Rekryteringsbidragets låga effektnivå
Skriftlig fråga 2005/06:1037 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-17
- Anmäld
- 2006-02-17
- Besvarad
- 2006-02-22
- Svar anmält
- 2006-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 februari
Fråga 2005/06:1037 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Hallengren (s)
Rekryteringsbidragets låga effektnivå
CSN har avlämnat en rapport till regeringen rörande effekterna av rekryteringsbidraget. I ett pressmeddelande från CSN anges att formen varit framgångsrik med rubriken ”Många fortsätter studera efter rekryteringsbidraget”. Även ministerns eget pressmeddelande beskriver rekryteringsbidraget till vuxenstuderande som ”en lyckad åtgärd”.
Vid närmare granskning kan konstateras att endast 40 % har studerat vidare. Kristdemokraterna anser att det finns all anledning att ifrågasätta om ett så lågt procenttal kan anses vara ett lyckat resultat. För att verkligen mäta om det är lyckat måste man dra bort alla som ändå skulle ha studerat, även utan rekryteringsbidrag, och det framgår inte om så har skett.
CSN konstaterar att denna utbildningssatsning inte nått de utsatta målen. Endast 53,5 miljoner kronor av budgeterade 207,8 miljoner kronor nyttjades för rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning. 2 421 studerande fick detta stöd under perioden. CSN tror att en anledning till det låga utnyttjandet var att kommuner och landsting fick alltför kort tid på sig att informera och rekrytera anställda om denna möjlighet. Detta återges överhuvudtaget inte i ministerns pressmeddelande.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa ett effektivt och långsiktigt hållbart studiemedelssystem för alla grupper?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1037 besvarad av
den 22 februari
Svar på fråga 2005/06:1037 om rekryteringsbidragets låga effektnivå
Statsrådet Lena Hallengren
Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa ett effektivt och långsiktigt hållbart studiemedelssystem för alla grupper.
De allra flesta vuxna som studerar med studiestöd i Sverige får studiemedel. Det är ett samlat stöd som omfattar alla vuxna studerande på alla utbildningsnivåer. Studiemedelssystemet är generellt och rättighetsstyrt. Förutom studiemedel finns vissa stöd som riktar sig till speciella grupper i samhället. Dit hör bland annat rekryteringsbidraget till vuxenstuderande som infördes 2003. Rekryteringsbidraget är avsett att vara ett verktyg för kommunerna i den uppsökande verksamhet de bedriver utifrån sitt rekryteringsansvar för vuxna som saknar grundläggande och gymnasial utbildning. Bidraget lämnas under högst 50 veckor och de studerande kan därefter fortsätta sina studier med studiemedel. Sammantaget är alltså förutsättningarna goda för stora grupper i samhället att studera med statligt studiestöd.
Av Centrala studiestödsnämndens (CSN) redovisning av myndighetens erfarenheter av rekryteringsbidraget framgår att av de personer som sedan 2003 har studerat med rekryteringsbidrag och hunnit avsluta sina studier har fyra av tio studerande fortsatt att studera med annat studiestöd. Mot bakgrund av att dessa studerande är studieovana med kort tidigare utbildning och dessutom har varit svårrekryterade till studier måste resultatet så här långt ses som lyckat. Dessutom måste man beakta att det finns personer som studerat med rekryteringsbidrag och som fortsatt att studera med annan finansiering än studiestöd. Om rekryteringsbidraget avskaffas, vilket bland annat Kristdemokraterna föreslagit i riksdagen, skulle det innebära försämrade möjligheter för kommunerna att förmå dessa kortutbildade kvinnor och män att påbörja en grundläggande eller gymnasial utbildning, eftersom de inte på egen hand tagit första steget till studier.
Utfallet av satsningen av den vidgade användningen av rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning visar på ett begränsat utnyttjande. Syftet med den tidsbegränsade satsningen var att minska risken för friställningar och samtidigt stärka kompetensen inom vissa delar av den kommun- och landstingsfinansierade verksamheten. Regeringen ansåg 2004 att det var angeläget med en snabb insats för att minska risken för friställningar inom vård, skola och omsorg. Den korta förberedelseperioden bidrog troligen till att satsningen inte nådde ända fram. Jag anser dock att det är viktigt att vi aldrig slutar anstränga oss för att få och behålla personer i arbete. Vi får inte heller vara rädda för att prova nya vägar för att minska arbetslösheten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.