nyföretagande och företagstillväxt
Skriftlig fråga 2002/03:1170 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-06-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-07-24
- Svar anmält
- 2003-09-16
- Anmäld
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 juni
Fråga 2002/03:1170
av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Leif Pagrotsky om nyföretagande och företagstillväxtSJ:s bokningscentral i Vilhelmina läggs ned i september. Det är svårt för de anställda att hitta en ny sysselsättning på orten, och risken är att många anställda nu väljer att flytta. Det bästa vore om det etablerade sig nya företag i området. Frågan är emellertid vad regeringen gjort för att skapa jordmån för en sådan utveckling. Nyföretagande och entreprenörskap skapar i bästa fall nya idéer, nya produkter och nya jobb. Sverige placerar sig nära botten, internationellt sett, vad gäller nyföretagande och entreprenörskap. I en av de större undersökningarna på området, Global Entrepreneurship Monitor, hamnar Sverige på 31:a plats av 37 (ESBRI). Såväl Norge och Danmark som Finland har ett högre nyföretagande än Sverige. De snabbväxande företagen är också få. Frédéric Delmar, Handelshögskolan i Stockholm, har följt 622 svenska försök att starta företag under två år. I 75 % av fallen har företagarna inga tillväxtambitioner, utan nöjer sig med att få ihop till brödfödan. Företagaren använder sig av ett nätverk av aktörer under tillkomsten, och företagets nätverk påverkar hur företaget presterar i framtiden. De som har ett brett nätverk, och därmed många externa resurskanaler, går bättre och har lättare att växa. I många kommuner finns det redan nätverk och ambitiösa rådgivare, exempelvis vid Nyföretagar-Centrum och landets industriella utvecklingscentra, sådana som står för det underifrånperspektiv som jag tror är nödvändigt för att sätta fart på företagsamheten.
Med anledning av ovanstående undrar jag vad näringsministern gjort för att stötta liknande verksamhet utanför landets storstäder, och särskilt i Västerbotten.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1170 besvarad av
den 24 juli
Svar på fråga 2002/03:1170 om nyföretagande och företagstillväxt
Näringsminister Leif Pagrotsky
Ingegerd Saarinen har frågat mig vad jag gjort för att stötta nätverk och rådgivare till ny- och småföretagare utanför landets storstäder och särskilt i Västerbotten.
Jag vill först påpeka att vi inom näringspolitiken inte har några särskilda åtgärder som enbart riktar sig till storstadsområden eller andra områden. Näringspolitiken gäller generellt för hela landet och utgår i stor utsträckning från regionernas upplevda behov. Detta kommer till utryck bland annat genom att regeringen i de nya tillväxtprogrammen givit länen och regionerna i uppdrag att ge entreprenörskap särskild uppmärksamhet.
Sverige har under senare år haft en bra utveckling av nyföretagandet. Den internationella lågkonjunkturen, som inte minst drabbat IT-sektorn, har dock de senaste åren haft återverkningar på nyföretagandet. Regeringen arbetar för att vända denna trend och har som ambition att 150 000 nya företag ska starta under åren 2003@2006.
Ett gott klimat för entreprenörer är av väsentlig betydelse för svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft, och har högsta prioritet i mitt arbete. Det kan bara åstadkommas genom en kombination av åtgärder. Grundläggande för ett gott klimat för nyföretagande är ett stabilt ekonomiskt läge med god efterfrågan. Sverige har i dag ett stabilt statsfinansiellt läge med låga räntor och låg inflation. Vi fortsätter att placera oss väl i internationella jämförelser av företagsklimat och konkurrenskraft. Men det finns mycket som går att förbättra när det gäller entreprenörskapsklimatet.
Av stor vikt är att staten skapar och upprätthåller goda ramvillkor för företagande. Med det menar jag, att grundläggande konkurrensvillkor upprätthålls så att vi har väl fungerande marknader, att regelverken gynnar företagande och att det finns en god kapitalförsörjning i tidiga skeden.
Regeringen kommer också att ta fram ett handlingsprogram för regelförenkling samt service och tillgänglighet hos myndigheter.
Sverige ska även i framtiden konkurrera med kunskap och kompetens. Pappersmasseindustrin har en lång och för Sverige betydelsefull utvecklingshistoria. Andra näringar, som informationsteknologi och bioteknik är nya branscher där Sveriges konkurrenskraft i dag är stark. En livskraftig svensk basindustri är dock fortfarande en av hörnstenarna i svensk ekonomi. Utvecklingen av en internationellt konkurrenskraftig, miljöanpassad och resurseffektiv basindustri ska främjas. Regeringen har beslutat att inom det nationella programmet för utveckling av innovationssystem och kluster ska finnas insatsområden för mineral och trä. Ett nationellt program för att öka användningen av trä planeras vidare till 2004.
Regeringen bedriver också ett långsiktigt arbete för att en ny generation ska få möjlighet att utveckla de egenskaper som kännetecknar entreprenörer. Redan i dag finns ett antal projekt runtom på skolor som syftar till att främja elevers kreativitet, uppfinnar- och upptäckarglädje eller till att lära elever hur ett företag startas och drivs. Nutek, Verket för näringslivsutveckling, driver ett nationellt program för entreprenörskap med inriktning mot unga under perioden 2002@2004. Vidare har regeringen uppdragit åt länsstyrelser och självstyrelseorgan att utarbeta och genomföra lokala program för entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete. På högskolenivå ges kontinuerligt ett antal kurser i innovationsteknik, entreprenörskap och praktisk affärsplanering.
Sverige behöver fler entreprenörer som kan omvandla goda idéer till nya och växande företag. Detta är en prioriterad fråga för regeringen och Näringsdepartementet vilket framgår av ovan redovisade insatser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.