regeringens proposition Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro
Skriftlig fråga 2004/05:422 av Darell, Linnéa (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-23
- Anmäld
- 2004-11-23
- Besvarad
- 2004-12-01
- Svar anmält
- 2004-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 november
Fråga 2004/05:422
av Linnéa Darell (fp) till statsrådet Hans Karlsson om regeringens proposition Drivkrafter för minskad sjukfrånvaroEnligt regeringsförslaget är syftet att öka incitamenten för arbetsgivarna att verka för att vidta snabba åtgärder för att de anställda ska kunna återgå i arbete. Jag ser inget problem i att verka för en snabb rehabilitering och återgång i arbete. Men ett stort problem som uppenbarar sig är den enskildes rätt till sin integritet.
Enligt sjuklönelagen ska arbetsgivaren pröva rätten till sjuklön, något som inte utövats i någon större utsträckning hittills. Men med regeringens förslag att öka det ekonomiska trycket på arbetsgivarna finns all anledning att anta att en sådan prövning kommer till stånd allt oftare. Detta för att minska riskerna för en förlängd sjukperiod då arbetsgivaren blir betalningsskyldig för 15 % av sjuklönekostnaden.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att göra för att denna prövning ska fungera samtidigt som den enskilde har rätt till sitt sekretesskydd?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:422 besvarad av
den 1 december
Svar på fråga 2004/05:422 om regeringens proposition Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro
Statsrådet Hans Karlsson
Linnéa Darell har frågat mig vad jag avser att göra för att arbetsgivarens prövning av rätten till sjuklön ska fungera samtidigt som den enskilde har rätt till sekretesskydd.
Det är enligt min uppfattning viktigt att den enskildes integritet skyddas i ärenden om sjuklön. Tystnadsplikt gäller därför för den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet får kännedom om uppgifter om den enskilde vid sådan handläggning. Den enskilde behöver inte närmare uppge den sjukdom som orsakat arbetsoförmågan för att vara berättigad till ersättning.
Kontrollen av att arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdom sker i första hand genom att arbetstagaren måste uppvisa intyg från läkare eller tandläkare efter en veckas sjukfrånvaro. Om det finns särskilda skäl för det kan försäkringskassan besluta att en arbetstagare under ett sjukdomsfall ska uppvisa läkarintyg tidigare än efter en vecka eller besluta att arbetstagaren i kommande sjukfall ska styrka arbetsoförmågan på grund av sjukdom med läkarintyg från första frånvarodagen.
De åtgärder som regeringen vidtagit för att förbättra läkares utbildning i försäkringsmedicin och för att öka kvaliteten i de medicinska utlåtandena får betydelse även vid sjuklön.
Försäkringskassan har också möjlighet att genom exempelvis hembesök utöva sjukkontroll. Försäkringskassan kan utan hinder av sekretess lämna ut uppgifter som framkommit vid sådan kontroll till arbetsgivaren och denne behöver uppgifterna för sin prövning av rätten till sjuklön.
Bestämmelserna om sjuklön har funnits under drygt tio år. Tvisterna om rätt till sjuklön är få och skyddet för den enskildes integritet har fungerat väl. Min uppfattning är att så kommer att vara fallet även sedan medfinansieringen har införts och sjuklöneperioden har förkortats från 21 till 14 dagar. Medfinansieringen kommer sannolikt i första hand att få effekt på de längre sjukskrivningarna genom ett aktivare arbete för att ta till vara arbetstagares arbetsförmåga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.