Suicidprevention bland unga asylsökande
Skriftlig fråga 2017/18:818 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-20
- Överlämnad
- 2018-02-20
- Anmäld
- 2018-02-27
- Sista svarsdatum
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
I en kartläggning som Karolinska institutet gjort på uppdrag av Socialstyrelsen framkommer det att tolv ensamkommande asylsökande barn och unga tog livet av sig förra året. De flesta av dessa är unga män och pojkar upp till 21 års ålder som väntar på besked om asyl. Majoriteten av dessa kom ursprungligen från Afghanistan.
Situationen är alarmerande, och förhindrande av fler suicidfall behövs.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Hur avser ministern att förhindra fler fall av suicid bland unga asylsökande?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:818 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/01190/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:818 av Lotta Olsson (M)
Suicidprevention bland unga asylsökande
Lotta Olsson har frågat mig hur jag avser att förhindra fler fall av suicid bland unga asylsökande.
Den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat över tid, vilket är ett stort samhällsproblem. När det gäller barn och unga vuxna behöver vi stärka de tidiga insatserna för att undvika att de hamnar i långvarig problematik. Vi vet att det finns märkbara skillnader vad gäller psykisk ohälsa mellan olika grupper. En av de grupper som är utsatta är ensamkommande barn och unga. Jag har stor förståelse för att många asylsökande, inte minst ensamkommande barn och unga, befinner sig i en svår situation. Det är viktigt att alla barn och unga som mår dåligt, oavsett om det är fysiskt eller psykiskt, får tillgång till den vård som de är berättigade till. Asylsökande barn har rätt till samma kostnadsfria sjukvård som andra barn som har uppehållstillstånd i Sverige.
Många av de barn och unga som tagit sig till Sverige bär på trauman som bland annat kan yttra sig i självskadebeteende. Behovet av insatser från samhället är stort. Vården behöver arbeta med att stärka sina förutsättningar för att möta dessa behov. Eftersom gruppen ensamkommande barn och unga är särskilt utsatt vad det gäller psykisk ohälsa har regeringen beslutat om en särskild satsning på 50 miljoner kronor årligen för att förbättra tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända barn och unga. Regeringen avsätter under åren 2017–2020 40 miljoner kronor årligen för att öka tillgängligheten av vård och behandling för traumatiserade barn och vuxna som är asylsökande och nyanlända. Medel har bl.a. fördelats till Röda Korset och Vårsta Diakoni för att utveckla och utöka psykiatrisk traumavård.
Regeringen avsatte över en miljard kronor 2017 för insatser inom området psykisk hälsa. Regeringen bedömde att satsningen inom psykisk hälsa behöver stärkas ytterligare och tillför 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med en miljard kronor per år 2019 och 2020. Satsningen görs i syfte att förstärka första linjens vård samt den specialiserade psykiatrin för barn och vuxna. Alla som drabbas av psykisk ohälsa är inte i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Primärvårdens kapacitet och kompetens behöver stärkas inom området psykisk ohälsa och delar av satsningen ska gå till det. I vårändringsbudgeten för 2017 tillfördes 100 miljoner kronor för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Denna satsning ska fortsätta under 2018–2020.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscenter om ensamkommande barn och unga. Genom kunskapsutveckling och kunskapsförmedling stärks arbetet med ensamkommande. En riskfaktor för psykisk ohälsa som bl.a. det nationella kunskapscentret har konstaterat är att unga asylsökande i många fall behöver flytta från den kommun där de bor och går i skola i samband med att de fyller 18 år eller skrivs upp i ålder. Regeringen har avsatt 390 miljoner kronor 2017 och 195 miljoner kronor 2018 i kommunbidrag, för att möjliggöra för kommunerna att låta ensamkommande unga bo kvar i kommunen under asylprocessen.
Signalerna om att ensamkommande barn och unga mår allt sämre är självfallet oroväckande och regeringens insatser ska adressera detta.
Stockholm den 7 mars 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.