pirtakopierade dekoderkort för betal-TV
Skriftlig fråga 2002/03:535 av Kollmats, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-02-17
- Anmäld
- 2003-02-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-03-05
- Svar anmält
- 2003-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 februari
Fråga 2002/03:535
av Lennart Kollmats (fp) till justitieminister Thomas Bodström om pirtakopierade dekoderkort för betal-TVDet är inte förbjudet att köpa eller inneha så kallade piratkort för att kunna se betal-TV utan att behöva betala. Det är inte förbjudet att själv tillverka, importera eller installera avkodningsutrustning. Men handel med programmerade kodkort till dekodrar är förbjuden. Ändå kan det se ut så här på hemsidor på Internet:
"Koder Till Parabolkort
Koderna är till för Nordenparaboler
Du måste ha en programmerare för att kunna använda dessa koder. Ladda hem xxxx-filen som du direkt kan använda till programmeraren.
Med denna filen så kan du se alla kanaler som Nordenpaketet erbjuder."
Det här är naturligtvis mot gällande lagstiftning, men handeln förekommer ändå. Därmed går TV-företag miste om avgifter. Och konstnärer, författare, skådespelare, regissörer, musiker med flera går miste om ersättningar de har rätt till som upphovsmän.
Lagstiftningen som förbjuder användandet av piratkopior på datorprogram visar att det inte är omöjligt att använda lagstiftning som metod.
Min fråga till justitieministern är därför vilka åtgärder som kommer att vidtas för att försvåra innehav av så kallade piratkort.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:535 besvarad av
Svar på fråga 2002/03:535 om piratkopierade dekoderkort för betal-TV
Kulturminister Marita Ulvskog
Lennart Kollmats har frågat justitieministern vilka åtgärder som kommer att vidtas för att försvåra innehav av så kallade piratkort. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning omfattar bland annat ljudradio- eller TV-sändningar som är riktade till allmänheten och är föremål för villkorad tillgång och tillhandahålls mot betalning. Enligt lagen är det förbjudet att yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte tillverka, importera, distribuera, sälja, hyra ut, inneha, installera, underhålla eller byta ut avkodningsutrustning i syfte att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkännande.
Lagstiftningen om förbud beträffande viss avkodningsutrustning skiljer sig från det upphovsrättsliga skyddet. Det upphovsrättsliga skyddet ger den som har skapat ett verk, till exempel en bok, ett konstverk eller ett datorprogram, vissa rättigheter, både ekonomiska och ideella, att förfoga över det. Skyddet för kodade tjänster syftar till att säkerställa att en leverantör får ersättning för en tjänst han utför.
Frågan om förbud mot privat innehav av avkodningsutrustning berördes vid tillkomsten av lagen. Då gjorde regeringen bedömningen att rättsväsendets resurser borde koncentreras på sådan verksamhet som genom omfattning, regelbundenhet med mera kan leda till mer allvarliga skadeverkningar. Härtill kommer att efterlevnaden av ett förbud mot privat innehav i praktiken skulle bli mycket svårt att kontrollera. Riksdagen godtog regeringens bedömning (prop. 1999/2000:49, bet. 1999/2000:KU16, rskr. 1999/2000:171).
Jag har noga följt utvecklingen sedan dess på detta område och är därför väl medveten om den problembild Lennart Kollmats skisserar. Jag vill i detta sammanhang peka på att resultatet av det förhandlingsarbete som just nu pågår inom EU:s så kallade tredje pelare om ett rambeslut om angrepp på informationssystem kan bli av intresse för denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.