Rättegång i Diyarbakir

Skriftlig fråga 2010/11:31 av Hultqvist, Peter (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-10-29
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2010-11-02
Besvarad
2010-11-04
Svar anmält
2010-11-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 oktober

Fråga

2010/11:31 Rättegång i Diyarbakır

av Peter Hultqvist (S)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Just nu genomförs en massrättegång i Diyarbakır i Turkiet mot en lång rad folkvalda borgmästare och funktionärer, totalt 150 personer, med förankring i BDP – freds- och demokratipartiet. Ett av de brott som borgmästare åtalats för är att kommunal information har tryckts upp på kurdiska. Dessutom har domstolen avslagit begäran att genomföra rättegången på minoritetsspråket kurdiska. Vare sig själva rättegångens karaktär eller åtal om information på kurdiska kan anses stämma överens med internationell lag och praxis. Den står i strid med principerna om mänskliga rättigheter som yttrande‑, organisations- och åsiktsfriheten. Rättegången började den 18 oktober och pågår till och med den 5 november 2010.

Min fråga till ministern är:

Vilka åtgärder avser den svenska regeringen och utrikesministern att vidta för att dels i förhållande till den turkiska regeringen markera vikten av att respektera organisations‑, yttrande- och åsiktsfriheten, dels inom ramen för EU agera mot det som nu sker i Diyarbakır?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:31 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 4 november

Svar på fråga

2010/11:31 Rättegång i Diyarbakır

Utrikesminister Carl Bildt

Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att i förhållande till dels den turkiska regeringen markera vikten av att respektera organisations‑, yttrande- och åsiktsfriheten, dels inom ramen för EU agera mot det som nu sker i Diyarbakır.

Den aktuella rättegången i Diyarbakır är kulmen på en rättslig process som inleddes med en förundersökning 2007. De åtalade personerna anklagas för samröre med en illegal organisation – KCK – som i Turkiet anses vara kopplad till terroristorganisationen PKK, samt för hot mot statens enhet och territorium. EU och flera medlemsstater, inklusive Sverige, har anledning att noga följa denna rättegång, inklusive de aspekter av yttrandefrihet och rättegångspraxis som Peter Hultqvist tar upp.

I det längre perspektivet kan den kurdiska frågan bara lösas på demokratisk väg. För att uppnå en hållbar framtid för Turkiets kurdiska befolkning krävs framsteg i åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna. Jag välkomnar att den turkiska regeringen visat en växande insikt om detta. Inte minst genom den så kallade demokratiska öppningen, där regeringen tagit initiala steg mot förbättringar av situationen för landets kurder. Sverige och EU kommer fortsatt att, inom ramen för Turkiets EU-förhandlingar, ställa krav på respekt för yttrandefriheten liksom respekt för och åtnjutande av övriga mänskliga rättigheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.