Till innehåll på sidan

Patienter som far illa på grund av brist på sjuksköterskor

Skriftlig fråga 2017/18:1234 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-04-27
Överlämnad
2018-04-30
Anmäld
2018-05-02
Svarsdatum
2018-05-09
Sista svarsdatum
2018-05-09
Besvarad
2018-05-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Tidningen Aftonbladet rapporterar om att vården skriker efter personal samtidigt som 40 000 sjuksköterskor har lämnat landstingen. Det är utbildade sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor som har sökt sig till andra arbetsgivare.

Detta samtidigt som över 100 000 människor står i vårdköer. Vårdköerna för att få ens operation eller behandling inom specialistvården har fördubblats på bara tre år. Antalet barn som väntat över en månad på insats från barn- och ungdomspsykiatrin har mer än tredubblats. Det är tydligt att den svenska hälso- och sjukvården står inför en nationell kris.

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, menar att det i dag dör patienter för att det saknas specialistsjuksköterskor. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting dör ca 1 400 patienter i samband med sjukhusvård årligen – i genomsnitt fyra patienter varje dygn.

Bristen på sjuksköterskor handlar inte om att det finns för få utbildade. I stället är det oförmågan att skapa rimliga arbetsmiljöer och attraktiva arbetsvillkor som gör att många inom vården medvetet väljer att avsluta sin anställning.

Patienter väntar på grund av detta alldeles för länge på vård. Det skapar lidande, och patienters tillstånd kan förvärras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vad avser regeringen och ministern att göra för att vården dels ska kunna behålla de sjuksköterskor som är anställda i dag och dels kunna rekrytera fler sjuksköterskor så att inte fler patienter behöver drabbas?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1234 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



S2018/02698

/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1234 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Patienter som far illa på grund av brist på sjuksköterskor

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vad regeringen och jag avser att göra för att vården dels ska kunna behålla de sjuksköterskor som är anställda i dag, dels kunna rekrytera fler sjuksköterskor så att inte fler patienter behöver drabbas.

Kompetensförsörjningen i vården är på flera sätt avgörande för kvalitet och tillgänglighet i vården. Regeringen har därför vidtagit en mängd åtgärder för att komma tillrätta med problem som rör dessa frågor. Exempelvis har de generella statsbidragen från 2017 höjts med miljardbelopp för landstingen. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Genom överenskommelsen om professions-miljarden mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fördelas 2018 951 miljoner kronor till landstingen för att främja huvud-männens möjligheter att ge hälso- och sjukvårdens medarbetare goda förutsättningar att utföra sitt arbete. 300 miljoner kronor av dessa medel är särskilt avsatta för att erbjuda möjlighet till sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning.

Regeringen har även tillfört medel för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar, liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningen. I den senaste budgetpropositionen föreslås också en utbyggnad av läkarutbildningen.

I januari 2018 beslutade regeringen och SKL ytterligare en överenskommelse som rör kompetensförsörjning i vården – Goda förutsättningar för vårdens medarbetare, den s.k. Personalsatsningen. Genom denna överenskommelse fördelas 1 975 miljoner kronor till landstingen och den syftar bl.a. till att stödja landstingens arbete med att skapa en god arbetsmiljö. Medlen inom överenskommelsen ska till exempel kunna användas till att se över arbetsvillkoren, öka bemanningen och till nyanställningar av personal.

I juli 2017 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen. Utredaren ska bl.a. analysera vårdens tillgång på och behov av specialistsjuksköterskor samt föreslå åtgärder för att öka specialistsjuksköterskeyrkets attraktivitet.

I Vårändringsbudgeten för 2018 föreslår regeringen utökade medel till landstingen för att förstärka de områden som har störst behov av att garantera en säker och trygg vård som ges i rimlig tid. Medel tillförs för att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården och för att korta köerna. I satsningen ingår 200 miljoner kronor i ökade medel till landstingen för att bl.a. behålla och anställa vårdpersonal med bristkompetenser som har intresse att arbeta kvar i vården efter 65 års ålder. I satsningen ingår ytterligare 400 miljoner kronor som kan användas av landstingen för bl.a. förstärkning under sommaren, mobila team i primärvården för en snabbare vård nära medborgarna samt genom att vårdens personal används så att alla kompetenser tas till vara, t.ex. i form av multidisciplinära vårdteam. 

Arbetsgivarna har ett viktigt ansvar för att vårdens arbetsmiljö och arbetsvillkor gör det attraktivt för personal att bli anställda och arbeta kvar i vården. Genom att regeringen stöttar landstingen i att hantera utmaningarna med kompetens- och personalförsörjning ges landstingen ökade förutsättningar att behålla de sjuksköterskor som är anställda i dag och att kunna rekrytera fler.

Stockholm den 9 maj 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.