skolforskning
Skriftlig fråga 2002/03:1006 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-05-26
- Anmäld
- 2003-05-26
- Besvarad
- 2003-06-04
- Svar anmält
- 2003-06-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 maj
Fråga 2002/03:1006
av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om skolforskningHärförleden ställde jag en interpellation om utbildningsvetenskap till ministern. Svaret kom i termer av "strategisk betydelse", "synnerligen angeläget", "en kraftig förstärkning av resurserna till utbildningsvetenskaplig forskning i anslutning till lärarutbildning och den pedagogiska yrkesverksamheten".
Sedan några månader är Skolverket klyvt i två myndigheter. Den ena, Myndigheten för skolutveckling, har i maj fått ett sparbeting på 114 miljoner kronor, motsvarande en tredjedel av myndighetens budget. Det innebär att 22 forskare och 70 doktorander måste avbryta sina forskningsprojekt på grund av besparingar.
Skolutveckling förutsätter en tillförsel av ny kunskap. Sådan kan endast uppnås genom forskning. Det är därför förvånande att ett så kraftigt sparbeting satts på myndigheten. Det rimmar också illa med det engagemang som ministern i debatten med mig påstod sig ha för utbildningsvetenskaplig forskning.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga ministern:
Vad avser utbildningsministern att göra för att knyta ekonomiska resurser till sitt engagemang för skolforskning?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1006 besvarad av
den 4 juni
Svar på fråga 2002/03:1006 om skolforskning
Utbildningsminister Thomas Östros
Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att knyta ekonomiska resurser till mitt engagemang för skolforskning.
Jag vill börja med att bemöta Torsten Lindströms påstående att Myndigheten för skolutveckling har fått ett sparbeting. Myndigheten förfogar över ett anslag som ska användas för utveckling av skolväsende och barnomsorg. För att motverka effekterna av att ett tillfälligt resurstillskott till myndigheten för 2003 upphör, har regeringen beslutat att omfördela medel från innevarande år till åren 2004 och 2005. Därigenom kan myndigheten planera och genomföra sin verksamhet mer långsiktigt.
Regeringen uttryckte redan i utvecklingsplanen för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188), liksom i budgetpropositionen för år 2003, att Myndigheten för skolutveckling inte ska finansiera forskning. Detta är således inte någon nyhet vare sig för riksdagen eller myndigheten. Enligt regeringens uppfattning ska forskning inom området främst finansieras genom Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, som bland annat har till uppgift att främja och stödja forskning av högsta kvalitet som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten. Jag förutsätter dock att Myndigheten för skolutveckling, i samverkan med andra aktörer eller i egen regi, löser situationen för de doktorander som berörs. Det är inte rimligt att doktorander som har fått löfte om flerårig finansiering med kort varsel ställs utan denna finansiering.
Jag delar helt Torsten Lindströms uppfattning att skolutveckling förutsätter en tillförsel av ny kunskap. Därför har regering och riksdag gjort mycket kraftfulla satsningar på utbildningsvetenskapen. Vetenskapsrådet har i år 120 miljoner kronor att fördela inom det utbildningsvetenskapliga området, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Regeringen har också anslagit 24 miljoner kronor för inrättandet av två forskarskolor inom pedagogik och didaktik, som syftar till att öka antalet lärare med doktorsexamen. Jag vill framhålla att det aldrig tidigare funnits så mycket pengar till utbildningsvetenskaplig forskning som det gör nu.
Myndigheten för skolutveckling, vars uppgift är att stödja utvecklingen i förskola, skola och vuxenutbildning, har en viktig roll i att knyta samman forskning och praktik. Myndigheten ska informera och sprida kunskap inom sitt verksamhetsområde och därvid medverka i att sprida resultat av forskning som genomförs vid universitet och högskolor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.