Ojämlik vård för äldre och kvinnor
Skriftlig fråga 2017/18:449 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-12-08
- Överlämnad
- 2017-12-12
- Anmäld
- 2017-12-13
- Svarsdatum
- 2017-12-27
- Sista svarsdatum
- 2017-12-27
- Besvarad
- 2017-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Regeringens egen kommission för jämlik hälsa, Socialstyrelsen och geriatriker i vården påtalar och påvisar tydligt de stora skillnader som finns rörande till exempel kvalitet och tillgänglighet i vården för äldre och allra främst äldre kvinnor. Några exempel på olika generella sätt att bemöta patienter beroende på ålder och kön är nedanstående.
Äldre får inte lika ofta ta del av nya, effektivare läkemedel. Äldre nekas oftare operation, och allra tydligast gäller detta för äldre kvinnor. En studie från Västerbotten visar att tre gånger fler äldre män än kvinnor med hjärtbesvär fick genomgå en kranskärlsoperation. Personer som är över 80 år får i genomsnitt vänta 25 minuter längre på akuten än yngre.
Vi har valt att i vårt alternativ till statsbudget prioritera de mest sjuka äldre. Det är det samlade omhändertagandet av de mest sjuka äldre som kan leda till tydliga förbättringar av äldres vård och omsorg. Vi föreslår att 2,1 miljarder kronor satsas de kommande tre åren på att stärka och prioritera den samlade vårdkedjan för de mest sjuka äldre.
Det behövs mer samordning av vård och omsorg i dagens vård, som är alldeles för sjukhustung och har för svagt utvecklad nära vård. För att vården för äldre ska kunna fungera betydligt bättre krävs sammanhållna vårdkedjor, tidigt insatt proaktiv vårdplanering, mobila hemvårdsteam och ett utökat samarbete mellan landsting/regioner och kommunerna, som ansvarar för äldreomsorg och hemtjänst.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilken analys gör socialministern av att vården inte är jämlik och att främst äldre och kvinnor drabbas av detta, och vilka konkreta nya åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka samlade vårdkedjor för de mest sjuka äldre?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:449 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2017/
07206
/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:449 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Ojämlik vård för äldre och kvinnor
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilken analys jag gör av att vården inte är jämlik och att främst äldre och kvinnor drabbas av detta, och vilka konkreta nya åtgärder jag avser att vidta för att stärka samlade vårdkedjor för de mest sjuka äldre.
Jag vill inleda med att säga att målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Sverige har därtill en feministisk regering. Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att utforma samhället och sina egna liv.
Vi delar bilden att kvinnor upplever sin hälsa som sämre än vad män gör och det finns många hälsoskillnader kopplade till kön. Flera faktorer samspelar med kön när det gäller hälsosituationen, t.ex. har utbildningsbakgrund, socioekonomisk situation, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och huruvida en person är utrikes eller inrikes född en påverkan. I regeringens skrivelse 2016/17:10 Makt, mål och myndighet gjorde regeringen bedömningen att målstrukturen för jämställdhetspolitiken behövde kompletteras, varför ett delmål om jämställd hälsa infördes.
För att besvara din fråga vill jag främst lyfta reformarbetet med att stärka hälso- och sjukvården med särskilt fokus på primärvården, tillgängligheten och personalens förutsättningar.
Den 1 januari 2018 träder en ny lag i kraft – lagen om samordning vid utskrivning från sjukhus. Syftet med den nya lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från vård och omsorg. Äldre kvinnor utgör en stor del av denna grupp. Lagen innebär bl.a. krav på tidig planering och utökad samverkan mellan landsting och kommun. Det kan få stor betydelse för en stärkt vård- och omsorgskedja för de mest sjuka äldre.
Primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet. Forskning visar att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen. Primärvården är också den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov. Regeringen har tillsatt utredningen God och nära vård (S2017:01) som ska utgå från betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:02) och som har i uppdrag att utarbeta och presentera en nationell plan för primärvården för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska också lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och kommunal hälso- och sjukvård och omsorg kan underlättas och på hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Arbetet syftar bl.a. till att överbrygga stuprörstänkande för att få en sammanhållen vård och omsorg som ges utifrån patientens behov. Det är ett långsiktigt arbete som involverar många aktörer och kommer att pågå under flera år
Genom Patientmiljarden vill regeringen även stimulera landstingen att införa förstärkt vårdgaranti och så kallade patientkontrakt för en mer tillgänglig och samordnad vård. Syftet med patientkontrakten är att patientens sammanlagda tid för vård och behandling ska bli så kort som möjligt och att alla ska få den vård de har behov av inom rimlig tid. Genom samverkan mellan vårdgivare, landsting och kommun ska vårdens övergångar samordnas och säkras. Patientkontrakt är särskilt viktigt för patienter med komplexa vårdbehov och med många vårdkontakter, exempelvis multisjuka äldre.
Regeringen avsätter dessutom två miljarder kronor 2018 till bemanning i äldreomsorgen. En tillräcklig bemanning är en grundförutsättning för god kvalitet och bra arbetsmiljö för personalen varav 9 av 10 är kvinnor i äldre-omsorgen. Personalen är den viktigaste resursen i vården och omsorgen om äldre. Därför bedömer regeringen att bemanningssatsningen är en angelägen investering för en äldreomsorg av god kvalitet för att exempelvis bryta isolering och öka kvaliteten på måltiderna. Uppföljningar visar att satsningen har gett kommunerna bättre förutsättningar att åstadkomma kvalitet och trygghet och att personalen har avlastats.
Dessutom har regeringen infört avgiftsfri öppenvård för personer som är 85 år och äldre, många av dessa är kvinnor. Många äldre har ett omfattande behov av hälso- och sjukvård. För dessa kan kostnaderna för upprepade besök i vården bli kännbara trots högkostnadsskyddet. Den 1 januari 2017 infördes avgiftsfriheten.
Regeringen bedömer att dessa insatser sammantaget bidrar till att stärka samlade vårdkedjor för de mest sjuka äldre.
Stockholm den 20 december 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.