Ökat byggande av småhus
Skriftlig fråga 2020/21:1850 av Larry Söder (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-17
- Överlämnad
- 2021-02-17
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-02-24
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
- Besvarad
- 2021-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Under den nuvarande regeringens sex år vid makten har småhusbyggandet varit i en nedåtgående trend under fyra av dem. Effekterna syns i både byggandet och prisutvecklingen.
Jämfört med för tio år sedan har byggandet av flerbostadshus ökar med 137 procent, enligt SCB:s statistik. För villaproduktionen är samma siffra 2 procent. Och effekterna av underproduktionen visar sig också i att villapriserna har rusat över 11 procent senaste året. Den höga efterfrågan möts av ett lågt utbud. Allt fler vittnar om svårigheterna att över huvud taget få tag på en egen villa.
Småhus utgör endast cirka 20 procent av nyproduktionen i Sverige, medan den utgör cirka 40 procent av nyproduktionen i EU. Detta samtidigt som 70 procent av 25- till 49-åringar föredrar att bo i en villa eller ett radhus, enligt en undersökning från Demoskop 2019. För kommuner med mycket egen mark i områden med högt exploateringstryck finns ett starkt kommunalekonomiskt intresse att ta fram detaljplaner som ger höga intäkter till kommunen. Flerfamiljshus, särskilt bostadsrätter, i attraktiva lägen ger mest intäkter till kommunerna per detaljplan.
Småhusbyggandet hämmas också av att planarbetet i kommunerna ofta bygger på att en eller flera exploatörer driver detaljplanearbetet i samarbete med kommunen. Kommunen startar sällan upp planarbetet utan tänkt exploatör, vilket flerbostadshusbyggare oftast är. Men småhusbranschen är mycket fragmentiserad och spridd på många mindre aktörer. De saknar därför många gånger ekonomiska muskler och resurser för att köpa mark och gå in i ett mödosamt planarbete med kommunen.
Siffrorna och läget är alarmerande. Möjligheten att rå om sitt eget och ha en egen trädgård har blivit en klassfråga, i stället för det breda, tillgängliga ägande som det har varit historiskt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen att vidta för att underlätta för byggandet av småhus?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1850 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på fråga 2020/21:1850 av Larry Söder (KD)
Ökat byggande av småhus
Larry Söder har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att underlätta för byggandet av småhus.
Det är primärt kommunerna som bestämmer vilken mark som får bebyggas och hur bebyggelsen kan utformas. Därmed är det även kommunen som bestämmer om ett visst område får bebyggas med flerbostadshus eller med småhus.
Som min företrädare på bostadsministerposten framhöll i en interpellationsdebatt med Larry Söder 2019 kan även jag konstatera att förutsättningarna för att bygga småhus skiljer sig över landet. I många kommuner är det varken markpriserna eller bristen på byggrätter som är orsaken till att det inte byggs småhus. När priset för att köpa ett befintligt hus är väsentligt lägre än kostnaden för att bygga nytt, är det många som avstår från att bygga.
Att småhusbyggandets andel av bostadsproduktionen ligger relativt lågt beror bland annat på att exploateringsgraden generellt sett är lägre för småhus än för flerbostadshus. Enligt Boverket är kommunerna ofta mindre benägna att prioritera planläggning för småhusändamål, delvis till följd av att tillgången på mark i centrala lägen är begränsad. Som frågeställaren är inne på ger planering för flerbostadshus även ofta bättre avkastning än om området skulle användas för småhusbyggande för kommunerna.
Regeringen arbetar på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för ett blandat bostadsbyggande, varav flera planerade åtgärder även bör leda till bättre förutsättningar för att bygga småhus. Regeringen har bland annat aviserat en proposition om privat initiativrätt under våren 2021 som syftar till att möjliggöra snabbare detaljplaneprocesser.
Regeringen har även uppdragit åt flera myndigheter att göra en översyn av sina anspråk på områden av riksintressen som syftar till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som dessa områdens samlade areella utbredning, vilket på sikt skulle kunna påverka mängden byggbar mark.
Jag vill avslutningsvis framhålla att kommunerna har bäst förutsättningar att utforma våra städer på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Kommunerna har en nyckelroll i att bedöma hur marken bäst bör användas och bebygga. Likafullt anser jag att det är angeläget att kommunerna skapar förutsättningar för att konsumenternas efterfrågan på bostäder ska kunna möta ett utbud som svarar mot behoven, i linje med det mål för bostadsmarknaden som riksdagen har fastställt.
Stockholm den 24 februari 2021
Märta Stenevi
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.