Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regeringens målsättning för nybyggnation

Skriftlig fråga 2004/05:417 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-23
Anmäld
2004-11-23
Besvarad
2004-12-01
Svar anmält
2004-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2004/05:417

 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om regeringens målsättning för nybyggnation

Regeringen har satt upp ett mål om att 120 000 nya bostäder ska uppföras under innevarande mandatperiod. Om behoven av bostäder i tillväxtregionerna ska tillfredsställas leder detta oundvikligen till att många nya bostäder kommer att uppföras vid platser där det redan finns andra bostäder med människor som ger ljud ifrån sig, restauranger med sorl, gator där trafik ger ljud ifrån sig, för att ge några exempel. Detta kan framstå som tämligen självklart för alla utom byråkraterna på Boverket som anser att gränsvärdena för buller inte får överskridas. Detta hindrar i sin tur många byggplaner i exempelvis Stockholm, eftersom Boverket anser att samma bullernorm ska gälla över hela landet oavsett var man bor. Enligt uppgift i DN den 22 november 2004 tillämpar nämligen Boverket reglerna för bullernivåer så strikt att det inte går att uppföra några bostäder i tätbefolkade områden.

Därför vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att bostäder byggs i Stockholm.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:417 besvarad av

den 1 december

Svar på fråga 2004/05:417 om regeringens målsättning för nybyggnation

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att bostäder byggs i Stockholm. Frågan är ställd mot bakgrund av en artikel i Dagens Nyheter i vilken Boverket uppges tillämpa reglerna för bullernivåer så strikt att det inte går att uppföra några bostäder i tätbefolkade områden.

Låt mig börja med att ta upp två viktiga sakförhållanden. Det första gäller vem eller vilka som har att tillämpa riktvärdena för buller. Enligt plan- och bygglagen, PBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Det sker bland annat genom detaljplaneläggning och prövning av bygglov. Planläggning ska enligt PBL bland annat främja en från social synpunkt god livsmiljö och goda miljöförhållanden och bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa. Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och ska bland annat pröva kommunens beslut att anta detaljplaner och upphäva dem om planerad bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa. Boverkets roll enligt PBL är att ha den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket.

Det andra gäller det förhållandet att det som ibland kallas gränsvärden för buller vid planering för eller byggande av nya bostäder däremot formellt är riktvärden. Dessa riktvärden behandlade riksdagen i mars 1997. Riktvärdena avser ljud som alstras från olika trafikslag och anger bland annat de inom- och utomhusvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Riktvärdena är inte några rättsligt bindande normer, utan de ska vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. När riktvärdena ska tillämpas i samband med komplettering av befintlig bostadsbebyggelse kan det, enligt den proposition som låg till grund för riksdagens ställningstagande, vara aktuellt att göra avvägningar mot önskemålet att åstadkomma en lämplig samhällsutveckling och andra miljökvaliteter.

Jag vill i detta sammanhang också framhålla det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö vilket bland annat innebär att boende- och fritidsmiljön uppfyller samhällets krav på frihet från buller. Målet innebär också att människor inte utsätts för bullerstörningar eller andra oacceptabla hälsorisker. Ett delmål anger att antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande riktvärdena för buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.

Det har visat sig att det finns ett stort behov av en praktiskt användbar vägledning för hur riktvärdena bör tillämpas i praktiken i samband med kommunal planering och lovprövning för byggande av bostäder. Behovet har bland annat gällt vilka faktorer som bör beaktas och hur olika intressen ska vägas mot varandra vid uppförande av ny bostadsbebyggelse i städernas centrala delar. Detta förhållande var bakgrunden till att Boverket i december 2003 fick regeringens uppdrag att i samråd med bland annat Socialstyrelsen, Naturvårdsverket och Svenska Kommunförbundet utarbeta ett fördjupat underlag för tillämpningen av riktvärdena. En av utgångspunkterna för uppdraget var att tillämpningen inte ska försvåra att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö uppnås.

Boverket redovisade sitt uppdrag den 11 november 2004. Av redovisningen framgår bland annat att buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som andra miljöstörningar betyder det mycket för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Med hänsyn till bullrets hälsopåverkan rekommenderar Boverket en restriktiv syn på avsteg från riktvärdena. Avsteg bör enbart accepteras i städernas centrala delar. Verket redovisar i sin rapport vilket underlag som bör finnas inför beslut om avsteg från riktvärdena samt var och när det kan vara acceptabelt att göra avsteg. Vidare redovisar verket vilka avsteg det i sådana fall kan vara fråga om att göra.

De riktvärden för buller som riksdagen behandlat ligger fast. Syftet med Boverkets rekommendationer är att de ska tjäna som vägledning för kommunernas och länsstyrelsernas tillämpning av riktvärdena och därmed underlätta för myndigheterna att planera för ett bostadsbyggande som främjar en god livsmiljö och som inte äventyrar de boendes och övrigas hälsa. Jag avser att fortsättningsvis följa utvecklingen inom bostadsförsörjningsområdet med stort intresse.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.