken ur ett genusperspektiv. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Varje minister har ett ansvar för jämställdhetsfrågor inom sitt sakområde.

Lena Ek anser att det kan ifrågasättas om skäl för förföljelse värderas olika för kvinnor och män.

Kvinnor och män förföljs ofta av liknande orsaker, men förföljelsen kan ta sig olika uttryck. Det händer även att särskilt kvinnor förföljs på grund av att de överskridit de sociala normerna i det samhälle de lever.

Migrationsverket har tillsammans med Utlänningsnämnden, på regeringens uppdrag, den 6 februari 2001 överlämnat en redogörelse för vilka tillståndsgrunder som faktiskt tillämpats för asylsökande kvinnor sedan nya skyddsregler infördes i utlänningslagen 1997.

Resultatet av Migrationsverkets och Utlänningsnämndens undersökning ger enligt min mening inte stöd för att skäl för förföljelse skulle värderas olika för kvinnor och män. Inte heller i övrigt ger undersökningen stöd för att asylansökningar från kvinnor skulle behandlas orättvist.

Som jag tidigare framfört i riksdagen anser jag att det finns anledning att se närmare på gällande skyddsregler och deras tillämpning i syfte att jämställa olika former av skydd undan förföljelse. Det har emellertid nyligen skett en undersökning av kvinnors asylskäl. Jag anser att det för närvarande inte är aktuellt att låta göra en särskild utvärdering av svensk asylpolitik ur ett genusperspektiv.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.