Regionala skillnader vid förlossning
Skriftlig fråga 2017/18:642 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-24
- Överlämnad
- 2018-01-24
- Anmäld
- 2018-01-25
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
År 2016 föddes det totalt 121 511 barn i Sverige, knappt 5 000 fler än året dessförinnan. Vård i samband med barnafödande är så mycket mer än bara själva förlossningen. De blivande föderskorna måste kunna känna sig trygga både före, under och efter förlossningen.
Bristningarna har minskat något de senaste tio åren, men antalet och graden av dessa varierar kraftigt mellan olika landsting och sjukhus och från år till år. Skillnaderna mellan landstingen är fortfarande stora.
Alla kvinnor som vistas i Sverige har rätt till en god och säker förlossningsvård på lika villkor. Var du bor ska inte avgöra om du får en trygg och säker förlossning. Det finns dock skillnader beroende på var man bor i landet. Nya siffror från Socialstyrelsen visar att i Region Jämtland Härjedalen drabbades 6,7 procent av förstföderskorna av allvarliga bristningar, och i Stockholms läns landsting 6,5 procent, vilket kan jämföras med 2,3 procent i Halland.
Enligt SKL:s kartläggningar anser de flesta landsting att man behöver öka kompetensnivån kring bristningar. Det handlar inte bara om att förebygga, utan även om att upptäcka och åtgärda dem och förbättra omhändertagandet av patienten på förlossningsavdelningen och efter hemgång när en skada har inträffat.
Regeringen har riktat pengar – 400 miljoner kronor per år – till förlossningsvården och utökat den satsningen med 1 miljard kronor per år i en femårig satsning 2018–2022. Satsningarna verkar dock inte minska eller få bukt med de regionala skillnaderna.
Alla föräldrar ska kunna känna sig trygga hela vägen – före, under och efter graviditeten. Skillnaderna i bristningar i olika delar av landet är orimligt stora och innebär att vården inte är jämlik för alla kvinnor. Detta är oacceptabelt och något som regeringen måste ta på större allvar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilken konsekvensanalys gör ministern baserat på de siffror som visar på stora regionala skillnader när det gäller bristningar och skador efter förlossning, och vilka åtgärder kommer att vidtas för en jämlik vård för alla kvinnor i landet?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:642 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/00500
/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:642 Regionala skillnader vid förlossning av Jenny Petersson (M)
Jenny Petersson har frågat mig vilken konsekvensanalys jag gör baserat på de siffror som visar på stora regionala skillnader när det gäller bristningar och skador efter förlossning, och vilka åtgärder som kommer att vidtas för en jämlik vård för alla kvinnor i landet.
I syfte att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa i övrigt och därigenom bidra till att uppnå en mer jämställd vård och jämlik hälsa i befolkningen, genomför regeringen sedan 2015 en flerårig satsning som innebär att 400 miljoner kronor avsätts årligen för dessa ändamål. Satsningen varar till och med 2019.
Situationen inom förlossningsvården har länge visat tecken på ett allt mer ansträngt läge. Regeringens bedömning är att tillgängligheten till förlossningsvården, bristen på kontinuitet i vårdkedjan före, under och efter graviditet samt brister i eftervården av kvinnor som får förlossningsskador måste åtgärdas. Genom ökade medel till hela vårdkedjan som hör samman med förlossningsvården vill regeringen stärka landstingen i att vidta de insatser som krävs och därigenom öka tilliten till vården i samband med graviditet och förlossning. Satsningen omfattar även området kvinnors hälsa i övrigt och kan därför sägas innefatta all vård som rör kvinnors hälsa.
Regeringen föreslog mot denna bakgrund i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) en kraftig förstärkning av den pågående satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa. Under åren 2018 – 2022 avser regeringen att avsätta en miljard kronor årligen i detta syfte. Medlen är avsedda att i användas till att förstärka personaltätheten och att förbättra arbetsmiljön. Medlen får även användas till insatser inom neonatalvården.
Vi har redan börjat se resultatet av regeringens tidigare satsningar och hur landstingen använder dessa tillskott. Sedan satsningens start har alla landstingen satsat medel på att utbilda befintlig personal. 15 landsting har valt att utveckla kompetensen inom fosterdiagnostik och ultraljud. 10 landsting har använt medel för att utbilda personal kring kejsarsnitt, komplicerade och akuta förlossningar.
Sedan förra årets redovisning har fler landsting utbildat personal i hur allvarliga bristningar förebyggs, undersöks och behandlas, nu totalt 19 landsting. Sedan 2014 har statistiken för bristningar förbättrats markant enligt uppgifter från bristningsregistret, exempelvis rapporterar Gävleborg att de har sett en kraftig minskning i frekvensen av allvarliga bristningar och nationellt ligger de nu långt under rikssnittet. Skillnader kvarstår, men det finns en medvetenhet och ett pågående förbättringsarbete i alla landsting som gäller att minska antalet bristningar i samband med förlossning. Det går på rätt håll även om ytterligare arbete återstår.
Över hälften av alla landstingen redovisade att de satsat medel på att utöka studieplatser, studiemedel, skapat bättre lärandemiljöer eller förbättrat förutsättningarna för mentorskap inom barnmorskeyrket. Dessutom har 19 landsting har utvecklat nya arbetssätt för att kunna bidra till en bättre förlossningsvård och annan slutenvård som rör kvinnors hälsa. Många av de nya arbetssätten syftar även till att förbättra arbetsmiljön för personalen och många landsting har lagt stort fokus på att synliggöra vårdkedjan.
Regeringens satsningar har gett effekt, vilket har lett till beslutet att förstärka och förlänga den pågående satsningen på förlossningsvården med ytterligare en miljard årligen under fem år. Regeringen tar situationen på största allvar och satsar stort på en stärkt och jämlik förlossningsvård.
Stockholm den 31 januari 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.