Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

säkerheten i fjällen

Skriftlig fråga 2004/05:351 av Gidblom, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-16
Anmäld
2004-11-16
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga 2004/05:351

 av Birgitta Gidblom (s) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om säkerheten i fjällen

Säkerheten i våra fjällområden är oerhört viktig. Den personal som tar emot larm, och de som ska rycka ut måste vara väl insatta i var olika orter, fjäll, sjöar och rinnande vatten finns. Nu finns namnen utmärkta på de svenska och finska på fjällkartorna, och det har fungerat förhållandevis bra under årens lopp. Men nu ska namnen enligt Lantmäteriverket endast vara utmärkta på samiska, vilket kommer att försvåra larm och eftersök i fjällen. De samiska namnen är svåra och med sådana vidder och antal namn blir det näst intill omöjligt att lära sig dessa. Vi som bor och verkar i detta område är mycket oroliga för hur man ska kunna upprätthålla fjällsäkerheten. Många människor vistas i våra naturområden, och ett antal av dessa råkar varje år ut för olyckor eller sjukdomar och behöver snabbt omhändertas. Vi har ingenting emot att namnen står på samiska, men även de svenska och finska väl inarbetade namnen måste finnas med.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att de svenska och finska namnen ska få vara kvar på fjällkartorna?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:351 besvarad av

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:351 om säkerheten i fjällen

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Birgitta Gidblom har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att de svenska och finska namnen ska få vara kvar på fjällkartorna.

Jag har erfarit att de svenska, finska liksom de samiska namnen redovisas som tidigare på fjällkartan. De ändringar som gjorts i fjällkartan gäller stavningen av de samiska namnen. Dessa skrivs nu på korrekt samiska.

I en FN-resolution i början av 70-talet fastslogs ursprungsbefolkningars rätt till egna namn, bland annat på kartor. Vår egen minoritetsspråkslagstiftning avser att stärka och skydda de historiska och territoriella minoritetsspråken samiska, finska och meänkieli @ tornedalsfinska. I kulturminneslagen slås fast att svenska, samiska och finska namn ska redovisas på kartor och skyltar. De ändringar som gjorts i de samiska namnen är alltså en följd av att vi bland annat genom lagstiftning vill värna om minoritetspråken.

De ändringar som införts i fjällkartan har informerats om och förankrats i Fjällsäkerhetsrådet, där 15 organisationer och myndigheter finns representerade, bland annat Lantmäteriverket.

Farhågorna att fjällsäkerheten skulle hotas genom att de svenska och finska namnen skulle tas bort från kartan är alltså ogrundad. Enligt vad jag har erfarit arbetar också Fjällsäkerhetsrådet aktivt med att hitta andra sätt för personer i behov av undsättning att beskriva var man befinner sig, än genom namn på kartan. Ett alternativ som diskuteras är till exempel att införa ett rutnät med siffror och bokstäver i fjällkartan, något som redan finns på vissa tätortskartor och i atlaser. Sådana rutnät används för övrigt redan av räddningstjänsten i flera delar av Sverige.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.