Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

påbyggnadsutbildningar

Skriftlig fråga 2003/04:342 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-27
Anmäld
2003-11-27
Besvarad
2003-12-03
Svar anmält
2003-12-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 november

Fråga 2003/04:342

 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om påbyggnadsutbildningar

Det pågår för närvarande en diskussion om interkommunala ersättningar för påpyggnadsutbildningar som i vissa fall inneburit ekonomiska problem för en del kommuner. Regeringen har försökt lösa det genom att föra över en del av påbyggnadsutbildningarna till statlig regi och låta dem omfattas av den kvalificerade yrkesutbildningen. På så sätt undviks en del problem med interkommunala ersättningar. Samtidigt har detta förslag stött på kritik. Elever befarar att de kommer att ställas utan utbildning när utbildningsformen ändras och oklarheter runt finansieringen uppstår.

Detta visar på problemet med att ha olika typer av eftergymnasiala yrkesutbildningar med olika aktörer som bär på ansvaret och där små kommuner kommer i kläm med höga interkommunala ersättningar. Ett alternativ till detta system skulle kunna vara inrättandet av en yrkeshögskola. Denna utbildningsform skulle alla som gått ett yrkesförberedande program bli behöriga till. Den skulle bedömas lika i hela landet och man skulle få en examen efter genomgången utbildning. Den skulle vara i statlig regi och man skulle slippa den spretighet och de intressekonflikter som i dag uppkommer. Det skulle också innebära en rejäl statusförhöjning av de yrkesförberedande utbildningarna.

Med denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att minska de otydligheter som i dag finns gällande eftergymnasial yrkesutbildning?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:342 besvarad av

den 3 december

Svar på fråga 2003/04:342 om påbyggnadsutbildningar

Statsrådet Lena Hallengren

Torsten Lindström har frågat utbildningsminister Thomas Östros vilka åtgärder han avser att vidta för att minska de otydligheter som i dag finns gällande eftergymnasial yrkesutbildning. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2004 (proposition 2003/04:01) innebär att vissa påbyggnadsutbildningar bör kunna utvecklas till utbildningsformer med statligt ansvar och med statlig finansiering samtidigt som den lagfästa rätten till interkommunal ersättning avvecklas. Frågeställaren befarar att oklarheter om detta kan medföra att elever ställs utan utbildning.

Att formerna för finansieringen ändras innebär inte att kommunernas verksamhet med påbyggnadsutbildning ska upphöra. Utbildningar som inte blir aktuella för statlig finansiering kommer kommunerna själva att bedriva, liksom tidigare. De generella statsbidrag som kommunerna får ska bland annat användas till att tillgodose de behov som finns av exempelvis påbyggnadsutbildningar, gärna i samverkan med andra kommuner inom till exempel en region. Om huvudmannen önskar vidareutveckla en utbildning till annan utbildningsform, förutsätts denne själv ta initiativ till detta genom att till exempel kontakta KY-myndigheten, en folkhögskola eller en högskola för att diskutera framtida former och villkor.

Staten kommer att ta sin del av ansvaret för de påbyggnadsutbildningar som övergår till statligt huvudmannaskap. I enlighet med vad regeringen aviserat i budgetpropositionen kommer regeringen vid ett senare tillfälle att lägga fram förslag angående de interkommunala ersättningarna. För att möjliggöra en mjuk övergång avser regeringen dessutom att meddela övergångsbestämmelser angående tillämpningen av reglerna om de interkommunala ersättningarna. Dessa bestämmelser kommer att innebära att påbyggnadsutbildningar som påbörjas senast den 1 september 2004 kan fullföljas och avslutas under 2005 med nuvarande regler för interkommunal ersättning.

Enskilda deltagare ska alltså kunna fullfölja påbörjade studier även om systemet kan komma att förändras under tiden, och även ta del av ett fortsatt utbud av påbyggnadsutbildningar i kommunerna.

Frågeställaren tar vidare upp frågan om den fortsatta utvecklingen av den eftergymnasiala yrkesutbildningen.

Vi har redan i dag ett brett utbud av sådana utbildningar inom bland annat högskolan, den kvalificerade yrkesutbildningen, KY, påbyggnadsutbildningarna som tidigare nämnts och de kompletterande utbildningarna. Gymnasiekommittén gör i sitt betänkande bedömningen att de ökande kompetenskraven inom vissa delar av arbetslivet kommer att behöva tillgodoses genom bland annat kortare yrkesutbildningar efter gymnasieskolan. Dessa utbildningar behöver ha olika specialiseringsgrad, olika upplägg och vara av varierande längd. Jag tror att det är ett bra sätt att tillgodose såväl den enskildes intressen som arbetslivets behov. En yrkeshögskola till vilken frågeställaren anser att endast yrkesförberedande program ska ge behörighet är en modell som regeringen avvisar.

Som framgår av budgetpropositionen är det min och regeringens uppfattning att mycket talar för att nya ramar för kortare, eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan bör vidareutvecklas och att en allmän översyn är önskvärd. Regeringen har därför påbörjat ett arbete inom Regeringskansliet som hanterar dessa frågor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.