Odling i staden
Skriftlig fråga 2008/09:1020 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-06-11
- Anmäld
- 2009-06-11
- Besvarad
- 2009-06-17
- Svar anmält
- 2009-06-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:1020 Odling i staden
av Birgitta Eriksson (s)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Vi vill alla ha gröna städer med stora parker och bra grönytor. Det ger liv, vissa rekreationsmöjligheter och renar luften. Inte minst gäller detta större städer och för dem som kanske har svårt att ta sig till större grönmiljöer längre bort från hemmet – de äldre och familjer med små barn.
Nu diskuteras också odling i städerna utifrån intresse av närodling och klimatsmarthet. Den gamla kolonirörelsen som faktiskt en gång tillkom för husbehovsodling representerar nu modernitet. Många koloniområden i städerna har byggts bort men tack och lov återstår ännu många. Till nyproduktion av bostäder knyts inte sällan möjligheter till att få en odlingslott i området. Utomlands experimenteras också med takterassodling i stora städer.
Avser jordbruksministern att ta några initiativ för att stimulera till och främja odling i städerna?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1020 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2008/09:1020 Odling i staden
Miljöminister Andreas Carlgren
Birgitta Eriksson har frågat jordbruksministern om han avser att ta några initiativ för att stimulera till och främja odling i städerna. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Över 85 procent av Sveriges befolkning bor numera i städer och tätortssamhällen och denna andel växer. I våra bostadsområden och i den tätortsnära naturen bedrivs trädgårdsskötsel alltifrån den lilla balkonglådan till odlingar på villaträdgårdar, på kolonilotter och på jordbruksmarker. Dessa odlingar bidrar bland annat till människors kunskap om biologiska samband och skapar hälsosam fysisk aktivitet och socialt umgänge samtidigt som marken ger avkastning i form av närproducerad frukt och grönsaker. Tillgången till mark som inte är bebyggd är en förutsättning för ett aktivt friluftsliv och för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Staten och landets kommuner har ett gemensamt ansvar för att dessa intressen tillgodoses.
Enligt plan- och bygglagen är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Kommunens översiktsplan kan bland annat inrymma strategiska och långsiktiga ställningstaganden om den framtida markanvändningen. Den kan också redovisa kommunens uppfattning om hur olika bostadsmiljöer ska utformas och hur intresset för och behovet av kolonilottsändamål bör tillgodoses. Kommunens handfasta planering manifesteras sedan i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Genom att använda dessa instrument kan kommunens intentioner komma att genomföras och befintliga områden för odlingsändamål bevaras och utvecklas.
Jag anser att det är viktigt att planera för och utveckla den tätortsnära naturen och därigenom också öka förutsättningarna för fritidsodling. Många människor bor i områden med flerbostadshus med begränsad tillgång till odlingsbara ytor. Det är många som har en tradition och knytning till trädgårdsodling och för många människor förstärker arbetet på en kolonilott livskvaliteten. Dessa förhållanden bör uppmärksammas och beaktas vid planering av ny bebyggelse och, inte minst, vid ombyggnad av befintliga områden. Tillskapandet av kolonilotter för odling av frukt och grönsaker kan gå hand i hand med den omvandling som många äldre bostadsområden nu står inför.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.