Till innehåll på sidan

Parkeringstillstånd för personer med rörelsehinder

Skriftlig fråga 2009/10:264 av Linna, Elina (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-12-02
Anmäld
2009-12-02
Besvarad
2009-12-09
Svar anmält
2009-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 december

Fråga

2009/10:264 Parkeringstillstånd för personer med rörelsehinder

av Elina Linna (v)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Att vissa personer med funktionsnedsättning kan få rätt till handikapparkeringstillstånd är mycket värdefullt för att möjliggöra rätten till ett normalt liv.

Rätten till parkeringstillstånd regleras i trafikförordningen, konkretiseras därefter av Transportstyrelsen och tillämpas slutligen i kommunerna. I de senaste riktlinjerna från Transportstyrelsen har rätten till handikapparkeringstillstånd snävats in till att gälla endast personer som har rörelsehinder som begränsar deras förmåga till förflyttning till fots. Att man endast ska ta hänsyn till detta kriterium har kritiserats av remissinstanserna.

Ledstjärnan måste vara att göra en bedömning av personens hela livssituation, inte att göra en definition efter en enskild typ av funktionsnedsättning. Ett exempel kan vara en person som har nedsatt rörelseförmåga i armarna och kan behöva de större utrymmena på handikapparkeringsplatserna, samtidigt som personen kan ha svårigheter att exempelvis betala parkeringsavgift och att bära saker.

Min fråga till statsrådet Åsa Torstensson är:

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att utvidga rätten till handikapparkeringstillstånd?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:264 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson

den 9 december

Svar på fråga

2009/10:264 Parkeringstillstånd för personer med rörelsehinder

Statsrådet Åsa Torstensson

Elina Linna har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att utvidga rätten till handikapparkeringstillstånd.

Först och främst vill jag understryka att syftet med ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade, är att ge personer med betydande förflyttningssvårigheter möjlighet att komma nära sin slutdestination för att på så sätt minimera förflyttningen.

Enligt trafikförordningen får ett tillstånd endast utfärdas till en rörelsehindrad som har ett varaktigt funktionshinder, som innebär att han eller hon har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand.

Det är korrekt att Transportstyrelsen uppdaterade sina föreskrifter och allmänna råd om parkeringstillstånd för rörelsehindrade från 1999 under innevarande år. Dessa föreskrifter gäller från den 1 augusti 2009. I föreskrifterna görs bedömningen att väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand bör grundas på förmågan att förflytta sig till fots med eventuella hjälpmedel. Jag vill dock understryka att de nya föreskrifterna inte medför någon ändring i sak utan endast ett förtydligande av gällande ordning.

Transportstyrelsen, tidigare Vägverket, har under många år haft en likvärdig bedömning av dessa ärenden. I bedömningen har förflyttningen till fots alltid har varit central. Sveriges kommuner har de senaste åren börjat anpassa sina bedömningar till Transportstyrelsens avgöranden, vilket leder till att vissa kommuner skärper sina bedömningar. Detta kan dess värre felaktigt upplevas som att reglerna kring parkeringstillstånd för rörelsehindrade är skärpta. Så är inte fallet.

Elina Linna tar upp frågan om parkeringsavgift. Svårigheter att betala parkeringsavgiften och att parkeringstillståndet befriar från det är dess värre ett vanligt missförstånd. Parkeringstillstånd för rörelsehindrade ger inte alltid rätt till att parkera gratis. Varje kommun beslutar om parkeringsavgifter inom kommunen, vilket även innefattar platserna avsedda för rörelsehindrade.

Avslutningsvis vill jag säga att parkeringstillstånden är ett undantag från ordinarie parkeringsregler och bör betraktas som just det – ett undantag från några av trafikreglerna om parkering. Antalet parkeringsplatser för rörelsehindrade är begränsat varför det är av största vikt att de som har störst behov av dessa platser ges möjlighet att parkera sitt fordon där. Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några åtgärder för att utvidga rätten till parkeringstillstånd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.