Stranderosionen i Skåne och Halland
Skriftlig fråga 2020/21:1340 av Per-Arne Håkansson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-19
- Överlämnad
- 2021-01-20
- Anmäld
- 2021-01-21
- Svarsdatum
- 2021-01-27
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
- Besvarad
- 2021-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Kusten i Skåne och Halland är den som är mest utsatt i landet för effekter av stigande hav. Framöver väntar ännu större utmaningar i ett förändrat klimat med extrema väderförhållanden. Stränder, värdefull natur, människors bostäder och viktiga samhällsfunktioner riskerar att påverkas av översvämning och erosion. Länsstyrelserna i Skåne och Halland, Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) har bildat Regional kustsamverkan i Skåne/Halland för att i dialog med kustkommunerna i Skåne och Halland stärka statens möjlighet att hantera en stigande havsnivå.
Regeringen har tagit fram ett klimatpolitiskt ramverk med de kanske mest ambitiösa klimatmålen i hela världen. Detta viktiga arbete har sin inriktning på kartläggning, analys, sårbarhet, kunskapshöjning och forskning, vilket ger de nödvändiga underlag som behövs i kommunerna.
Genom dessa mer omfattande kunskapsunderlag kan ansökningarna om strandfodring, det vill säga konstgjord återställning av eroderad havsstrand, underlättas. I Skåne och Halland har särskilt utsatta kustområden kartlagts. Det handlar bland annat om Åhus vid Hanöbukten, vissa delar av Öresundskusten, Ystad, Skanör och Falsterbo samt Klitterhusstranden vid Ängelholm och dessutom en bit kring Bjärehalvön vid Laholmsbukten.
Enligt SMHI:s klimatanalys för Skåne län omtalas att extremvattenståndet (100 års återkomsttid) år 2100 kommer att uppgå till 2,6 meter över nuvarande havsyta vid norra delen av Öresund. Detta är en höjning med cirka en meter jämfört med nutida extremvattenstånd.
I plan- och bygglagen anges att bebyggelse ska planeras efter markens beskaffenhet och människors säkerhet och hälsa. Vad som är ett faktum är dock befintlig bebyggelse, som i många fall har funnits på platsen sedan decennier tillbaka.
Samverkan och samarbete mellan kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter samt regioner är av stor vikt för en hållbar utveckling i de utsatta områdena. För berörda kommuner handlar det om resurser och ekonomiska åtaganden för att säkerställa områdenas beskaffenhet för generationer framåt varför samarbete och stöd ur nationellt perspektiv är en viktig förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka initiativ avser ministern ta för att säkerställa ett långsiktigt hållbart arbete för att motverka stranderosionens effekter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1340 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:1340 av Per-Arne Håkansson (S) Stranderosionen i Skåne och Halland
Per-Arne Håkansson har frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att säkerställa ett långsiktigt hållbart arbete för att motverka stranderosionens effekter.
Risken för stranderosion förutses öka i ett förändrat klimat. Det är därför angeläget att Sverige har en god förmåga att förebygga och hantera erosion längs sina kuster. Kommunernas förebyggande arbete är en viktig del av den förmågan.
Staten ska på olika sätt kunna stödja kommunerna i deras förebyggande arbete. Statens geotekniska institut (SGI) har ett nationellt samordningsansvar för stranderosion och ska enligt sin instruktion bidra till att riskerna för stranderosion minskar. Det innebär bl.a. att SGI bistår andra myndigheter med sakkunnigutlåtanden i ärenden om stranderosion, utvecklar kunskapen inom området och samordnar olika aktörers intressen. Som Per-Arne Håkansson skriver har SGI, länsstyrelserna i Skåne och Halland samt Sveriges geologiska undersökning (SGU) bildat Regional kustsamverkan i Skåne och Halland. Myndigheterna ska i dialog med kustkommunerna i Skåne och Halland skapa hållbara lösningar för att hantera de utmaningar som följer av stigande havsnivå, översvämning och erosion i området.
Flera av dessa aktiviteter finansieras från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20. Regeringen anser dock att det är av stor vikt att anpassningsåtgärder integreras i ordinarie verksamhet. För att stärka SGI:s arbete med erosion beslutades i samband med budgetpropositionen för 2020 att SGI:s förvaltningsanslag skulle tillföras 2,4 miljoner kronor. I budgeten för 2021 tillförs SGI ytterligare medel för sitt arbete med stöd och rådgivning till myndigheter och kommuner i fråga om risk för ras och skred.
När många aktörer är involverade är samordning en viktig del av lösningen. Genom den nationella strategin för klimatanpassning som regeringen antog i mars 2018 (prop.2017/18:163) skapades en strukturerad, sammanhållande ram för det nationella arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. För att få en samlad bild av samhällets sårbarhet för klimatförändringarna och hur arbetet med klimatanpassning i Sverige utvecklas har regeringen inrättat ett nationellt expertråd för klimatanpassning knutet till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Rådets underlag ligger till grund för den reviderade nationella strategi som regeringen ska presentera 2023. Boverket har vidare fått i uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhållande till den byggda miljön. En förordning om myndigheters skyldighet att arbeta med klimatanpassning (SFS 2018:1428) har också beslutats. Förordningen omfattar 32 nationella myndigheter samt länsstyrelserna.
Regeringen har även gett SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att identifiera områden i Sverige där det finns risk för bland annat klimatrelaterad erosion och översvämningar. Uppdraget innebär också att beskriva sannolikhet och samhällsekonomiska konsekvenser och ska redovisas senast den 31 maj 2021.
Sammanfattningsvis har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för ett långsiktigt hållbart arbete för samhällets anpassning till klimatförändringarna, vilket även omfattar att motverka stranderosionens effekter. Samtidigt är det av stor betydelse att kommunerna själva vidtar förebyggande åtgärder för ett effektivt skydd mot stigande havsnivå, översvämning och erosion.
Stockholm den 27 januari 2021
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.